Åarjelsaemien baakoegærja
- aablarostedh / aablarostoe
- lat bli (bli lat)
- aadeles-ålmaj
- adelsman
- aadtjen, aadtjegh
- nyligen
- aagkele
- mellangärde
- aaha
- ava (smal vik, deltabildning)
- aahka (aehtj-aahka)
- farmor
- aahka
- mormor; farmor
- aahka
- tant (gammal kvinna)
- aahkove
- barnbarn till mormor el. farmor
- aahpeldimmie
- satir
- aaj
- också; igen
- aajhtere
- ägare
- aajhtoe, næhtoe
- hot
- aajhtsedh / aajhtsa IV
- uppmärksamma, lägga märke till
- aajhtseldh-feeleme
- upptäcktsresa
- aajja
- farbror (gammal man)
- aajja (aehtj-aajja)
- farfar
- aajja
- morfar; farfar
- aajjove
- barnbarn till morfar el. farfar
- aajkes, lïenes, lïegkes
- ljum
- aajkoehkadtjh
- syskonbarn (inbördes)
- aajkohke
- kusin
- aajla
- hjärna
- aajmene, aajmone
- i behåll, kvar
- aajmoen
- seriöst
- aajmone, aajmene
- kvar, i behåll
- aajne
- enda, ende (ensam)
- aajne kaarre, fijrie
- ungkarl
- aajroe
- renstråk (spår efter renbeföring)
- aajroe
- spår (efter beföring)
- aajroe
- åra, båtåra
- aajtoe-gåetie
- eldhus
- aajverds-vuelie
- klagolåt, klagomelodi
- Aaksele
- Axel
- aaksjoe, aaksja
- yxa
- aaksjoen-sjapmere
- yxhammare
- aaksjoen-navte, aaksjan-navte
- yxskaft
- aakvarijume
- akvarium
- aale-bovtse
- livren
- aales
- fredligt, fritt från rovdjur
- aalfabeete
- alfabete
- aalhka-gånka
- alkekung
- aalhtedh / aalhta IV
- bereda (skinn)
- aalhtedh / aalhta IV
- sämska (skinn)
- aalkoe, aalkove
- början, begynnelsen, inledning
- aalkoe, aalkove
- inledning, början
- aalkoe-almetjh
- ursprungsfolk
- aalkoealmetji siebrie, - organisasjovne
- urfolksorganisation
- aalkoedåarjoe
- etableringsstöd
- aalkoelisnie, aalkoevisnie
- i början (av något) t.ex. av året
- aallije
- hälla, utskjutande berghälla
- aalloes
- enstöring, en som går för sig själv (ren)
- aalloes
- ren (enstöring, som går för sig själv)
- aalmehke
- ren (helt främmande)
- aalmoes
- allmosa
- aaloe
- barklag (avkok av bark)
- aaloe
- björksav
- aaloe
- juice, saft
- aaloe
- saft, juice
- aaloe
- sky, köttsaft
- aaloehtadtje
- smaklös, som är utan smak
- aalohke
- gummistövel
- aaltehke, bovtsen-mielhkie
- renmjölk
- aaltere
- aldrig
- aaltere
- ålder
- aalteredåehkie
- åldersgrupp
- aaltoe, gïehke
- ren (renko)
- aaltoe
- ren (vuxen renko med kalv)
- aamhtese, dïejvese
- tema, samtalsämne
- aamhtese
- ämne, tema
- aamhtese
- ärende
- aananase
- ananas
- aanjah pl.
- senor (på framsidan av renfot)
- aanjasoene
- sena (på framsidan av renens framfot)
- Aanna
- Anna
- aanodh / ååne II
- tigga; be fint
- aanoehtidh / aanohte
- bönfalla (om nåd), be enträget
- aanoestidh / aanoste
- be, tigga lite
- aanoestidh / aanoste
- tigga lite, be
- aanoje
- tiggare
- Aanta
- Anders
- aantoe-sijjie
- slaktplats
- aareale, dajve
- areal
- aarege
- stenigt landskap, stenras
- aarege
- stenras, stenigt område
- aareh
- tidig
- aarehke-aaltoe
- ren (vaja som kalvar tidigt)
- aareh gaske-aaltere
- tidig medeltid
- aarh-skuvle
- förskola
- aarhkalestedh / aarhkalasta
- förbarma sig över
- aarhte
- art, natur
- aarhtse
- örn
- aarjoehtidh / aarjohte
- skona
- aarjogs
- skonsam, varsam
- aarjogs
- varsam, skonsam
- aarkadidh / aarkede
- hetsa upp
- aarke, aarke-biejjie
- vardag
- aarkebiejjien-jielede
- vardagsliv
- aarmoe
- nåd (förbarmande)
- aarmoes
- eländig
- aarmogs
- medlidande, nådig
- aarmogs
- nådig, medlidande
- aarmoles-voete
- barmhärtighet
- aarph-sådtoe
- arvsynd
- aarph-tjoejhke
- myggsvärm
- aarpije
- änka
- aarpije
- änkeman
- aarvoe
- mening, förmodan
- aarvoes
- värdefull
- aasne
- vissen, murken
- aasnedh / aasna IV
- murkna, ruttna (om ved)
- aasnedh / aasna IV
- vissna (om träd och gräs)
- aassjoe
- hat
- aassjoestidh / aassjoste
- bannlysa
- aassjoestidh / aassjoste
- hata, avsky
- aassjoestidh / aassjoste, reektedh VI
- tillrättavisa
- aate
- sak, ting
- aate
- ting, sak
- aatja, raejrie
- åska, åskväder
- aatjan-baalven pruvvie
- regnbågsbro
- aatjan-kraesie
- stormhatt (Aconitum septentrionale)
- aatjan-batske, jintjen-kraesie
- strätta, slök (Angelica silvestris)
- aatjan goengere, aatjan joekse
- regnbåge
- aatsolen prep. och postp.
- över, bort över
- aavhtestidh / aavhteste
- ösa (ösa vatten ur båt)
- aavoe
- glädje
- aavoedidh / aavode
- glädja sig
- aavone
- glad (bli .., vara glad)
- aavonte
- avundsjuk
- aavre, aavre-burrie
- lycka, framgång
- aavre, aavrehke
- lyckosam
- aavroe
- stenig-, svårframkomlig terräng
- abpe
- alltsammans
- abredh, abradahke
- regntid, regnväder (långvarigt)
- abrodh / obre II
- regna
- aeblehts
- lat
- aeblehts-voete
- lathet
- aegkie
- dun
- aegkie-goelke
- dunhår
- aegkie-dåvna
- dunkudde
- aegkie-gaptjese
- duntäcke
- aegnieh pl.
- agn, agnar
- aehpie
- knipa, besvärlig situation
- aehpie
- kris
- aehtjie
- far, pappa
- aehtjie
- pappa, far
- aehtjie-bielie, aehtjien-sijjie
- styvfar
- aejhtedh / aajhta I
- hota
- aejkie
- gång (ex. en gång, den gången)
- aejkien (dan aejkien)
- gången (den gången)
- aejlege, aejlegs biejjie
- söndag
- aejlegs-biejjie
- helig dag, söndag
- aejlies, eejles
- frisk, sund
- aejlies, eejles, tjarres
- kry, frisk
- aejliesvoejkenes-våhkoe
- pingstvecka
- aejlies maalestahke
- nattvard
- aejmie
- skärnål
- aejviestidh / aejveste
- ropa (på längre avstånd)
- aelhkie
- enkel, simpel
- aelhkie
- lättsamt
- aelhkies
- enkelt, lätt, lättvint
- aelhkies laakan
- lättvindigt, lättsamt (….-sätt)
- aelkedh / aalka I
- begynna, börja
- aelkedh / aalka I, aelkiehtidh / aelkehte
- börja, begynna
- aelkedh / aalka I, aelkiehtidh, jåhtajehtedh
- starta
- aellieh !
- förmaning (gör inte så ! )
- aellieh ! 2:a pers. sg. imperativ
- inte så ! (en förmaning till dig)
- aellieh ! Imperativ, 2:a.pers. sg
- å nej !, inte så !
- aelmie
- smak
- aelpies, liehties, geehpes
- billig
- aepie, aapije
- myr (blötmyr)
- aerebe, aerebi
- tidigare, före
- aerede
- morgon
- aeredh / aara I
- häfta, hindra
- aereds-biejjie
- förmiddag
- aereds-gaarvoe
- morgonrock
- aeredsbeapmoe
- morgonmål, frukost
- aeredsbeapmoeh
- frukost, morgonmat
- aeredsbiejjie-beapmoeh
- lunch
- aerie-bielie
- hårsida (av barkat skinn)
- aerkie
- skygg, rädd
- aernie
- eldstad, eldhärd
- aernie
- härd, eldstad
- aerpie
- arv
- aerpie-eeke
- arvegods
- aerpie-biehkie
- arvslott
- aerpie-reakta
- arvsrätt
- aerpie-juakoe
- arvsskifte
- aerpie-prinse
- kronprins
- aerpie-vuekien
- traditionell
- aerpiegaerie
- kulturarv
- aerpievuekie sijjie
- traditionellt ställe (ställe med tradition)
- aerviedidh / aervede
- ana, anta, förmoda
- aerviedidh / aervede
- anta, ana, förstå
- aesie
- kulle (skogklädd)
- aesie
- skogklädd kulle
- aeskedh / aaska I
- jaga iväg (hund)
- aeskie
- ask (box)
- aeskie
- låda (ask)
- aesmeles, aasmeles
- dödssjuk (nära döden)
- aetsie
- skrev, byxskrev
- aevhkie
- fördel, nytta
- aevhkie
- nytta
- aevhkies, nuhteligs
- nyttig
- aevlerge
- grytås (i kåta), tvärstock som håller otnerassh
- aevries
- öde ställe
- aevsie, tjåervie
- hornkrona
- Afganistane
- Afghanistan
- Afrika
- Afrika
- afro-amerikaneere
- afro-amerikaner
- Afrodite
- Aphrodite
- ahtjetje, åhtjetje, ånnetji
- lite (av något)
- aidse
- aids
- ajpestidh / ajpeste
- nacksticka, sticka nackstick (på ren)
- ajpestidh / ajpeste
- sticka (nackstick på ren)
- ajtoedidh / ajtode, deabpoedidh, deabpoehtidh
- blötlägga
- ajve, barre
- bara
- ajvedh / ajva IV
- flacka, resa omkring
- Akillese
- Akilles
- akillesen soene
- akillessena
- akte
- en, ett
- akte-laaketje
- ensidig, samma slags
- akte
- ett, en
- aktegh
- en enda, endast en
- aktene, aktine, ektine
- samman med
- akten guepmerden
- springande i trav, stadigt travande
- aktesne, ektesne
- tillsammans
- akth almetjh
- par människor (ett par människor)
- akth gaamegh
- par skor (ett par skor)
- akti-akti
- en och en
- akvedukte
- akvedukt
- Algerie
- Algeriet
- alke
- stång (lång, att hänga något på)
- alkohovle
- alkohol
- allergije
- allergi
- alme
- alm
- almeståvroe, demokratije
- demokrati
- almetjahtes
- utan folk (om område)
- almetjamhtah
- utan hjälp (folk)
- Almetje-digkie
- All-ting
- almetje-gaarvoe
- folkdräkt
- almetje-krirrie
- folkförsamlingen
- almetje-tjïerte
- folkgruppe
- almetje-låhkoe
- folkmängd
- almetje
- människa
- almetje-vuekie
- människosätt
- almetjedoekedimmie
- människohandel
- almetjeklååmesevoete
- befolkningstäthet
- almetjelaakan
- human
- almetjevietseles
- humanitär
- almetjevoete, almehvoete
- mänsklighet
- almetjh-tjïerte
- befolkningsgrupp
- almetjh
- folk
- almetjh, lohkijh, vuartasjæjjah, goltelæjjah
- publik
- almetji jïlleskuvle, -jolleskuvle, -jalleskuvle
- folkhögskola
- altese
- plös (på sko)
- altese, elties
- sin, sin egen, sina; hans, hennes
- altese
- skodel (ovanstycke på sko)
- alvas, alvoes, ålvoes
- förfärligt, förskräckligt
- alvesidh / alvese, alveskovvedh
- ängslig bli, bli ängslig
- Amazonase
- Amazonas
- amfetamijne
- amfetamin
- amhkedh-vearelde
- väder (molnigt, mörkt tryckande väder)
- amhkeds, åmhkeds
- molnigt och mörk (om väder och dag)
- amma
- bara, alltså, säkert
- ammes, ov-nohkens
- främmande, okänd
- ammes baakoe, ov-nohkens baakoe
- främmande ord
- Andorra
- Andorra
- Angola
- Angola
- annje, ennje
- ännu
- annjebodts
- tillfällig, tills vidare
- antihke
- antiken
- aprikovse
- aprikos
- araabere
- arab
- araabere-hierkie
- arabhäst
- araabijen-taalh
- arabiska tal
- araabijen gïele
- arabisk
- Argentina
- Argentina
- arhpedh / arhpa IV
- ha tålamod
- arhpedh / arhpa IV
- tålamod ha, ha tålamod
- arkitekte
- arkitekt
- artiskohke
- kronärtskocka
- Aserbajdsjane
- Aserbajdsjan
- Asije
- Asia, Asien
- aske, maanoe
- månad
- aske
- måne
- askedibie, maanoe-goekedibie
- månsken
- askemaagasijne, askeplaerie
- månadsmagasin
- asketruerie, gujnelemmie, ietnien aehpie/-aerpie
- mens, kvinno…
- astedh / asta IV
- ha tid (till något)
- astma
- astma
- astoe, asta
- god tid (till något)
- astoes
- sen, försenad
- astronomije
- astronomi
- asvedidh / asvede
- förskräckas
- asvedidh / asvede
- ångest känna, känna ångest
- Aswane
- Aswan, Assuan
- asyjle
- asyl
- asyjledåastove
- asylmottagande
- asyjlehohtjije
- asylsökande
- Athene
- Athen, Aten
- atheneere
- athenare
- atlaase
- atlas
- atleete
- atlet, idrottsman
- Augustuse
- Augustus
- Azorh
- Azorerna
- baagkoehtidh / baagkohte
- lägga på grimma
- baagkoestidh / baagkoste
- hastigt lägga på grimma
- baahke, bïjvele
- värme, varmt väder
- baahkedidh / baahkede
- värma upp
- baahkes
- hett
- baahkes
- varm, het
- baahkoe, vielhtie
- sluttning
- baahtjetje
- pojke (liten pojke)
- baahtsedh / baahtsa IV
- smälla, gå av (om skott)
- baahtsedh / baahtsa IV
- ta sig fram (förbi hinder)
- baahtsege
- hjärta (av djur)
- baahtsege
- kotte
- baahtseme
- tillträde, åtkomst, access
- baahtsemebaakoe
- lösenord
- baahtsemebaakoe
- password
- baajedh / baaja IV
- låta bli, låta vara
- baajedh / baaja IV, baajedidh / baajede
- låta, tillåta
- baajkelimmie, rïevhkestimmie
- rökning
- baajkoe
- kyla (stark kyla)
- baajkoe
- sträng kyla
- baajnedh / baajna IV
- tränga in (om salt i kött, smorning av skinn m.m.)
- baajskodh / bååjske II
- flamma, blossa upp (om eld); svälla (om hud)
- baakoe
- bokstav
- baakoe-gaske
- mellanslag
- baakoe
- ord
- baakoe-lïhtse, tjaalesth-tjomhpe
- stavelse
- baakoehtidh / baakohte
- stava
- baakoejiehtese
- terminologi
- baakoelåhkoe
- ordföråd
- baakoeveeljeme
- ordval
- baakoste baakose
- ord för ord
- baaktoe postp.
- förbi, via
- baaktoe postp.
- via, förbi
- baalhka-gaaltije
- intäktskälla
- baalhka
- lön
- baalhka
- stör, slana, stång (för att hänga något på)
- baalhkadåastoje, dïenesjæjja
- löntagare
- baalhkalissie
- lönepålägg
- baalhka tjïelkestimmie
- deklaration, inkomstuppgift
- baalka, fijle
- fil (t.ex. datafil)
- baalka
- stig
- baalledte
- balett
- baalte-tjaalege
- bilaga
- baalte
- bredvid
- baalte
- parallell
- baaltedidh / baaltede
- hålla (renflockar vid sidan av varandra)
- baaltele
- vid sidan av, strax bredvid
- baaltestehtedh / baaltestahta
- jaga på (t.ex. en ren under skiljning)
- baalte prep. el. postp.
- vid sidan av, bredvid
- baalånge
- ballong
- baanane
- banan
- baanhtsan
- rådlös, rådvill (bli ….)
- baante
- band (t.ex.kassett-)
- baarhkoe
- bark
- baarhkoe-galte
- barkstock, klabbe
- baarhkoe-galte
- björkkubbe (att skrapa bark av)
- baarhkoehkadtjh pl.
- kängor (små kängskor)
- baarhkohke
- känga (kängsko)
- baarhkohke
- kängsko
- baarhkohke
- sommarsko (kängsko av barkat läder)
- baaroe, baara
- våg, bölja
- Baartes-våhkoe
- Bartolomeius (24 augusti, vecka)
- baataridh / baatere
- rymma, fly
- baatarimmie
- flykt
- baataræjja
- flykting
- Baataræjjaviehkie
- Flyktinghjälpen
- baavhkedh / baavhka IV
- baxa upp (ta upp sten med redskap)
- Babylone
- Babylon
- badtehtidh / badtehte
- fira ned, sänka
- badterije
- batteri
- badth
- verkligen, alltså
- badtja saalege
- smörjgrop
- badtse
- fjäder
- baedteme
- issvall, ojämn isbildning ovanpå rinnande vatten
- baedteme
- svallis
- baegkie
- grimma
- baegkiehtidh / baegkehte
- grimförse, lägga på grimma
- baejhtedh / baajhta I
- jaga på, driva (t.ex. renar till rengärde)
- baejie
- rosenkrans (det nedersta av renhorn, före det förgrenar sig)
- baektie-speanjoe
- berghälla (brant utskjutande)
- baektie
- brant berg, stup
- baektie
- stup, brant berg
- baektjiedidh / baektjede
- smärta, göra ont
- baektjiedimmie
- smärta, värk
- baektjiedimmie
- värk, smärta
- baeledh / baala I
- mocka, skotta (snö)
- baeledh / baala I
- rensa, göra rent (i kåta)
- baeledh / baala I
- skotta, mocka (snö)
- baeledh / baala I
- skyffla, mocka undan (snö, grus)
- baelhkiestidh / baelhkeste
- kassera, slänga bort
- baelie, ståante
- stund
- baelie, ståante
- tid (stund)
- baeliesoejkesje
- tidsplan
- baeljiestahke
- blåsbälg
- baenehts
- tandlös
- baenhtsesne
- i knipa
- baenhtsesne
- i nöd
- baenie
- tand
- baenie-skubpehke
- tandborste
- baenie-badtja
- tandkräm
- baenie-sïenge
- tandkött
- baenie-dåvvoje, baenie-dååktere
- tandläkare
- baenie-bååktjege, baenie-vaerhkie
- tandvärk
- baenieh pl.
- tänder
- baenieh skubpedh
- borsta tänderna
- baepkiestimmie
- piprökning, rökning med pipa
- baerehke, slaavtje
- flaskstarr (Carex rostrata)
- baerkieldidh / baerkelde
- fläta samman (t.ex. hår)
- baermedh / baarma I
- fålla, kanta
- baernie
- son; pojke
- baersieldidh / baerselde, reakadehtedh / reakadahta
- föda barn
- baetjkere
- kart (bär)
- baetsedh / baatsa I
- bli kvar, bli efter
- bagkehtidh / bagkehte
- påstå
- bagkoeh, bagkah
- avvisande
- bahha
- fan, djävulen
- bahhas-voete
- djävulskap
- bahhas
- ond, ondskefull
- bahken-hïngse
- grepplyng (Loiseleuria procumbens)
- bajhke
- avföring, lort
- bajhke
- skit, avföring
- bajhke-tjoere, …-tjovrehke, ...-tjovrege
- spyfluga
- bajhkes, bajhkese
- diarré
- bajjesidh / bajjese
- envisas, vara påstridig
- bajjesimmie
- envishet
- bajjoeh
- envis, påstridig
- bajkasidh / bajkese
- röta, fälla hår (om skinn)
- bajsjeme, bejsjeme
- kåtautrymme (från dörren till otnerasse)
- bakterije
- bakterie
- balhka, bålhkoe
- knapp (gjord av en träplugg överdragen med skinn)
- Balkane
- Balkan
- ballaade
- ballad
- baltihken
- baltisk
- Baltikume
- Baltikum
- balve
- moln
- balvedh
- molnigt väder
- Bangladeshe
- Bangladesh
- bangseme
- läpp
- bankedh / bankoe III
- svälla, svullna upp
- bankeme, bankaldahke, bankenasse
- svulst
- bankes, bankas
- svälld, uppsvullen
- barhve
- kadaver, djurlik, åtel
- barkedh / barka IV
- arbeta
- barkeme, darjome
- aktivitet
- barkijes, vïssjeles, radtjehke, vaajtoes
- arbetsam, flitig
- barkijh-tjiehtjele
- personalrum
- barkijh pl.
- personal
- barkoe
- arbete
- barkoe-bienghke
- arbetsbänk
- barkoe-dåehkie
- arbetsgrupp
- barkoe-mehkie
- arbetsläger
- barkoe-tïjje
- arbetstid
- barkoe
- yrke
- barkoebiejjie, vætnere-, vytnesjimmie-, öörhtje-biejjie
- arbetsdag
- barkoegoerehtimmie, barkoegoerehtse
- anställnings intervju, jobbintervju
- barkoesijjie
- arbetsplats
- barkoevuekie
- arbetsform
- barkoevuekie
- arbetsmetod, -form, -sätt
- barkoevuekie
- arbetssätt
- barre vïenhtedh
- bara (att tro det)
- barroe
- krulligt
- barta
- fälla, giller (järvbås)
- barta
- giller, fälla
- barta
- järvbås (fälla)
- bartestahke
- brandmur
- baskehtalledh / baskehtalla
- sticka sig (t.ex. på en kniv)
- baskehts, baskehtasse
- stick, sting
- baste
- tång; klämma
- bastese
- klämma, klämmare
- bastestahke
- skruvstäd
- bastestidh / basteste
- klämma, fästa med hjälp av klämma
- batjka, batska
- svans (på ren)
- batske
- kvanne-stjälk
- batsken-åejjie
- kvannens blomkrona
- bauksihte
- bauxit (ett aluminiummineral)
- beagkoes
- berömd, känd
- beagkoes
- känd, omtalad
- beagkoes
- omtalad, känd
- beajjetje (v.g. daanbeajjetje)
- dagens (t.ex. som är från idag)
- bealam (v.g. johke bealam)
- längs med (t.ex. längs med älven)
- bealan, v.g. don bealan
- sidan (till), t.ex. till den andra sidan
- bealese
- vid sidan av (till …), borttill
- bealesne
- tillsammans med, hos
- bealhtoen-muerjie, bïekeren-muerjie, gïeken-muerjie
- tranbär (Oxycoccus quadripetalus)
- bealjese
- hörlurar
- bealloe-råantjoe
- ren (skälloxe)
- bealloe
- skälla, bjällra, pingla
- bealloe-aaltoe
- skällvaja (renvaja med skälla)
- beallohke
- ren (med skälla)
- beallohke
- skällren (ren med skälla)
- beapmoe-rohkeles
- bordsbön
- beapmoe-tjiehtjele
- matsal
- beapmoe-voesse, niesties-voesse
- matsäck
- beapmoe-juekiedæjja, hoksehtæjja
- servitris
- beapmoebovre
- mataffär
- beapmoebovre
- matbutik
- beapmoeh, maksovh pl.
- mat
- beapmoejuerjiehtimmie
- matvaruproduktion
- beapmoesijjie
- matlager
- bearjadahke, bearjedh
- fredag
- bearjeds-iehkede
- fredagkväll
- bearka
- fotsteg (på skida)
- bearkoe
- kött
- bearkoe-gaamsoe
- köttbulle, köttbiff
- bearkoe-krovhte, bearkoe-lihtie
- köttgryta, köttkastrull
- bearkoejoptse
- köttsoppa
- beavloes
- barmark (fläckvis om våren); bar (utan snö)
- beavnardahke
- utsiktsplats (öppet ställe med god utsikt)
- becquerelle
- becquerel
- becquerelle-vaahra
- becquerelfara
- becquerelle-låhkoe
- becquerelmängd
- beduijne
- beduin
- beeke
- egensinnig, tvär
- beelhkedh / beelhkie VI [bææ-]
- avlöna, betala lön
- beelhkestidh / beelhkeste
- hiva iväg (plötsligt)
- beelhte, juvvie
- bälte
- beeljes-tjohpe
- mössa (pojkmössa med öronklaffar)
- beenghkedh / beenghkie VI, tsaepmedh I
- banka, slå
- beensijne
- bensin
- beensijne-sægkoehtæjja
- bensinautomat
- beensijne-bovre, beensijnestasjovne
- bensinmack, bensinstation
- beensijnemotovre
- bensinmotor
- beere, bïerne, boeltegotje, biss-aajja, duvrie
- björn
- beetnegapth
- pank (utan pengar)
- beetnege
- mynt, peng
- beetnege
- penning, mynt
- beetnegh
- pengar
- beetnegh pl.
- kontanter
- beetneh-bongke
- börs, penningpung
- beetneh-våarhkoe
- kassaskrin
- beetneh-lööneme
- kontantlån
- beetneh-serteme
- pengaöverföring
- beetneh-faamoe
- penningmakt
- beetneh-bongke
- penningpung, börs
- beetneh-bongke
- portmonä, börs
- beetneh-vierhtieh
- resurser (penning-)
- beetneh-serteme
- transaktion, överföring
- beetse, beetsetje, beetsuve
- tallmo, furuskog
- beetsehke, bietsie-vuemie
- tallskog
- beetsuve
- rest, matrest, lämning
- behtjiedidh / behtjede, noerhkedh IV
- påtrycka, tvinga
- bejhkedh / bajhka I, paakadidh
- bajsa, skita
- bejhkedh / bajhka I, paakedh IV
- skita, bajsa
- bejhkietjaetsie
- kloakvatten
- Belize
- Belize
- belnie
- tuva
- belsjie
- sköld
- beltedh / balta I
- avskräcka, skrämma bort
- beltedh / balta I
- skrämma
- bene, bine, mohte
- men, väl, kanske
- Beneluxe-laanth
- Benelux-länderna
- Benine
- Benin
- Bergene
- Bergen
- berkiestidh / berkeste
- osa, ryka
- berkiestidh / berkeste
- röka uppåt (röken stiger uppåt)
- berkiestimmie, soeve
- os, rök
- bertedh / barta I
- gillra (rävsax)
- bertedh / barta I; seehtedh VI
- plantera, sätta
- bertedh / barta I
- stapla, trava
- berteme
- förlag
- bertije
- förläggare, utgivare
- bestedh / basta I
- bita, vara vass (om verktyg)
- besteles
- vass, skarp
- betnie
- botten (t.ex. sjö….; sista kvarvarande renar i gärdet etc.)
- betnie
- kaffepåsedel (bottenstycket runt mittstycken)
- betniegaamegh
- sandaler
- biehtedh / beahta I
- bedra, föråda
- biehtedh / beahta I
- svika, bedra
- biehtedæjja
- förädare
- biehteme
- föräderi, svek
- biehteme
- otro, svek
- biejjege
- om dagen
- biejjeste måbpan
- från dag till dag
- biejjie
- dag; sol
- biejjie, daatoe
- dato
- biejjie-båtnjoeh, biejjie-vuestie, gårroen-bealan
- motsols
- biejjie
- sol
- biejjie-vïnhtse
- solbåt
- biejjie-jupmele
- solgud
- biejjie-gajpe
- solhatt
- biejjie-bïerjese
- solparasoll
- biejjie-laemtjie, biejjie-gïjkehts
- solstråle
- biejjiegærja
- dagbok
- biejjielåbloe
- dagfjäril
- biejjielåbloe
- fjäril
- biejjielåhkoe
- almenacka
- biejjielåhkoe, kaalendere
- kalender
- biejjien nïejte
- solens dotter
- biejjiepralloeh, -prælloeh, biejjie-klaasetjelmieh
- solglasögon
- biejjie laapestahke
- persienn
- biejstedh / beajsta I
- ödelägga, skämma (t.ex. renbete om vintern)
- biekedh / beaka I
- vada (genom djup snö, högt gräs)
- bielhkedh / bealhka I
- förebrå, tillrättavisa
- bielie
- halv (delad på längden)
- bielie-mubpie
- halvannan, en och en halv
- bielie
- halvdel, halvpart
- bielie, sæjroe
- sida, kant
- bieliegievlie-leahta
- barmkläde (halvmåneformad mönsterstycke på barmkläde)
- bieliejaepie
- halvår
- bieliejaepieboelhke
- halvårsenhet
- bielietæjmoe
- halvtimme
- bielie jienebe
- dubbelt mer
- bieljehts
- döv
- bieljie
- öra
- bieljie
- öre (mynt)
- bieljie-gietjie
- öronsnibb
- bieljie-naavlehts
- örstyng, öronvärk
- bieljien-gaessie
- öronvax
- bielkie
- tumme
- bielpierdidh / bielperde
- stoppa (laga med stoppnål)
- bierne-gåårestahke
- björntråd
- biesie
- bo (fågelbo), rede
- biesie
- rede, bo (fågelbo)
- biessie
- näver
- biessie-govkije
- näverfackla
- biessie-skådtjoe
- näverfat (provisoriskt matfat av näver)
- biessie-skådtjoe
- näverkont
- biessie-råatnje
- näverkorg, näverskäppa, näverriva
- biessienjelleme-sijjie
- nävertäkt
- biestedh / beasta I
- mista, tappa, släppa ifrån sig
- biestedh / beasta I
- tappa, mista
- bietsie
- fura, tall
- bietsie-vuemie
- furuskog, tallskog
- bietsie
- tall
- bietsie-goelpene
- tallhed, tallmo
- bietsien-gaessie
- tallkåda
- bietske
- utdrag
- bietskiedidh / bietskede
- klippa (med sax)
- bievnedh / beavna I
- annonsera
- bievnedh / beavna I
- informera
- bievnedh / beavna I
- upplysa
- bievnije
- informant
- bigkedh / bigkie VI, tseegkedh / tseegkie VI
- bygga
- bigkie, bægkoe
- bygge
- bihkedh / bæhka I
- plocka
- bihtie
- fiskmat (som fisken äter)
- bihtseles
- dryg, som varar länge
- bijj-aehpie, bijjepie, bijjie-bielie
- ovansida
- bijjede
- ovan ifrån
- bijjelen
- över
- bijjeles-gietjie
- yta, ovansida
- bijjemes
- överst
- bijjene
- uppe
- bijjie-skaavtjoe
- mustasch
- bijjie-baenie
- tand (i övre tandraden)
- bijjie-baenieh pl.
- tänder (tänder i överkäke)
- bijjie-rietjmie
- övertelnan (på fisknät)
- bijjie-
- övre
- bijjie-gåetie
- övre huset
- bijjiebasse
- högre upp
- bijjiedidh / bijjede
- förhöja (pris)
- bijjiedidh / bijjede
- häva, höja högre upp
- bijjiedidh / bijjede
- höja, höja högre upp; förhöja (pris)
- bijjielistie
- ovan från, från ovansidan
- bijjielistie
- uppifrån, från ovan
- bijjietjaalege, bijjiebaakoe
- överskrift
- bijredh / bæjra I
- karva upp, skära upp (kött för stekning el. kokning)
- bijredh / bæjra I
- skava, skära kött
- binhtedh / binhtie VI
- städa upp (efter slaktning)
- birhkehtidh / birhkehte
- strö, strö utöver
- birkebeinere
- birkebeiner
- birredh / birrie VI
- be, bedja
- bissedh / bæssa I
- steka
- bisseme-sijjie
- stekhäll, stekplats
- bisseme
- stekning
- bisseme-gietjie
- stekpinne
- bisseme, bisseme-gaarpe, bisseme-klaahka
- stekspett
- bisseme munnie
- stekt ägg
- bisseme peara
- stekt potatis
- bissie, aejlies, eejlies
- helig
- bissie-biejjie, (stoerre bissie-biejjie)
- Jul, Påsk, Pingst
- bissielidh / bissele
- steka fort, snabbsteka
- bissiengaelmie, duvriengaelmie
- björngrav
- bissiestidh / bisseste
- steka lite
- bivtedh / bævta I
- fånga (fisk, fågel och likn.)
- bïegke-bollenjes
- luftbubbla, luftblåsa
- bïegke-raejkien
- med vinden
- bïegke
- vind
- bïegke-raejkien
- vinden (med -)
- bïegke-möölla
- vindkvarn
- bïegke-tjuvjie
- vindpust
- bïegke-bielie
- vindsidan
- bïegke-turbijne
- vindturbin
- bïegke-flarroe, bïegke-frerrie, bïegken-tjoelme
- virvelvind
- bïegkedh / beagka IV
- blåsa (om vind)
- bïegkefaamoevierhkie
- vindkraftverk
- bïegkejårrehtse
- vindsnurra
- bïegken-tjoelme
- häxkvast (på träd)
- bïegken-tjoelme
- vindknut (sjuklig företeelse på björk med större klasar på grenarna)
- bïehtedæjja
- bedragare
- bïehtedæjja
- svikare, bedragare
- bïejedh / beaja IV
- lägga, sätta
- bïejedh / beaja IV
- sätta, lägga
- bïekere, (laadth-bïekere)
- myr, (hjortron-myr)
- bïeljelidh / bïeljele
- meddela, ge besked
- bïeljelidh / bïeljele
- varsla, meddela
- bïeltene
- belling (översta delen av framfotsbelling)
- bïenghke
- bänk
- bïenghke
- säte, bänk
- bïenje
- hund
- bïenje-gåetie
- hundkoja
- bïenje-aajhtere
- hundägare
- bïenjen-muerjie
- odon (Vaccinium uliginosum)
- bïenjen rïejhpe
- hundkoppel
- bïenjen rïejhpe
- koppel (hund..)
- bïepmehtehtedh / bïepmehtahta
- utfodra, utspisa
- bïepmehtidh / bïepmehte
- fodra, utfodra
- bïepmehtidh / bïepmehte
- mata
- bïepmehtidh / bïepmehte
- näringsge, mata
- bïerje
- berg, berghälla
- bïerje-klaajhpe
- bergklyfta, tunn berghälla
- bïerje-gaske
- bergspricka
- bïerjese
- paraply
- bïerjese
- rökskärm (på vindsida av tältkåta-rököppning)
- bïerkenidh / bïerkene, bearkadidh / bearkede
- bärga sig, klara sig
- bïerkenidh / bïerkene, bearkadidh / bearkede
- klara sig, bärga sig
- bïese
- köttyxa; ovass yxa
- bïesedh / beasa IV
- slippa lös; slippa iväg någonstans
- bïestelidh / bïestele
- tappa, släppa ifrån sig (flera saker)
- bïevestahke, bïevesth
- svett
- bïevestidh / bïeveste
- svettas
- bïevestovvedh / bïeveståvva
- bli svettig
- bïevle
- bar mark, bart
- bïevle
- barmark, barfläck
- bïevledh / beavla IV
- bli bart, bli barmark
- bïevnese
- annons
- bïevnesh, saerniestimmieh pl.
- information
- bïevsterh pl.
- humör
- bïevsterh pl.
- sinneslag, humör, lynne
- bïgkeme-mïestere
- byggmästare
- bïhkedh / bæhka IV
- riva
- bïhkedidh / bïhkede
- vägleda, förklara
- bïhkedimmie
- vägledning
- bïhkedstjaalege
- recept, beskrivning (mat)
- bïhteles-laakan
- sparsamt
- bïhtsegidh / bïhtsege, bïhtjegidh / bïhtjege
- spira (om gräs)
- bïhtsegidh / bïhtsege, bïhtjegidh / bïhtjege
- spricka ut, spira (t.ex. löv)
- bïjle
- bil
- bïjle
- bill, isbill (isyxa)
- bïjle
- isbill
- bïjlebïsseme
- biltvätt
- bïjlen aaloebæjngoeh pl.
- gummidäck (bil...)
- bïjlen bæjngoe
- huv (bil ..)
- bïjlen gyöshtahke
- släpvagn (bilsläpvagn)
- bïjlen tjåeniesijjie
- bagageutrymme (bilens)
- bïjleraajroe
- bilkolonn
- bïjre
- om, omkring
- bïjredh / bæjra IV
- gnaga (om mus)
- bïjrestehtedh / bïjrestahta; byjrestehtedh
- omsluta
- bïjre jarkan
- runt omkring
- bïjvele, bïjveles
- varmt (väder)
- bïksedh / bæksa IV
- ta fast, gripa
- bïlledh / bælla IV
- frukta, vara rädd
- bïlledh / bælla IV
- rädd vara, vara rädd
- bïlledh / bælla IV
- vara rädd, frukta
- bïllijidh / bïllije
- bli rädd
- bïllijidh / bïllije, åavrodh / ååvre II
- rädd bli, bli rädd
- bïlte-gærhkoe
- stavkyrka
- bïrhke, stuhtje
- liten flock renar
- bïrsje
- fiskstjärt
- bïssedh / bæssa IV
- tvätta
- bïssedidh / bïssede
- tvätta sig
- bïssedimmie-lihtie
- tvättställ
- bïsseldh, bïsseldahkesne
- tvättad (är tvättad)
- bïsseldh-tjaetsie, bïssedimmie-tjaetsie
- tvättvatten
- bïsseme-maasjina
- tvättmaskin
- bïsseme-jaavvoeh
- tvättmedel
- bïsseme
- tvättning
- bïssemelihtie
- diskbalja
- bleeksjehtidh / bleeksjehte
- blotta, blottlägga
- bleentedh / bleentie VI [blææ-]
- blanda
- blogge
- blogg
- blommakåale
- blomkål
- bodtetje, stååntetje
- tid (liten stund)
- bodtjehke
- sund och stark
- boehtele, poehte
- butelj, flaska
- boehtele, poehte
- flaska, butelj
- boeje
- kräva (fågelkräva)
- boektelidh / boektele
- komma med (flera saker)
- boelehtjidh / boelehtje
- bränna sig
- boelhke
- period
- boelhke
- stycke (ett stycke väg); tid (sträckning)
- boelhke
- tid, stund, stycke (väg)
- boelhketje
- inslag (radio och tv-program)
- boelte
- lid (lövskogsområde)
- boelte
- lövskogsområde
- boelte-raedtie
- skogsgräns; utkant av lövskog t.ex. mot myr
- boelte-raedtie
- trädgräns (skogsgräns)
- boelve
- generation, släktled
- boelve
- knä; släktled
- boelve-måaroe, boelve-måara
- knäskål
- boelve
- släktled
- boelvh-juelkien
- på knä
- boenge
- barm, bröst, bröstöppning på kolten
- boengeskuvmie
- barmkläde
- boere, boerove
- fångstarm
- boerehks, raarehke, vadtedihks
- givmild
- boerhkenestedh / boerhkenasta
- hastigt slitas av
- boerhkenidh / boerhkene
- slitas av
- boerne
- mjölkgrop, matförvaringsgrop
- boerne
- stensatt grav (mjölk och köttkällare)
- boernedidh / boernede
- gräva ned (i en mjölk-, köttförvarings grop)
- boernes
- foster
- boernes-gåetie
- livmoder
- boetje
- penis
- boetskenes, boetskenasse
- fis, fjärt
- boetskenes, boetskenasse
- fjärt, fis
- boetskestidh / boetskeste
- fisa, fjärta
- boevedh / buava IV
- vara uppe länge utöver natten
- boevhre-bearkoe
- ankommet kött
- boevnjedh / buavnja IV
- vissna
- bohkedh / båhka IV
- knulla, ha samlag
- bohtjehtjadtedh / bohtjehtjadta
- mjölka (driva på att mjölka)
- bollerdidh / bollerde
- skumpa, guppa, rulla
- bollerdidh / bollerde
- trilla, rulla, skumpa
- bommulle
- bomull
- bongke
- pung (scrotum på ren)
- bonhkehtalledh / bonhketalla
- puffa på, stöta till upprepade gånger
- bonnedh / bånna IV
- surra, summa (om humlor, flugor)
- borhtje, burhtje
- box, burk
- borhtje, burhtje
- burk
- Bosnia-Hercegovina
- Bosnia-Herzegovina
- botnje-tjoevtenje
- skiftnyckel
- botnjeruevtie
- skruvmejsel
- botnjese
- skruv
- Botswana
- Botswana
- bovre, åesies-bovre
- affär, butik, handelsbod
- bovre, åesies-bovre
- butik, affär, handelsbod
- bovre, åesies-bovre
- handelsbod, affär, butik
- bovtse, krïevve
- ren (renkreatur)
- bovtselåhkoe
- renantal
- bovtsi luvnie
- i renskogen, hos renarna
- bovvehtjidh / bovvehtje
- dräpa, mörda (flera människor eller djur)
- brorke, frorke
- järpe (fågel)
- brorredh / brårra IV
- brumma (laga kraftigt vibrerande ljud, om fåglar)
- Brügge
- Brügge (stad i Belgien)
- bryöjjadidh / bryöjjede
- bry sig om
- buajhkedh / buajhkoe III
- inse, förstå
- buajhkoes
- uppenbar, märkbar
- buajtehks
- fet, fetlagd
- buarastalledh / buarastalla
- handhälsa (på flera)
- buarastehtedh / buarastahta
- hälsa, handhälsa
- buaredh, buaradahke
- uppehållsväder, vackert väder
- buaregh
- god dag (vid handhälsning)
- budsjedte, beetneh-soejkesje
- budget
- budsjedte-vuartasjimmie
- budgetuppföljning
- budtedh / budtie VI
- kanta, sätta kant på
- budtesdahke, budtesth
- kantband (av tyg el. skinn på kläder, skor, säckar, påsar)
- budtsie-baedtsie
- proppfull, fylld till randen (om tunna)
- buehkie, boehke
- bock, getabock
- buejhkiehtidh / buejhkehte
- begripa, se sammanhanget
- buejhtehke
- talgoxe
- buejtie
- fett, talg
- buektedh / buakta I
- komma med något, frambringa
- buektiehtidh / buektehte
- klara av, få till något, kunna
- bueledh / buala I
- brinna
- buerebe
- bättre
- buerebe enn mij-gan
- bättre än ingenting
- buerie-laakan
- bra sätt (på ett bra sätt)
- buerie-buerebe
- bättre och bättre
- buerie (v.g. buerie biejjie)
- god (t.ex. god dag)
- buerie-sjugniedidh / buerie-sjugnede
- välsigna
- bueriebadtje
- lite bättre
- bueriedidh / buerede
- förbättra
- bueriesyjhtede
- god vilja
- buerie barkoe
- positivt arbete
- buerie biejjie
- god dag
- buerie båeteme
- välkommen
- buerie syjhtede
- välvilja
- buerkehtse, bïhkehtse
- förklaring
- buerkiestimmie
- deklaration (redovisning)
- buerkiestimmie
- redovisning
- -buerrie, -buerie, (v.g. båatsoeburrie)
- drift (t.ex. ren drift)
- buertie
- bord
- buertie-bealesne
- vid bordet (sitta vid bordet)
- buertiegærja
- protokoll
- buhtjedh / båhtja I
- mjölka
- buhtjeme-lihtie
- mjölkkärl
- buhtjemenjuana
- mjölkningsnäs/-udde
- buhtjiedidh / buhtjede
- vrida, vrida upp
- buhtjije
- mjölkare
- bullere, ståamhpe
- kubbe, stubbe; vedkubbe
- bupmie
- syl, pryl
- burhvie, vistie
- lav, renlav (bl.a. Cladonia rangiferina)
- burhvie, vistie
- mossa (renmossa, renlav)
- burkedh / bårka I
- gräva ut
- Burkina Faso
- Burkina Faso
- Burma
- Burma
- burtie
- egg, kant (på synål)
- busse-vuejije
- busschaufför
- buste
- sked
- butnedh / båtna I
- spinna (senor, tråd)
- butnedh / båtna I
- tvinna, spinna
- butneme-råahke
- spinnrock
- buvrie
- bod, förådsbod
- buvrie
- härbre, häbbre, bod
- buvriesijjie
- bodplats (plats där förrådsbod stått)
- buvvedh / båvva I
- dräpa
- buvvedh / båvva I
- döda, dräpa
- buvveme
- mord
- buvviestidh / buvveste
- dräpa hastigt
- buvvije, martere, marhkije
- mördare
- byjhkesjidh / byjhkesje
- bekänna
- byjhkesjidh / byjhkesje, mietiehtidh
- medge
- byjhkesjimmie
- bekännelse
- byjhkesjimmie
- erkännande, bekännelse
- byjje
- tjur (hård ved i trä)
- byjje-treavka
- tjurskida
- byjjehtasse
- kungörelse, offentliggöring
- byjjehtimmie, bæjhkoehtimmie, bïevnese
- upplysning
- byjjenidh / byjjene
- växa upp
- byjjes paehpere, tjaatsege
- dokument (offentligt dokument)
- byjrehke, byjrehks
- lokalt
- byjrehtalledh / byjrehtalla
- spåra, uppspåra
- byjrese
- omgivning, miljö
- byjrese
- omkrets (t.ex. med grannar)
- byjreske
- lokalitet
- byjreske, byjrese
- miljö
- byjreske-dilhkesh
- miljögift
- byjreske-stasjovne
- miljöstation
- byjreske-teknologije
- miljöteknologi
- byjreskebuerie
- miljövänlig
- bysvedh / bysvoe V
- straffad bli, bli straffad
- bysvehts
- straff
- byölehth
- halvfärdig
- byölehts barkoe
- halvfärdigt arbete
- byöpmedalledh / byöpmedalla
- äta, ha måltid
- byöpmedidh / byöpmede, maatadidh, meksiehtidh
- äta
- byöpmetjh, beapmetjh
- lite mat
- byöredh / byöroe V
- borde, måste
- byössege
- skidbindning (tåstropp)
- byössege
- vidjeband; tåstropp på skida
- båadts-juelkien
- barfotad
- båadts-åejjien
- barhuvad (är .. el. går ...)
- båadtsoes
- bar, naken
- båadtsoes
- naken, bar
- båajhtede, båajhtode
- missvisande, felaktig
- båajhtode, båajhtede
- fel, felaktigt, missvisande
- båajme, bööjme, spååjme
- fjällvråk
- båaljoes
- skoglös
- båaloe, båala
- knapp (av trä, läder)
- båaloe-raejkie
- knapphål
- båaloe-vietjere
- kulhammare
- båaloe
- testikel (på ren)
- båaltajehtedh / båaltajahta, båeltielidh / båeltele
- tända på (tända en brasa, lyse)
- båanta, laedtie, råvna, ravna (fin benæmning)
- bonde
- båantodh / båånte II
- bli rik
- båantodh / båånte II
- rik bli, bli rik
- båarasåbpoe
- äldre
- båarhte
- borta, frånvarande
- båarkeles
- borgelig
- båarkene, gåetie
- borg, hus
- båarroeh
- burrig, rufsig
- båarroeh
- rufsig, burrig
- båarvedh / båarva IV
- smörja, klena, breda ut / på (om fett)
- båarvodh / båårve II
- stanna, stelna (om fett, talg)
- båarvodh / båårve II
- stelna, stanna (om, fett, talg)
- båasa
- pung (scrotum)
- båasardehtedh / båasardahta
- oroa (renhjord, församling)
- båasaridh / båasere, båasarostedh
- rådvill, .. förlägen
- båasaridh / båasere
- uppskakad bli, bli upprörd
- båasarimmie
- oro, uppståndelse, rabalder
- båasarimmie, vuastalimmie, bååhperimmie
- reaktion
- båassjoe-raejkie
- hålet innanför eldstaden i kåtan
- båassjoe
- plats (innerst i kåta)
- båastoe-loedte
- renstråk (i motsatt riktning)
- båastoeh-gietjien
- baklänges (gå)
- båastoeh
- bakvänd
- båastoeh
- motsatt
- båastoeh-loedte
- motsatt riktning (av renstråk)
- båastohke
- bakström, bakvatten
- båastohke
- bakvatten, bakström
- båatalasse
- ankomst
- båateres-mehtie
- botemedel
- båatskedh / båatska IV, båatskodh II
- hälsöm sy, sy häl/hälsöm
- båatsoe-åårganisasjovne
- rennäringsorganisation
- båatsoe-buerie, - burrie
- renägare
- båatsoebarkoe
- rendrifts arbete
- båatsoedajve
- renbetesområde
- båatsoekontovre
- rennäringskontor
- båatsoelaake/-laage
- rennäringslag
- båatsoereereme
- rennäringsförvaltning
- båavhroeh, nåajsan, nåejpie
- gravid
- båavjoeh, boevje
- ren (ljusgrå)
- bådtjadidh / bådtjede
- smörja, smörja in
- båelmie
- skobandsände (flätad)
- båeltedh / båalta I
- bita (i ansiktet om hårt väder)
- båeltedh / båalta I
- bränna något
- båeltielidh / båeltele
- förbränna; tända på
- båeries, voeres
- gammal
- båeriesissie
- åldrande, halvgammal
- båerkies
- halvtorr, torr utvändig
- båerkies
- torr utvändig (halvtorr)
- båervie
- fett (flytande)
- båetedh / båata I
- komma, ankomma
- båetieh bööresth !
- skål ! (vid skålande)
- båetielidh / båetele
- komma (plötsligt)
- båetiemisnie
- anländer, i ankomst
- båetijen våhkoen
- nästa vecka
- båetije biejjieh
- framtid, kommande dagar
- båetskie
- häl
- båetskie-soene, tjïektjes-soene
- sena (hälsena)
- bågloeh-rudtje, baglah-rudtje
- puckelrygg (människa)
- båhkeles
- kåt, lust på samlag
- bårranidh / bårrene, barrenidh
- sprida sig (ex. om renar)
- bårras
- spridd (om ren och folk)
- bårredh / bårra IV
- äta (om djur, inom sydliga dialektområden)
- bårrehtalledh / bårrehtalla, gaatskahtalledh
- bli biten
- bårrelidh / bårrele
- äta fort
- bårrestohtedh / bårrestohtoe
- hungra, bli hungrig
- bårrestohtedh / bårrestohtoe
- vara hungrig, hungra
- bårtedh / bårta IV
- rispa
- båskoegïerte
- häck (t.ex. växthäck)
- båskoes, påskoes, fåskoes
- nysnö (nyfallen)
- båskoes, påskoes, fåskoes
- snö (lös, lätt, mycket)
- båskoetjaanghkoe
- buskdunge
- båssodh / bosse II
- blåsa (om vind, människa), pusta tungt
- båssodh / bosse II
- pusta (tungt)
- båtnanidh / båtnene, batnanidh / batnene
- drunkna
- båvne
- förhöjning (i terrängen), åsrygg
- båvne
- åsrygg, lågt liggande kalfjäll
- båvsegidh / båvsege
- svälla upp
- båvvaldahke
- sidostropp i skidbindning
- båvvaldahke
- skidbindning (sidostropp, rem)
- båvvastehtedh / båvvastahta
- sträng vara, vara sträng mot (person)
- bååhkesjidh / bååhkesje, bååhkedh V
- baka
- bååhkesjæjja
- bagare / bagerska
- bååhpere
- förundran
- bååhperidh / bååhpere
- förundra sig
- bååhperidh / bååhpere
- förvånas, förundra sig
- bååjhkehke
- lärd
- bååktjehke
- ont, smärtande
- båånhtseridh / båånhtsere
- sträva, stå i; skynda sig
- båårestahke
- fångstarm (styrarm för ren)
- båårhkedidh / båårhkede
- barka, driva på och barka
- båårhkedidh / båårhkede
- driva på och barka, garva (med barklag)
- båårhkedidh / båårhkede
- garva, barka (med barklag)
- båårhkeldh
- färdigbarkat
- båårhkelovvedh / båårhkelåvva
- barkat bli, bli barkat
- båårhkelovvedh / båårhkelåvva
- bli barkad
- båårhkesjidh / båårhkesje, båårhkedidh
- barka (skinn, läder)
- bååstede, bååstide, råaptode, råaptede
- tillbaka
- bååveldidh / bååvelde
- sträva, knoga
- bååvteres, boevteres
- luden, tjockhårig (om päls, skinn)
- bååvteres
- tjockhårig, luden
- bædmingtone
- badminton
- bægkah pl.
- packning, bagage, proviant
- bæhta, biehkie
- bit, ett stycke
- bæhta, biehkie
- en bit, ett stycke
- bæhtoe, lihtie
- bytta, hink
- bæhtoe, lihtie
- hink, bytta
- bæjhkodh / byjhke II
- erkänna
- bæjhkodh / byjhke II, byjhkesjidh
- tillstå, erkänna
- bæjhkoehtamme
- publicerad
- bæjhkoehtidh / bæjhkohte
- anmäla, tillkännage
- bæjhkoehtidh / bæjhkohte
- publicera
- bæjhkoehtimmie
- anmälan
- bæjhpa, bæjhpoe
- pipa (t.ex. rökpipa)
- bæjjaldahke
- övre partiet
- bæjjese
- upp, uppöver
- bæjjoehtidh / bæjjohte, byjjehtidh, bæjhkoehtidh
- offentliggöra
- bæjjoehtidh / bæjjohte
- tillkännage, underrätta
- bæjjoehtidh / bæjjohte
- underrätta, tillkännage
- bæjngoe-bielie, ålkoe-bielie
- utsida
- bæjngoe-moere
- ytved
- bæjngoelistie vuejnedh
- objektivt
- bæjngolde
- utvändig, utanpå
- bæjngolds-
- ytter-
- bæjngolds-måvhka
- ytterbyxa
- bæjngolds-vaarjoeh, bijjelds-vaarjoeh
- ytterkläder
- bæjngolen
- utanför; ovanför
- bæjroehtidh / bæjrohte
- se efter spår, spåra runt renhjorden
- bæjroehtidh / bæjrohte
- spåra (runt renhjordens betesområde)
- bæktahtalledh / bæktahtalla
- värma sig, värma (händerna)
- Bængsta
- Pingst
- bæsvodh / bysve II
- straffa
- bööffele, buffele
- buffel
- bööna
- böna (ärtväxt)
- bööredh / böörie VI
- bjuda, inbjuda
- bööredh / böörie VI, gåtjkodh II
- inbjuda
- bööreme
- inbjudan
- bööremes-laakan
- bra, på ett bra sätt
- bööremes
- bäst
- bööresovvedh / bööresåvva
- bli inbjuden
- bööresovvedh / bööresåvva
- inbjudas
- bööresth-gaerie, båateles-gaerie
- välkomstskål
- böörhkedh / böörhkie VI
- slita av
- böörhkestidh / böörhkeste
- hastigt slita av
- böörhkestidh / böörhkeste
- slita av hastigt
- bööte
- bot (böter, efterräkning)
- böötedh / böötie VI
- böta, betala böter
- böötegh pl.
- böter
- böötehtidh / böötehte
- bötlägga
- Calicute
- Calicut
- Canada
- Canada
- cannabise
- kannabis
- CD-e
- CD-ROM
- chattedidh / chattede
- chatta
- chattevoelpe
- chatkompis
- Chile
- Chile
- civilisasjovne
- civilisation
- contorta
- contorta
- Cordoba
- Córdoba
- Costa Rica
- Costa Rica
- daable-leahta
- barmkläde (rutad mönsterstycke på barmkläde)
- daable
- bricka (i spel)
- daagkere, daagkeres
- så, så som det här (som jag nu visar el. liknande)
- daagkoe, daagka
- här, här omkring; här förbi (den här vägen)
- daajedidh / daajede
- begripa
- daajedidh / daajede
- fatta, begripa
- daajje
- deg (för bakning)
- daajkoe
- här på dessa kanter, här omkring
- daajmarostedh / daajmaråsta
- slå ned (röken slår ned, lägger sig)
- daajroe
- kunskap
- daajroehtidh / daajrohte
- införa, introducera
- daajroes
- som känt är, som man känner till
- daakte, ålles-sjædtoe
- fullvuxen
- daaktedh / daakta IV
- bli hård träig (om plantor)
- daale, kråvnoe
- krona (mynt)
- daaletje
- aktuell, moderna, nutidens
- daaletje
- nuvarande, nutidens, moderna
- daalhkese, medisijne
- medicin
- daalvadovvedh / daalvadåvva
- bli vinterlikt
- daamehke
- ren (tam)
- daamhtah, jaabnan
- ofta
- daamtsreakta
- sedvana, sedvanerätt
- daanelaake
- danelagen
- daanhtsodh / dåånhtse II
- dansa
- daanhtsoe, jårredimmie, jårreme
- dans
- daanhtsoehtidh / daanhtsohte
- dansa, svänga runt
- daanhtsoeskuvle
- dansskola
- daanhtsoje
- dansare
- daanjedh / daanja IV
- gnugga, massera
- daanjedh / daanja IV
- massera, gnugga
- daan biejjien, daanbien, daenbien
- i dag
- daaresjidh / daaresje
- misshandla, vara hårdhänt
- daaresjidh / daaresje
- vara hårdhänt, misshandla
- daarhve, dreblie, tsiehkie, væhta, mïerhke
- punkt
- daaroe-nyjsenæjja
- svensk-, norsk kvinna (icke samisk)
- daaroe-ålma
- svensk, norsk man (icke samisk)
- daaroestidh / daaroste
- tala svenska, -norska (- icke samiskt språk)
- daarpesjidh / daarpesje
- behöva
- daase (v.g. bïejh daase)
- hit till (t.ex. lägg den här)
- daaskoe
- bältesväska (pung med lock, för män)
- daaskoe
- pung (till tändstickor, sked, pipa m.m.)
- daasta, naestie
- stjärna
- daata
- data
- daata-gaevnie, daataspïele
- dataspel
- daatabaarkoe, daatagïetedimmie
- databehandling
- daatadåvvome
- datareparation
- daatamaasjina, daatovre
- dator
- daataseedteme
- dataöverföring
- daatavaaksjome
- datainspektionen
- daataviermie
- datanät
- daate
- denna, detta
- daate
- detta, denna
- daatema, geelle, gaalla
- äkta man
- daavtjedh / daavtja IV
- skrapa (rottågor)
- dable
- renmärkessnitt (rund utskuren hake)
- dabranestedh / dabranasta
- bli fast, snabbt sätta sig fast
- dabranidh / dabrene
- fastna, sätta sig fast
- daebpede
- härifrån
- daebpelen
- hit över, häråt
- daebpene
- här (på dessa kanter)
- daebpielisnie
- närmare här
- daebrie
- mjälte
- daejredh / daajra I
- veta
- daektieh
- skelett
- daelhkie
- före (t.ex. skidföre, väglag)
- daelie
- nu, nu för tiden
- daelvege
- om vintern
- daelvie
- vinter
- daelvie-juhteme
- vinterflyttning
- daelvie-geajnoe
- vintergatan
- daelvie-laante
- vinterland
- daelvie-muadta
- vinterpäls
- daelvie doekoe
- utöver vintern
- daelvie doekoe
- vintern (utöver vintern)
- daepie, vuekie
- sätt, sed, bruk,
- daerpies
- nödvändig, oumbärlig
- daerpiesvoete
- behov
- daerpiesvoete
- nödvändighet
- daesnie
- här
- daestie
- av detta, från ….
- daestie
- härifrån (just härifrån)
- daevere-våarhkoe
- samling av föremål
- daeverh pl.
- saker, ting, föremål
- dagke (dagke ….?)
- om, kanske, jasså (frågeord)
- dagkere, dagkeres
- så, så som den
- dagkere, dagkeres
- sådan en
- dagke ojhte
- kanske det, på det viset
- dagkoe, dagka, dajkoe, dajka
- där omkring
- dah
- de pers.pron.
- dah
- dom pers.pron.
- dahkoe, dahka
- dit, dit till det stället, ditåt
- dahpe
- knivslida
- dahpe
- slida (t.ex. knivslida)
- dahpedh / dahpa IV
- stänga igen (dörr, mun etc.)
- dahpese
- slidämne (material till ex. knivslida)
- dahph haavtemdh !
- håll käft !
- dahph njaalmemth !
- håll mun !
- dah guaktah
- de två
- dajpedh / dajpa IV
- duga, gå an
- dajpedh / dajpa IV
- gå an, duga
- dajve, aareale
- areal
- dajve
- trakt, område
- dajve
- zon, fält
- dajvenkaarhte
- landskapskarta
- dajveplaerie
- lokaltidning
- dajveståvroe
- områdesstyre
- daktere
- dotter (gift)
- daktere
- gift dotter, dotter
- dalhkedh / dalhkoe III
- visa sig, komma (om rovdjur)
- dalhketjh pl.
- utrustning, redskap
- dallah
- genast, omgående
- dallah-masten
- genast, strax
- dallah
- omgående, direkt
- dallah, faavre
- strax, med en gång
- dallah-masten
- strax, raskt, genast
- dallatjinie
- genast, omgående, med en gång
- dallatjinie
- omedelbart, med en gång
- dalletje
- för direktbruk, som skall brukas strax
- daltedh / dalta IV
- trampa, trampa på
- daltedidh / daltede
- trampa, hålla på och trampa
- daltelgovvedh / daltelgåvva
- nedtrampad bli, bli nedtrampad (om lavbete)
- dalteme
- tramp
- daltese
- nivå
- daltese
- status
- daltestalledh / daltestalla
- trampa takt
- dalvedh / dalva IV
- synlig bli, bli synlig
- dalvese
- det högsta av ett fjäll
- dalvese
- fjällkam mot horisonten
- dalvese
- kam, höjdkam (mot horisonten)
- damhkedh / damhkoe III
- komma till rätta, visa sig
- damtedh / damta IV
- känna; märka, känna till, veta
- damtehtidh / damtehte
- känna på; känna efter
- damtemes
- kännbar, märkbar
- damtesadtedh / damtesadta
- känna varandra
- damtese
- bekantskap
- dan
- dennes
- dan
- hans; hennes
- dan
- hennes; hans
- dan
- så (i den grad)
- dangkodh / dongke II, dongkedh, dyngkedh V
- beställa, tinga
- dangkodh / dyngke II, dongkedh, dyngkedh V
- tinga, beställa
- Danmaarhke
- Danmark
- dan aejkien
- den gången
- dan guhkiem
- så länge
- dan soe
- så, alldeles
- darhkan, (guktie darhkan?)
- då, verkligen (hur då?, på vilket sätt?, men hur så ?)
- darjodh / dorje II
- göra
- darjodh / dorje II
- produsera
- darjome, darjomes, ïervemes
- göromål
- darjome-baakoe, veerbe
- verb
- darvedh / darva IV, darvodh / dorve II, dirvedh VI
- tjära, tjärbestryka
- dassedh / dassa IV
- mista, tappa, förlora
- dasselidh / dassele
- plötsligt tappa, mista
- datne
- du
- datnem
- dig pers. pron.
- davhkese, sadtetje
- pilbåge
- davvese, dåvvese
- ut från land, utöver
- davvodh / dovve II, dåvvodh / dovve II
- laga, reparera (saker)
- deadtasovveme tjaaleh
- text (tryckt)
- deadtoe
- upplaga
- deahpadidh / deahpede
- ske, hända
- deahpadimmie
- händelse
- deahpadimmieh, guktie lea, saatna
- fakta
- deajvoe
- ostform
- deakehke
- kåtastång, tältstång
- deaktjodh / dyöktje II
- klabbföre bli, bli klabbföre
- dealhveres daelhkie
- före (tungt skidföre)
- dealodh / dyöle II
- duka
- dealome-klaahka
- stav (att forma och mjukgöra skor)
- dearkoeh, dearkah
- nervös, blir rädd för det minsta
- dearkoes almetje
- nervös människa
- deava
- backe, kulle
- deavene, deavalahke
- älgko
- deavere lopme
- kramsnö
- deavere lopme, dïelhvere lopme
- snö (kramsnö som nästan fäster på skidorna)
- deavhkedh / deavhkoe III
- komma tillbaka, komma till rätta
- debpede
- därifrån
- debriehtidh / debrehte
- sätta fast, fästa
- deebete
- debet (bokföring)
- deebledh / deeblie VI, dibledh / diblie VI
- baktala
- deehkehtidh / deehkehte
- klappa, stryka
- deehkehtidh / deehkehte
- stryka, klappa
- deejedh / deejie VI
- sprida ut, lägga ut (t.ex. hö för torkning)
- deelfine
- delfin
- deelledh / deellie VI
- leverera, skicka iväg
- deemedh / deemie VI
- tämja
- deepartemeente
- departement
- deere
- hanhund
- deere
- hund (hane)
- deeredh / deerie VI
- bedra (i handel)
- deerehtalledh / deerehtalla
- bedras (bli bedragen)
- deerjedh / deerjie VI
- smutsa ner
- deerjehtidh / deerjehte
- förorena
- deerjeme
- förorening
- deerpege, deerpesnohke
- redskap
- deerpesnohkh pl.
- bruksföremål
- dehtie …+elativ sg.(dehtie gåeteste)
- från något (från det huset)
- dejpeladtje, dæjpeladtje
- gammaldags, gammalmodig
- dejpeli, dæjpeli, dej beeli
- förr i tiden, i gamla tider
- dejstie
- av dessa, från ……
- dejtie ack. pl.
- dem (av dah)
- dej beeli, dejpeli
- tider (i de tiderna, förr i tiden)
- dej luvnie
- hos dem
- delhkiehtidh / delhkehte
- dyka upp, komma plötsligt (om varg)
- delhkiehtidh / delhkehte
- plötsligt komma, dyka upp
- dellie, dillie
- från denna tidpunkt)
- dellie, dillie
- nu (när något skall ske el. har inträtt från denna tidpunkt)
- dellie maa
- äntligen
- dellie maaje
- det var tur, lyckligtvis
- dellie maaje
- lyckligtvis, det var tur
- dennie mieresne
- i mellan tiden
- derhvie
- torv
- derhvie-laanoe
- torvhydda
- derhviegåetie
- torvkåta
- dervie
- tjära
- derviemæjla, derviemijle
- tjärdal, -mila
- desimalevæhta
- tecken (decimaltecken)
- desnie
- där
- destie
- därifrån; av det
- diagraamme
- diagram
- dibrehtidh / dibrehte
- ansluta (koppla till)
- dibrehtidh / dibrehte, debriehtidh / debrehte
- fästa fast (till något), fästa samman
- dibreldahke
- knappnål
- diedtedh / deadta I
- trycka ner
- diekie (v.g. båeth diekie !)
- hit, hitåt (t.ex. kom hit !)
- diekies viermie
- nät (finmaskigt nät)
- dielhtie
- glaciär, jökel
- dielhtie
- jökel, glaciär
- dielhtie-raejkieh
- längs efter glaciären
- dielhtie
- snö / is glaciär (som ligger utöver sommaren)
- dielies
- motbjudande, äcklig
- dielies
- snuskig
- dielies
- äcklig, motbjudande
- dierie
- mellanlägg i söm)
- dierie
- passpoal (t.ex. kläde el. skinn som mellanlägg)
- dierkesjidh / dierkesje, dierkiestidh
- skälva (av rädsla)
- dievhtedh / deavhta I
- fylla, fylla i
- dievierdidh / dieverde
- kasta kalv (komma till skada och kasta kalven)
- dievte
- tillskott, påfyllning
- dievvie
- träff
- dievviedestedh / dievviedasta
- träffa i en hast
- dievviedidh / dievvede
- pricka, träffa
- dievviedidh / dievvede
- träffa, pricka
- digitaale
- digital
- digitaale kaarhte
- digital karta
- digkiedidh / digkede
- dryfta, diskutera
- digkiedidh / digkede
- processa
- digkiedidh / digkede
- tvista, träta
- digkiedimmie
- debatt
- digkiedimmie-lahtese
- debattinlägg
- digkiedimmie
- diskussion
- digkiedimmie
- process
- dihkie
- lus
- dijjen
- eran, erat
- dijjieh
- ni
- dijpedh / dijpie VI
- nappa (om fisk)
- dikngedh / dæknga IV
- huka sig ned med överkroppen
- diktatuvre
- diktatur
- dilhkuvh pl.
- gift (förgiftad åtel)
- dilmierdidh / dilmerde
- fästa, sätta fast
- diplomatije
- diplomati
- direktööre
- direktör
- dirhvedh / dirhvie VI
- torvlägga, belägga med torv
- diskose
- diskus
- diskose-hajkedimmie
- diskuskast
- dissie-gåessie
- när som helst
- ditnedh / ditnie VI
- förtenna
- ditneldh-sarjehtahke
- bältesbihang (med tenn, på änden av bälte)
- ditnie-beelhte, ditnehke
- bälte (sydd med tenn eller tennplattor)
- ditnie-tjåervie
- hornskiva (med hål, för dragning av tenntråd)
- ditnie-gåahke
- koltkrage (tenntrådsprydd)
- ditnie
- tenn
- ditnie-beelhte
- tennbälte
- ditnie-spaagkoe
- tennplatta (på bälte)
- ditnie, ditnie-tråare
- tenntråd
- dïebles
- nedsättande
- dïedte
- ansvar
- dïedte
- avtryck
- dïedte
- plikt
- dïedte
- skyldighet
- dïedtelidh / dïedtele
- klicka (ex. vid datoranvändning)
- dïejvese
- utryck, talesätt
- dïelhverdidh / dïelhverde
- kram bli, bli kram (om snö)
- dïelkestidh / dïelkeste
- pressa, trycka
- dïelme
- dyning, svallvåg
- dïelme
- svallvåg, dyning
- dïenesjidh / dïenesje
- tjäna
- dïeneste
- överskott, vinst
- dïerhkestidh, digkiedidh, dïjveldidh
- diskutera
- dïervesjidh / dïervesje
- möta, träffa
- dïetjke lopme
- klabbföre, blöt snö
- dïevedh / deava IV
- fyllas, bli full
- dïeves
- full, fylld (t.ex. en behållare)
- dïhte
- den, det
- dïhte
- det, den
- dïhte
- han; hon
- dïhte
- hon; han
- dïjmes
- genomkokt, mör
- dïjmes
- mör, genomkokt
- dïjnehke, dïjnege
- socker
- dïjnehke-raavre
- sockerrör
- dïjre, bæjhkoehtimmie
- besked
- dïjre, båvra, båvroe
- bud, budskap, meddelande
- dïjre, båvra, båvroe
- meddelande, bud, budskap
- dïjredidh / dïjrede
- buda (gå med budskap)
- dïkte
- tät, tät ihop, tät samman
- dïmhperdidh / dïmhperde
- krama sig (om snö)
- dïmhpere-lopme
- snö (som kramar sig)
- dïmperdidh / dïmperde
- timra
- dïmpere, tïmpere
- timmer
- dïmpere-maennie
- timmerman
- dïmpere-stoehke
- timmerstock
- dïpme-baaletje
- urgammal
- dïrrege
- verktyg
- dïsse
- till den, till det
- dïsse-mïsse
- till vad som helst
- dïtnele, dotnele, dytnele
- skinn (på undersida av renens huvud)
- Djiboutije
- Djibouti
- doedtere
- högfjäll
- doedteren-hotelle
- högfjällshotell
- doegkere, doegkeres
- såsom, som den (hos dig)
- doeh
- de (hos dig)
- doehtedh / duahta IV
- röra, ta i
- doehtedidh / doehtede
- röra vid, fingra med
- doejkoe, doejka
- däromkring (i närheten av dig, hos dig)
- doekedh / duaka IV
- sälja
- doekije
- säljare
- doekoe
- utöver (om tid)
- doelese
- sula, skosula
- doeltedh / dualta IV (v.g. tjaetsie dualta)
- koka (t.ex. vattnet kokar)
- doeltehtapth
- okokt, inte kokt
- doeltehtidh / doeltehte (manne tjaetsiem doeltehtem)
- få till att koka, t.ex. (jag kokar vatten)
- doeltijahtjedh / doeltijahtja, doeltijidh / doeltije
- koka upp, börja och koka upp
- doemenidh / doemene
- tömmas, bli tom
- doene, doenehke
- djävulen
- doene-raejkie, doeneh-haevtie
- helvete (svordom)
- doene-hæjtan
- helvetet (till helvetet, ´´som svordom´´)
- doengedh / duanga IV
- lappa, laga
- doengese
- lapp (t.ex. tyglapp på klädesplagg)
- doenh-aajmosne
- besatt (av en ond ande)
- doeredh / duara IV
- dra upp, ta upp (om nät)
- doerehke, håantjeme, saarhke
- daggkåpa (Alchemilla vulgaris)
- doerelidh / doerele
- gripa tag i, ta fast i en hast
- doerke
- ris (på kåtagolvet)
- doerkestidh / doerkeste
- risa (kåtagolv), belägga med ris
- doesnedh / duasna IV, dåasnodh II
- hårdna, styvna (om fett)
- doestedh / duasta IV
- våga, töras
- doete
- den, det (där närmare dig)
- dogkere, dogkeres
- liknande (den där borte)
- dogkoe, dogka
- där borta; den där vägen
- dohkh diekie
- fram och tillbaka, hit och dit
- dohkh diekie
- hit och dit, fram och tillbaka
- dohkoe
- dit bort
- dohpere
- bladknopp
- dohpere
- blomknopp
- dohpere
- knopp (blomsterknopp, bladknopp)
- dohte
- den, den där (där borta)
- dojkoe, dajka
- där omkring (där borta)
- domeene
- domän
- domhpenidh / domhpene
- tätpackad bli, (bli tätpackad), bli fullstoppad
- domhpere
- dumper
- dompe
- dövstum
- domtedh / domtoe V
- kännas, förnimmas
- dongkedh / dongkoe V
- abonnera
- dongkeldahkesne
- beställd, (är) borttingad
- dongkesovvedh / dongkesåvva
- beställas, bli tingad
- donterdidh / donterde, skåavmedh IV
- dundra, bullra
- dontere
- dunder, larm, buller
- dontje, duntje, dyntje
- gödsel, dynga
- don bealan
- andra sidan (över till….)
- don bealan
- över till andra sidan
- dorjehtalledh / dorjehtalla
- uppträda i ett skådespel
- dorjehtidh / dorjehte
- göra sig till
- dorjehtæjja
- skådespelare
- dorjemasse
- produktion
- dorjese
- produkt
- dorjesovveme, dorjeme
- genomförts, gjorts
- dorjesovveme, dorjeme
- gjorts, genomförts
- dorkeme
- knopp (bladknopp på björk)
- dosse daase
- till den och den
- dotkemeilleldahke
- forskningsresultat
- dotkije
- forskare
- dotkijedåehkie
- forskargrupp
- dotnoeh, dåtnoeh
- ni två
- dov
- din, ditt, dina
- dov
- ditt, din, dina
- dovhke-burhvie
- bägarlav (Cladonia av cocifera-gruppen)
- dovletje
- fordoms, i äldre tider
- dovme-gærhkoe
- domkyrka
- dovne
- till och med, också
- dovrehke, dovres
- dyr, dyrt
- dovse
- dos
- dovvesovvedh / dovvesåvva, dyvvesovvedh
- reparerad bli (bli reparerad)
- Drammene
- Drammen
- driektebïjle
- racerbil
- driektetjoevke
- trafikljus
- drööhnege
- drottning
- duahpa
- tofs (av garn el. kläde)
- duapmere, duamere, dåamere
- domare
- duarpehke
- behövande, i behov av
- Dubaie
- Dubai
- Dubline
- Dublin
- dubpede, dubpelde
- därifrån, där bort ifrån
- dubpelen dohkoe
- dit bortöver
- dubpene
- där borta (i vidare bemärkelse)
- dubpiebasse
- längre bort; längre utpå
- dubpielisnie
- längre bort, där bortanför
- duekesne
- bakom, bakom något
- duekie
- bak, rummet bakom
- duekie
- bakrund
- duelie !
- var så god !
- dueljie
- renskinn
- dueljie
- skinn (renskinn)
- duemies
- sendräktig
- duesnie
- där (inte så långt ifrån)
- dulvie
- flod (flöde, översvämning)
- dulvie
- flöde, översvämning
- dulvie
- högvatten, översvämning
- dulvie
- översvämning, flöde
- dumhpedh / dumhpie VI
- proppa igen, täta
- dumhpedh / dumhpie VI
- täta, täppa till
- dunnie bielesne
- andra sidan (på den andra sidan)
- durrie
- dalsänka (mellan fjäll), skal
- durrie
- skal, dal mellan fjäll
- dursjie, dussjie
- rosenrot
- dusje-gaable
- duschförhänge
- dusnie
- där borta
- dutnjien
- till dig
- duvhties
- tät (t.ex. vattentät)
- duvlie
- björkticka (svamp på frisk björk)
- duvlie
- fnöskticka (svamp på frisk björk)
- duvlie, duelie
- se där
- duvtedh / dåvta I
- stötta, stötta upp något
- duvtestahke
- stöttepelare
- duvtiebeetnegh
- stöd, ekonomiskt tillskott
- duvtievierhtieh
- stödmedel
- duvtije
- stöd, en som stödjer någon
- duvvehke
- lom (storlom)
- duvvene
- långt utifrån land
- dygke, dågka
- tobak
- dygkefabrijhke
- tobaksfabrik
- dygkesjædtoe
- tobaksplanta
- dygkesjædtoesijjie
- tobaksplantage, tobaksodling
- dygne
- dygn
- dytnije
- flinta, flintsten (elddon)
- dyödtove, dåarjege
- stöd (hjälp)
- dyöredidh / dyörede
- smutsa ner (kärl)
- dåahka
- docka (leksak)
- dåahkan-gåetie
- dockhus
- dåahketje
- liten flock, liten skock
- dåajmijes
- artig, hövlig
- dåajmijes
- hövlig, artig, tillmötesgående
- dåajmijes
- punktlig
- dåajodh / dååje II
- skära ris
- dåajvoe
- förväntning
- dåajvoehtidh / dåajvohte
- lova, ge löfte
- dåaktere
- läkare
- dåalhke, doelhke, toelhke
- tolk
- dåalvodh / dåålve II
- förfölja, jaga efter
- dåalvodh / dåålve II
- jaga (förfölja)
- dåapmoe, dåapma
- dom, domslut
- dåapmoenænnoestimmie
- domslut
- dåaresth
- tvärs över, på tvärs
- dåarhka, kraesiegaetskedh
- gräsbete (för ren)
- dåarjedidh / dåarjede
- stödja, ge stöd
- dåarjelidh / dåarjele
- stödja någon
- dåarjoe, duedtie, dievhtie
- bidrag
- dåarjoehtimmiedajve
- satsningsområde
- dåarodh / dååre II
- kriga
- dåaroe
- krig
- dåaroe-nïere, dåaroje, dåarohke
- krigare, soldat
- dåaroe-faangke
- krigsfånge
- dåaroe
- slag (i krig)
- dåaroje
- befäl (krigare)
- dåaroje
- militär
- dåarsta, duarsta
- torsdag
- dåastodh / dååste II
- motta, mottaga
- dåastodh / dååste II
- ta emot (något man får el. som kastas till en)
- dåastoe
- mottagning, reception
- dåastoe
- reception, mottagning
- dåastoehtidh / dåastohte
- ta emot (t.ex. stoppa renens framfart el. ta emot gäster)
- dåastoje
- adressat
- dåbtoe
- känsel (fysisk)
- dåehkie
- flock, grupp, samling
- dåehkie
- grupp, flock (av människor, renar)
- dåelhpie
- tjugofem öring
- dåelhpie
- öre (25-öring)
- dåemiedidh / dåemede
- bete sig, uppföra sig
- dåemiedidh / dåemede
- uppföra sig
- dåeriedidh / dåerede
- följa med
- dåeries-tjelmien
- vindögd (med skev blick)
- dåeriesmoere
- nackdel
- dåeriesmoere, tsagkese
- problem
- dåeriesmoeretsiehkie, tsagkesetsiehkie
- problemställning
- dåhkasjidh / dåhkesje
- duga, vara lämplig
- dåhkasjidh / dåhkesje
- klara av, greja
- dålle-jamhkehtæjja
- brandman
- dålle, dalle
- eld
- dålle-bealese
- till-, vid sidan av värmen / eldplatsen
- dålle-vaerie
- vulkan
- dållejamhketæjja-bïjle
- brandbil
- dålletje
- liten eld
- dållevaartije
- vårdkase
- dåmhpa
- kapsyl
- dåtnoe
- tunna (kärl)
- dåvretje
- liten björn
- dåvveme
- restaurering
- dåvvese, davvese
- utöver, ut från land
- dåvvodh / dovve II, gaetskedh / gaatska I
- kastrera
- dåvvodh / dovve II, davvodh / dovve II
- reparera, laga
- dåvvoje
- reparatör
- dåvvome
- reparation
- dåvvome-dïrregh
- reparations verktyg
- dåvvome-sijjie, vierhkie-sijjie
- verkstad
- dååbpese
- underlag för packning (vid klövjning el. tung säck)
- dååhkasjehtedh / dååhkasjahta
- godkänna
- dååjrehtalledh / dååjrehtalla
- erfara
- dååjrehtidh / dååjrehte
- uppleva
- dååjrehtse, dååjrehtimmie
- erfarenhet
- dååjrese
- upplevelse
- dåålvedidh / dåålvede
- förfölja utan uppehåll
- dåålvedæjja
- förföljare
- dååpedidh / dååpede
- finna en utväg
- dååpmehke, okse
- laxöring
- dååpmehke, okse
- öring (fisk)
- dåårejidh / dååreje
- angripa, börja och slåss med
- dåårijadtedh / dåårijadta
- törna samman (i krig)
- dåårres
- plåga (en plåga)
- dååsverdidh / dååsverde, fearadidh
- bete sig, bära sig åt, uppföra sig
- dååsveridh / dååsvere
- bära sig åt, bete sig; uppföra sig dåligt
- dæhketje
- lus (liten lus)
- dæhkijes
- lusig
- dæjman
- i fjol
- dæjmetje
- fjolårets, som är från ifjol
- dæjmetje
- från i fjol, som är från fjolåret
- dæjsta
- tisdag
- dööhlestidh / dööhleste
- slöa, lata sig
- döömedh / döömie VI, sleebpedh VI
- hälla ut, tömma
- döömedh / döömie VI, sleebpedh VI
- tömma, hälla ut
- dööpmedh / dööpmie VI
- döma
- dööres
- avsides
- Döörte
- Dorotea (kvinnonamn)
- döövedh / döövie VI, deevedh VI
- tova (strumpor, vadmal)
- e-påaste
- email
- e-påaste
- e-post
- eabjoe-pluevie
- oframkomlig myr
- eabjoe-pluevie
- svårframkomlig myr
- eabnoe
- grund, början (till ett hus)
- eadtjaldovvedh / eadtjaldåvva
- bli ivrig, bli inspirerad
- eadtjalgehtedh / eadtjalgehtie
- engagera
- eadtjoestidh / eadtjoste
- tillskynda, driva
- eadtjohke-laakan
- aktivt
- eadtjohke
- energisk
- eadtjohke-laakan, tjarki
- intensivt
- eadtjohke
- ivrig; modig, energisk; flitig
- eadtjohke
- livlig
- eadtjohke, madtjeles, mavvas
- modig
- eajhkalidh / eajhkele, heajhkalidh
- överraskad bli, bli överraskad (bli förundrad)
- eajhnadovvedh / eajhnadåvva
- bestämma sig
- eajhnadovvedh / eajhnadåvva
- komma till beslut, bestämma sig
- eajhtohte
- felaktig riktning (i felaktig riktning)
- eajparostedh / eajparåsta
- ombestämma sig, komma i tvivelsmål
- eajtoeh-almetje
- skolkare, person som slösar bort tiden
- ealamadtje
- ekonomisk
- ealamadtjevuekie
- ekonomisk betydelse
- ealjohts
- likgiltig, energilös
- ealjohts
- slö, likgiltig, ingen arbetslust
- ealoe
- renhjord
- ealoe-buerie
- rik (på renar)
- eanghkoen
- enbart för att, bara för att, enkom
- eanghkoen
- enkom, bara för att
- eannan
- förrän, innan (t.ex. någon kommer)
- eannan
- innan, förrän
- earhtenh
- ärter
- earjoehtidh / earjohte
- ödelägga, härja med (om barn)
- earjohks
- förstörare, som ödelägger
- earjohks
- ödelägger (som ödelägger)
- earna
- avsikt, syfte
- earoe- goengere
- triumfbåge
- earoe
- ära
- earoehtidh / earohte
- hylla, ge ära till någon
- earoehtidh / earohte
- ära, hylla
- earoeladtje, eerlege
- ärlig, pålitlig
- easadidh / easede
- jäsa
- easkah
- då först
- eatneme
- jorden, världen, distrikt, landskap
- eatneme
- landskap
- eatneme
- natur (geografiskt)
- eatneme-gaasse
- naturgas
- eatnemefaage
- naturämne
- eatnemegoerpe
- naturkatastrof
- eatnemelearoe
- geografi
- eatnemelearoen mietie
- geografisk
- eatnemen-meatehke
- lantmätare
- eatnemen ræjhkoesvoete
- naturrikedom
- eatnemesalnjeme
- jordskalv
- ebrehke, boelt´aajjan-kraesie
- mjölkört (Epilobium angustifolium)
- ebrehke, abrehke, boelt´aajjan-kraesie
- rallarros, mjölkört (Epilobium angustifolium)
- ebrie
- regn
- ebrie-værsjoe
- regn (slagregn)
- ebrie-måekie
- regnskur
- ebrie-værsjoe
- slagregn
- ebrien-tjelmie
- regndroppe
- ebries balvh
- regntunga skyar (moln)
- Ecuadore
- Ecuador
- edtjedh / edtja IV
- skall (att skola, ´gammal benämning´)
- EE, Europan Ektiedimmie
- EU, Europeiska Unionen
- eebledh / eeblie VI, vïssjedh / væssja IV, eavadidh
- förmå, idas, gitta
- eebledh / eeblie VI, vïssjedh / væssja IV, eavadidh
- gitta, förmå, idas
- eebledh / eeblie VI, vïssjedh / væssja IV, eavadidh
- idas, förmå, gitta
- Eebre
- Arne
- eejehtalledh / eejehtalla
- fördriva tiden, vara ledig
- eejehtalledh / eejehtalla
- semestra, ha ledigt
- eejehtalleme
- semester
- eejehtidh / eejehte
- fördriva tiden
- eejehtidh / eejehte, eejehtalledh / eejehtalla
- ledigställa sig, ha ledigt
- eejehtimmie
- tidsfördriv
- eejehtsdarjome
- fritidsaktivitet
- eejhtegapth
- föräldralös
- eejhtegapts maana
- föräldralöst barn
- eejhtege-tjåahkoe
- föräldramöte
- eejhtegh
- föräldrar
- eejke
- ek
- eeke
- egendom
- eeke, daeverh pl.
- gods, egendom, varor
- eeke, daeverh
- varor, egendom, gods
- eekedh / eekie VI
- äga
- eeksponente
- exponent
- eeledh / eelie VI
- fostra upp, uppfostra
- eeledh / eelie VI
- uppfostra
- eeleme
- uppfostring
- eellefaante
- elefant
- eengkele
- ängel
- eensi-laakan
- grundligt, ordentligt
- eensi-laakan, rïektes-laakan, tjiehpies-laakan
- ordentligt, noggrann, omsorgsfullt
- eepts-eereme, eeptsh-mierien
- absolut (vill något), så gärna
- eeremasse
- favorit
- eeremes
- helst, allra helst
- eerkedh / eerkie VI
- förarga, reta
- eerpedh / eerpie VI
- ärva
- eerpije
- arvinge
- eesele
- åsna
- eevhredh / eevhrie VI
- kalhugga
- eevre, öövre
- alldeles, fullständigt, riktigt, absolut
- eevtjedh / eevtjie VI
- uppegga
- eevtjedh / eevtjie VI, reesedh VI, stilledh VI, haestedh I
- uppmana
- Egypte
- Egypten
- egypten
- egyptisk
- egyptere
- egyptier
- egyptologije
- egyptologi
- Eidsvolle
- Eidsvoll
- ekonomije
- ekonomi
- ekonomijen sjïdtedimmie
- ekonomisk tillväxt
- eksporte
- export
- eksporte-industrije
- exportindustri
- ektie-voete
- enhet, sammanhållning, sämja
- ektie-valkese
- kollektivtrafik
- ektie-laavlome
- körsång, korsång
- ektiebarkoe
- samarbete
- ektiebarkoe-prosjeekte
- samarbetsprojekt
- ektiedidh / ektede
- addera, förena
- ektiedidh / ektede
- samordna
- ektiedimmie, ikte-öörneme
- samverkan
- ektiejieleme
- partnerskap, sambo förhållande
- ektiejieleme
- sambo förhållande, partnerskap
- ektiejielije, gåetehke
- sambo
- ektievoete, aktese
- enhet
- ektievoete
- gemenskap
- ektievoetesne
- gemensam
- ektievuekie, sïebredahke
- samfund
- ektievuekie, sïebredahke
- samhälle
- ektine, aktene, aktine
- tillsammans (med)
- ekvatovre
- ekvator
- el-njuvvie
- elektrisk ström
- el-dïedtese
- elkontakt
- elfaamoe
- elektrisitet
- elkie
- gift son
- elkie
- son (gift)
- ellen (v.g. ellen minngemes)
- allra (t.ex. allra sist)
- ellies
- fullständig, hel
- ellies
- hel, fullständig
- ellies
- komplett
- elliestaale
- tal, heltal
- elmie
- himmel
- elmie-rïjhke
- himmelrike
- elmie
- oväder
- elmie
- skyn (himmel)
- elmien Aehtjie
- himmelske fader
- elmien gaedtie
- horisont (himlarand)
- elmieålma, elmiefealadæjja
- austronaut
- Elverume
- Elverum
- El Salvadore
- El Salvador
- emties (v.g. emties vaarjoeh)
- hel (t.ex. hela kläder)
- EN:n maanakonvensjovne
- FNs barnkonvention
- energije
- energi
- energije-gaaltije
- energikälla
- Englaante
- England
- enn
- än
- Eritrea
- Eritrea
- eskie
- famn (området knä/famn)
- Estlaante
- Estland
- Europa
- Europa
- evtiebasse, övtiebasse
- längre fram-till
- evtiebisnie, övtiebisnie
- lite längre fram
- evtiedidh / evtede, övtiedidh
- driva fram, främja
- evtiedidh / evtede, övtiedidh / övtede
- främja,driva fram
- evtiedimmie, övtiedimmie
- utveckling
- evtiedimmiefoente, övtiedimmiefoente
- utvecklingsfond
- evtiedimmielaante
- utvecklingsland
- expidisjovne, dåastoe
- expidition, mottagning
- faabne
- famn (mått)
- faagejiehtese
- fackutryck
- faahketji
- plötsligt
- faahtele
- bärrem på ryggsäck
- faahtele
- ryggsäcksbärrem
- faajkes
- feg (som snart ska dö)
- faala, faelies
- val (fisk)
- faaledh / faala IV
- erbjuda
- faaleldahke
- erbjudande
- faamoe, faama
- kraft
- faamoe
- makt
- faamoe, faama
- styrka, kraft
- faamoe, faama
- uthållighet
- faamohke
- makthavare
- faamohke
- mäktig
- faamohts
- maktlös, svag
- faaradidh / faarede
- förolyckas, omkomma
- faaradidh / faarede
- omkomma, förolyckas
- faaroe
- följe, resande sällskap
- faaroe
- resefölje
- faastoe, faasta
- fastetid
- faatnoe, faatna
- kvanne, kvannestjälk med blad (Angelica archangelica)
- faatoes, faeties
- fattas (som fattas)
- faatohth
- naken, utan kläder
- faavroes
- grann, vacker
- faavroes
- vacker, stilig, estetiskt mycket tilltalande
- faavroesvoete
- skönhet
- fabrihke
- fabrik
- faehtie
- vom, renmage
- faelhkie-nïejte
- förlovad flicka
- faelhkie-baernie
- förlovad pojke
- faelhkie
- förlovning
- faelhkiedidh / faelhkede
- förlova sig
- faelskies
- falsk
- faeltie
- dragsnodd (i byxlinning)
- faepeles
- älskvärd, trevlig, hövlig
- faerhmie (v.g. faerhmien dïeve)
- famn (t.ex. fulla famnen)
- faetie
- underskott, förlust
- faetiemisnie
- underskott (i underskott, ha ett underskott)
- fahkedh / fahkoe III
- vakna
- fakulteete
- fakultet
- famparidh / fampere, famhparidh
- störta, falla
- Faraove
- Farao
- fassehtidh / fassehte
- förse (någon med något)
- feabpore, sïetere
- fäbovall, säter
- fealadidh / fealede
- fara iväg, resa
- fealadidh / fealede
- resa, hålla på att färdas
- fealadimmie-kaarhte
- resekarta
- fealadæjja-våågnh
- tågsett, -vagnar
- fealloe
- bräda, planka, skärbräda
- fealloe
- planka, bräda
- fealloe
- skärbräda, bräda
- fealpere
- nål (stoppnål)
- fealpere, bealpere
- stoppnål
- fearoe
- föda, mat
- feaske
- odugling, slöfock
- feaske
- pratmakare
- feaske
- slöfock, odugling
- feavroe
- strandbädd (vid lågvatten)
- feavsodh / fyövse II
- fisa tyst
- feedtedh / feedtie VI [fææ-]
- göra upp, tända (eld)
- feedtedh / feedtie VI [fææ-]
- tända, göra upp (eld)
- feejjen
- munter, glad
- feejjene, geerjene
- glad
- feeledh / feelie VI
- färdas, resa
- feeledh / feelie VI
- resa, färdas
- feelemesïelte
- reseföretag
- feelemeveaskoe
- koffert, resväska
- feelije [fææ-]
- passagerare, resande
- feelije [fææ-]
- resande (en som reser)
- feelpedh / feelpie VI
- driva, blåsa, fyka (om snö, inte så starkt som gåaltodh)
- feelpehtahke, feelpehth, feelpehth-vearelde
- snödrev
- feelskedh / feelskie VI [fææ-]
- förfalska
- feengkedh / feengkie VI
- arrestera, fängsla
- feengkedh / feengkie VI
- fängsla, arrestera
- feeredh / feerie VI; vuelkedh / vualka I
- fara, resa
- feerkedh / feerkie VI [fææ-], klaeriedidh
- färga, färglägga
- feerti, riejries [fææ-]
- färdig
- feete [fææ-]
- fat
- feevredh / feevrie VI [fææ-]
- dekorera, pynta (klädesplagg)
- Ferdinande
- Ferdinand
- fiejlie
- fel, sjukdom, skavank
- fiejlie, skïemtjelasse
- sjukdom
- fievsie, fuevsie
- ladugård
- fihkelidh / fihkele
- få tag i (snabbt)
- fijfere
- vril, vril på trädstam
- fijoledte
- violett
- filhterdidh / filhterde
- fingra, peta, pilla
- Filippinh
- Filippinerna
- firredh / firrie VI
- ruska, skaka
- firredh / firrie VI
- skaka, ruska
- fissjerdehtedh / fissjerdahta
- smickra, smickra någon
- fissjerdidh / fissjerde
- smickra (ställa sig in)
- fïelestidh / fïeleste
- färdas, hålla på att färdas
- fïere guhte
- var och en, var sin
- fïere guhtene haeresne
- på var sin kant
- fïerhte
- varje
- fïerhten aejkien, iktesth
- varje gång
- fïerpene, fïerpese, fïerpen-roehtse
- blodrot (växt)
- fïerske, njabre
- färsk, färskt
- fïjnedh / fæjna IV
- bli hindrad, bli uppehållen
- fïjnedh / fæjna IV
- bli uppehållen, bli hindrad
- fïjnedh / fæjna IV
- häfta sig, bli hindrad
- fïjnehtasse
- försening
- fïjnehtidh / fïjnehte
- hindra, uppehålla (någon)
- fïjnestidh / fïjneste
- bli hindrad (kort stund)
- fïjnestidh / fïjneste
- fördröja en kort stund
- fïtnele
- ripa (riphona)
- fleavmoe, fleavma
- snö (nysnö, torr och lös)
- fleavmoes-lopme, fleavmas-lopme
- snö (lös snö, uppsmulad av kyla)
- Florense, Firenze
- Florens, Firenze
- flööreme njååreme
- tidvatten
- foekese
- odör (som kommer stötvis)
- foeme, hipmie-moere
- hägg
- foeve
- här (krigshär)
- foeve
- krigshär
- fonteene
- fontän
- fovresjidh / fovresje
- vifta (t.ex. med svansen)
- fraamme
- fram
- fraankere
- frank
- framhte
- dvärggran
- framhte
- gran (dvärggran)
- Franske Guyana
- Franska Guyana
- fraskoes, fraskas
- rask, flink (om kvinnor och män)
- frievniedidh / frievnede
- dofta, ånga (av doftande växter); lukta lagårdslukt, dynga
- frievniedidh / frievnede
- lukta fähus el. dynga
- frïjje meedijeh
- fria medier
- frorredh / frårra IV (dålle frårra)
- fräsa (elden fräser)
- froskestalledh / froskestalla
- imponera, visa sig duktig
- frurkiehtidh / frurkehte
- brusa (med vingarna så det hörs)
- fuakedh / fuakoe III
- få nog
- fuakedh / fuakoe III
- nöjd bli, bli nöjd
- fuehpie
- brått, jäktigt, stressigt
- fuehpiedidh / fuehpede
- ha bråttom, jäkta, hasta
- fuehpiedidh / fuehpede
- hasta, jäkta, ha bråttom
- fuehpiedidh / fuehpede
- jäkta, hasta, ha bråttom
- fuelhkie
- familj
- fuelhkienomme, minngie-nomme
- efternamn
- fuelkielïhtsege
- familjemedlem
- fuemtie
- drake
- fuerege
- trollunge (olydig unge)
- fulle
- föl, unghäst
- funterdidh / funterde, onterdidh / onterde
- undra, fundera
- fylhke
- fylke
- fåvhta
- fogde
- fååtesidh / fååtese
- fattas, saknas
- fæjjoe, væssjoeladtje, vidtjie-nïere, vidtjie-nïerehke
- fiende
- fæjloe
- fil
- fæntoe
- bofink
- færja
- färja
- föydalisme
- feodalism
- föörhkedidh / föörhkede
- skratta, småskratta
- föörhkedihks
- full i skratt, skrattglad
- föörhkedihks
- skrattglad
- gaadtesåekie
- björk (för bindande av vajjor vid mjölkning)
- gaagkestidh / gaagkeste
- betjäna; tjäna (hos någon)
- gaagkestidh / gaagkeste
- tjäna (hos någon); betjäna
- gaagkije
- tjänare
- gaahka
- pupill, ögonpupill
- gaahkoe-snaejrie, laejpie-snaejrie
- brödskiva
- gaahkoeh, laejpie
- bröd, säckbröd (utkavlade halvtjocka kakor)
- gaahpanidh / gaahpene
- gå upp, öppna sig (om dörr)
- gaahpode, gaahpede
- stå öppen, stå på vid gavel
- gaahpode
- öppet
- gaahpoe-njaelmie
- vidöppen mun
- gaahpoebaelie, rïhpebaelie
- öppningstider
- gaahtjedh / gaahtja IV
- konkurrera
- gaahtjedh / gaahtja IV
- skynda sig; tävla ikapp
- gaahtjedh / gaahtja IV
- tävla ikapp
- gaahtjeme-roehtedæjja
- tävlingslöpare
- gaahtjeme-roehteme
- tävlingslöpning
- gaahtoe
- katt
- gaahtsehke, gaajhtje, saejkies, saajke
- girig, snål
- gaajeh (gaajh löövles)
- förfärligt, särskilt, t.ex. (förfärligt tungt)
- gaajesjidh / gaajesje
- beröra, stryka
- gaajhke-såårts
- all sorts
- gaajhke-jïjnje
- allra mesta, det allra mesta
- gaajhke
- allt, alla, hela
- gaajhkede lehkeste
- alla håll och kanter (från…)
- gaajhkede lehkeste
- från alla håll och kanter
- gaajhkene-lehkesne
- över allt, på alla platser
- gaajhkesh dovnesh
- alla, allesamman (människor)
- gaajhke dovne
- allt, alltihop
- gaajhtse
- get
- gaajhtsefievsie
- gethus
- gaajhtsegåetie, tjïejhtegåetie
- getkåta
- gaajkerdidh / gaajkerde
- obestämd vara, vara obestämd (ha svårt bestämma sig)
- gaajkerdidh / gaajkerde
- ombestämma sig (ex. ge upp en tanke på något göromål)
- gaajkerdidh / gaajkerde
- osäker vara, vara osäker
- gaajnoe
- notrep (av rottågor)
- gaajodh / gååje II
- rädda, hjälpa i största nöd
- gaajroe
- kil (i kläder)
- gaajsege
- ormbunke
- gaajteles-voete
- fruktbarhet
- gaajvoeh, gaajvah
- galen, vanvettig
- gaajvoeh, gaajvah
- vansinnig, vanvettig
- gaajvoeh, gaajvah
- vanvettig, vansinnig
- gaaktsehts
- åttondel
- gaalehtjidh / gaalehtje
- vada, driva på och vada
- gaalkedh / gaalka IV
- reda upp, reda ut (t.ex. om nät)
- gaalla
- make, äkta make
- gaalloe
- härna (huden på renens huvud)
- gaalloe, gaalla
- panna, änne
- gaalloe
- skalle (panna)
- gaallohke
- härnsko, skallsko
- gaallohke-gååredimmie
- skallsko-sömnad, härnsko-sömnad
- gaallohke
- sko (av pannbensskinn av ren)
- gaallohke
- vintersko (härnsko)
- gaalnatjammes
- ren (fullvuxen)
- gaalne, gaelmie, jeemege
- lik, död kropp
- gaaloe
- kallt väder (regn och dimma om sommaren)
- gaaloe, gaalove
- vadställe
- gaalsohke-måvhka
- bellingbyxa (sydd av bellingar)
- gaalsohke-måvhka
- byxa (av bellingar)
- gaalsohke-måvhka
- skinnbyxor med påsydda bellingar
- gaaltije, aajege
- kallkälla
- gaaltije, aajege
- källa, vattenkälla
- gaalve
- torrt träd, avbarkat
- gaamedidh / gaamede
- sko sig, ta på sig skor
- gaamege
- sko
- gaameh-gåaroje
- skomakare
- gaamese
- belling (renens skinn på benen)
- gaamese-gadtere
- bellinggång (alla bellingar 4st. från ex. ren)
- gaamese-tjohpe
- mössa (av kalvbellingar)
- gaamhparidh / gaamhpere
- falla omkull
- gaampe
- kam (hårkam)
- gaampe-daajhtije
- kammakare
- gaampestidh / gaampeste
- kamma sig
- gaamsoe
- kams, palt
- gaamsoe
- palt, kams
- gaanestidh / gaaneste
- krama, omfamna
- gaaredh / gaara IV
- knyta, surra samman
- gaaredidh / gaarede
- knyta (flera ting), hålla på och knyta
- gaarenasse
- korp (fågel)
- gaarhkedh / gaarhka IV
- binda fast, surra fast; packa för att flytta
- gaarhkedh / gaarhka IV
- surra fast
- gaarhkedidh / gaarhkede
- binda fast (hålla på och surra fast)
- gaarhte
- öronvax (torr och hård)
- gaarkedh / gaarkoe III
- lösa upp, repas upp
- gaarkehtadtje, jiermehts attr.
- oförståndig
- gaarkehts, faamohts
- kraftlös
- gaarkijes
- stark, uthållig
- gaaroe
- kåra, träflisa
- gaarsjaldovvedh / gaarsjaldåvva
- bli stadig, växa till sig
- gaarsjelæjja
- idrottsutövare
- gaartedh / gaarta IV
- omringa
- gaarvanidh / gaarvene, såanedh / såana IV
- försvinna, bli borta, komma bort
- gaarvoe-våarhkoe
- klädskåp
- gaarvoeh, vaarjoeh pl.
- kläder
- gaarvoehtidh / gaarvohte
- klä på (någon)
- gaasa, gaasoe
- dis (rå froströk från sjö/ älv)
- gaase
- gås
- gaasije
- löpe
- gaasije
- löpmage
- gaassefaamoe-vierhkie
- gaskraftverk
- gaassehammoe
- form (gasform)
- gaassehammoe
- gasform
- gaastadimmie
- skämt, skoj
- gaastastalledh / gaastastalla
- skämta, skoja
- gaatelassjedh / gaatelassja
- beklaga
- gaatesjen
- dessvärre, tyvärr
- gaatna
- korsrygg (på människa); korsben på ren
- gaatodh / gååte II
- dröja, vara borta, försvinna
- gaatodh / gååte II
- utebli; bli borta
- gaatoe
- uteblivande, uppehåll
- gaatoelidh / gaatole
- plötsligt bli borta, komma bort
- gaatoelidh / gaatole
- utebli; plötsligt bli borta
- gaatskeles, bårredihks, barredihks
- bitsk (om hund)
- gaavalahke, gaavalohke
- ren (ledarren, följsam föregångare)
- gaave
- böj, krok
- gaavestidh / gaaveste
- gäspa
- gaavhtan
- anledning av, på grund av
- gaavhtan
- på grund av, i anledning av
- gaavloe
- belling (översta delen av bakfotsbelling)
- gaavmoe, suevmie
- bivack, övernattningsgrop i snön
- gaavmoe
- ide (björnide)
- gaavnedh / gaavna IV
- finna (något)
- gaavnedidh / gaavnede
- finna (varandra), träffas, mötas
- gaavnedidh / gaavnede
- möta upp
- gaavnedidh / gaavnede
- mötas, träffas
- gaavnedidh / gaavnede, gaavnesjidh / gaavnesje
- träffas, mötas
- gaavnedimmiesijjie
- mötessajt
- gaavnedimmiesijjie, tjåanghkoesijjie
- samlingsplats
- gaavnemesijjie
- fyndplats
- gaavnjeres
- oval
- gaavnjoeh attr.
- avlång
- gaavnoe
- fynd
- gaavnoes
- befintlig, finnas
- gaavtje
- skål, karott, bunke
- gaavtjetje
- liten skål, liten bunke
- gabnje
- skrämsel, något att skrämma bort med
- gabnjelidh / gabnjele
- skrämma (i en bestämd riktning)
- Gabone
- Gabon
- gabpe
- flat kulle, höjd
- gabpeldidh / gabpelde
- flyta, flyta upp
- gabredh / gabra IV
- rulla ihop sig (t.ex. näver)
- gabrodh / gobre II
- hålla sig uppe, flytande (t.ex. på snön)
- gabroeh
- sammanrullad
- gadtere
- gång (belling.., sen..)
- gadtje-råtjka
- körtel (mellan klövarna på renens bakfot)
- gadtje
- piss, urin
- gadtje-spoeje
- pissblåsa
- gadtje-movrege
- pisslukt
- gadtje
- urin, piss
- gadtje-spoeje
- urinblåsa
- gadtje-movrege
- urinlukt
- gadtjedh / gadtja IV
- kissa, pissa
- gadtjedh / gadtja IV
- pissa, kissa
- gadtjedh / gadtja IV
- urinera, pissa
- gadtse-garhke
- barn (som drar bort saker och ting)
- gadtse
- klo, nagel
- gadtse
- labb (djurfot)
- gadtse, guehpere
- nagel
- gadtsedh / gadtsa IV
- äta med sked
- gadtsehtidh / gadtsehte
- mata (med sked)
- gadtsestidh / gadtseste, gadtsestalledh
- flå (skära belling runt klövarna)
- gaeblehke-voesse
- ryggsäck (med lock)
- gaeblehke-voesse
- säck (ryggsäck med lock)
- gaeblie
- säcklock
- gaedtie
- strand
- gaegkierdidh / gaegkerde
- kackla, snattra (om höns el. lom)
- gaegniedidh / gaegnede
- duga till, klara av
- gaegniedidh / gaegnede
- klara av, förmå, mäkta
- gaejnjele
- armhåla
- gaejpie
- haka (hakparti)
- gaejsiedidh / gaejsede
- smärta, svida
- gaekere, skïerede
- september
- gaektsie
- åtta, 8
- gaeledh / gaala I
- vada, gå i vatten
- gaelhvies gïjre, guelhties gïjre
- kall vår
- gaelmie
- grav (ute i naturen)
- gaelmiesijjie (i naturen), kroeptesijjie (særskilt vid kyrkogård)
- gravplats
- gaelmie jalkadahkesne
- flatmarksgrav
- gaelpie
- kalv (ko..)
- gaempierdidh / gaemperde
- tippa över, falla
- gaeptie, gapta, gåptoe
- kolt (samedräkt)
- gaerhteles-voete
- trohet
- gaerie-daajhtije
- koppmakare
- gaerie
- skål (t.ex. träskål)
- gaerkiehtidh / gaerkehte
- komma på rad
- gaerpene
- borste, hård kvast
- gaerpene
- kvast, hård kvast; borste
- gaertene, spidtje
- bondgård
- gaertene
- gård
- gaertjiedidh / gaertjede
- begränsa
- gaertjiedimmie
- inskränkning
- gaertjies
- trång
- gaerviehtestedh / gaerviehtasta
- kasta bort (plötsligt)
- gaerviehtidh / gaervehte
- kasta bort, mista
- gaerviehtidh / gaervehte
- mista, tappa bort
- gaervies
- färdig (till användning, om kläder, mat etc.)
- gaervies bïejedh, gaervies darjodh
- tillrättalägga
- gaessie
- kåda
- gaeties
- obefruktad (om djur)
- gaetskedh / gaatska I
- bita
- gaevniebovre
- leksaksaffär
- gaevnieh pl.
- leksaker
- gahkedh / gahkoe III
- stamma, tala hackigt
- gahkes
- stammande
- gahkese, gåhkese
- långt från stället, långt borta
- gahpedh / gahpa IV
- resa sig på två ben (för att slå)
- gahtjedh / gahtja IV
- falla, ramla
- gahtjedidh / gahtjede
- falla (en efter en), hålla på att falla
- gahtjehtidh / gahtjehte
- fälla (horn)
- gahtjehtidh / gahtjehte
- låta falla
- gahtjehtimmietjåervie
- fällhorn
- gahtjehtimmietjåervie
- horn (fällhorn)
- gahtjelidh / gahtjele
- falla (plötsligt)
- gahtjeme-heerrege
- fallskärm
- gajhkadahke
- torrperiod
- gajhkanidh / gajhkene
- rivas i stycken, rämna
- gajhkedh / gajhka IV
- torka (om skinn, senor, skohö m.m)
- gajhkedidh / gajhkede
- torka (kött, kläder)
- gajhkesjidh / gajhkesje
- torka (skinn, blod m.m.)
- gajhkesjimmie
- torkning
- gajje
- genljud
- gajpe-tjohpe
- mössa (med skärm)
- gajrodh / gojre II
- skrika, gnälla
- gajvedh / gajva IV
- svänga, ta en sväng
- galhkedh / galhkoe III
- avsluta, bli klar / färdig
- galhkedh / galhkoe III
- sluta, bli färdig (med något)
- galhkuve
- final, avslutning
- galkedh / galka IV
- flyta, rinna
- galkedh / galka IV, edtjedh IV
- måsta (skall)
- galkedh / galka IV
- rinna
- galkedh / galka IV
- skall, måsta
- galkehtje hammoe
- flytande form
- galkehtje hammoe
- form (flytande form)
- galkije-klaerie
- flytande färg, vattenfärg
- gallanidh / gallene
- bli mätt
- gallanidh / gallene
- mättas (bli mätt)
- gallas, gallasodtje pred.
- mätt
- galme, galmes
- kall, fruset
- galme-tjaetsie
- kallvatten
- galte, klabpa, klåbpoe
- kubbe, stock
- galte
- stam (avhuggen trädstam som ex. till ved)
- galte, klabpa, klåbpoe
- stock, kubbe
- galtege
- not (för fiske)
- gamhtse
- bellinghandske (sydd av bellingar)
- gamhtse
- handske (av bellingar)
- gamhtse-bielie
- handske (en handske)
- gamkedh / gamkoe III, svæjmoedidh
- svimma
- gamte-aartegh
- bredaxlad
- gamte
- bred
- gapmelen, gåpmolen
- riktning (i motsatt riktning)
- gaptetjahkese
- soffa
- gaptjedh / gaptja IV
- breda över, kasta över sig
- gaptjedh / gaptja IV
- lägga över, bre över
- gaptjedh / gaptja IV
- täcka över
- garhke-gïete
- långfingrad (tjuvaktig, som gärna vill snatta)
- garhke
- myra (termit)
- garhke-biesie
- myrstack
- garhtse-beelhte
- bälte (skinn av skinnrem)
- garhtse
- rem, skinnrem
- garhtsine njålhtjodh
- hoppa rep
- garmerdidh / garmerde
- skryta, skrävla
- garmerdihks
- skrytsam
- garmere
- skrytare, skrävlare
- garmeres, jïjtje- garmaridh
- självsäker, ha självtillit
- garmeres
- stolt
- garre-tsååbpe
- sköldpadda
- garres, garre
- hård
- garre tjaetsie
- brännvin
- garse
- fors
- garse
- krås (hos fågel)
- gaske-raejesne
- halva vägen, halvvägs
- gaske-raejesne, gaske-mieresne
- halvvägs, halva vägen
- gaske-aaltere
- medeltiden
- Gaske-Amerika
- Mellan-Amerika
- gaske-lïhtse
- mellanled
- gaske
- mellanrum
- gaske
- mitten, mellanrum
- gaske-vahkoe, gaske-våhkoe
- onsdag
- gaskebiejjie-beapmoe
- middag
- gaskedh / gaska IV
- blixtra
- gaskeme, aaltege, naalte, naaltege
- blixt
- gaskemearoe-daalhkadahke
- medelhavsklimat
- gaskemedtie
- genomsnitt
- gaskemedtie-vierhtie
- genomsnittsvärde
- gaskemes
- mellersta, mittersta
- gaskemsh
- imellan sig, varandra
- gaskemsh
- mellan sig, varandra
- gaskemsh, sinsitnie
- varandra
- gaskenaasjovne
- internationell
- gaskesadtedh / gaskesadta
- kontakta
- gaskese
- anslutning, förbindelse
- gaskese
- förbindelse, kontakt
- gaskese
- kontakt, förbindelse
- gaskese
- mellanlägg, packning
- gaskese
- packning, mellanlägg
- gaskesne
- mellan, mitt på
- gaskeviermie, internedte
- internet
- gaskoestidh / gaskoste
- förmedla
- gasngese
- ene
- gasngese
- enris
- gasngesen-muerjie
- enbär
- gatskedh / gatskoe III
- kvävas
- gatskelidh / gatskele
- kväva
- gavles, gåvles
- halskrage (på kvinnokolt)
- gavsoeh, gavsah
- spydig
- gavtjedh / gavtja IV
- falla (på rygg)
- geafodh / gyöfe II
- fattig bli, bli fattig
- geahpa
- lunga (hos djur)
- geahpanidh / geahpene
- lättare bli, bli lättare
- geahpanimmie
- lättnad
- geajhkaridh / geajhkere
- brunstig vara, vara brunstig
- geajnoe-tjoevke
- gatlyse
- geajnoe
- väg
- geajnoe-barkije
- vägarbetare
- geajnoe-tsïegle
- vägvisare (-märke)
- geajnoe-jolkehtse
- vägvält
- geajnoe-jolkehtse
- vält (vägvält)
- geakasjidh / geakesje, jueriedidh
- tvivla
- gealoe
- strupe (och struphuvud på folk och ren)
- gearketjh, sjaareh pl.
- grus
- gearketjh
- pärlor (små pärlor)
- gearodh / györe II
- förälska sig
- geasa-råantjoe, gieseme-råantjoe, geasas-råantjoe
- dragren (kastrerad dragren)
- geasastahke, geasastahkh
- sele (seldon för ren)
- geasastehtedh / geasastahta
- sela på
- geaselme
- ritsmått (redskap att rista linjer med)
- geatjoes-bieljie
- omärkt renöra, helöring
- geatjohke, geatjoes bieljie
- helöring, omärkt ren
- geatjohke
- omärkt ren
- geatskanidh / geatskene
- komma närmare, närma sig
- geatskanidh / geatskene
- närma sig, komma närmare
- geavohth-sarva
- avelstjur (ren)
- gebrie
- före (hårt före som bär, snö-/isföre)
- gebrie
- hårt före som bär (snö-, isföre)
- gebrie
- snö / isföre (hårt före som bär)
- gedtie
- vildren
- geegke [gææ-]
- kagge, laggkärl
- geehpehtidh / geehpehte
- öppna
- geehpemes
- lättast
- geehpes
- lätt
- geehtedh / geehtie VI [gææ-]
- passa
- geehtedh / geehtie VI [gææ-]
- övervaka, passa
- geehtedidh / geehtede [gææ-]
- akta sig, passa sig
- geehtedidh / geehtede [gææ-]
- passa sig, akta sig
- geehtestidh / geehteste [gææ-]
- passa (en stund)
- geehtije
- vakt, väktare
- geehtije
- väktare
- geektsh
- åtta gånger
- geeles [gææ-]
- tam (ledtam)
- geelkedh / geelkie VI [gææ-]
- greja ut, reda ut (t.ex. hår, lasso, nät)
- geelkedh / geelkie VI [gææ-]
- räcka fram, överräcka
- geelkedh / geelkie VI [gææ-]
- överräcka, räcka fram
- geeredh / geerie VI [gææ-]
- fånga, omringa
- geeredh / geerie VI [gææ-]
- kretsa (om rovfågel)
- geerelidh / geerele [gææ-]
- stänga av, stänga in, avskära
- geerredidh / geerrede [gææ-]
- spreta, spärra ut
- geeruve
- berusning
- geeruveaaloe
- alkoläsk
- geerve [gææ-]
- svårt
- geerve [gææ-]
- vuxen
- geerve-ööhpehtimmie [gææ-]
- vuxenutbildning
- geesjele, geesjeles
- inte bra nog, inte fullgod
- geesjele-laakan
- någorlunda, på någorlunda bra vis
- geevedahke, geevedasse [gææ-]
- klyvpinne (vid rypsnarning)
- geevedh / geevie VI [gææ-]
- runda av (tyg, skinn)
- geevledh / geevlie VI [gææ-]
- råma (om ko)
- geevledh / geevlie VI [gææ-]
- skrika, skråla (om människor)
- geevledh / geevlie VI [gææ-]
- skära, tillskära (belling från skinn)
- geevtedh / geevtie VI, göövtedh VI [gææ-]
- skämma bort (barn)
- gegkiestidh / gegkeste, håhkasjidh / håhkesje
- hoppas
- gejhkehke
- vintersko (bellingsko, lappsko)
- gejhkie-bearkoe
- torkat kött
- gejhkie
- torr
- gejhkielidh / gejhkele
- riva i stycken; riva sönder
- geljies
- vid, rymlig (om kläder)
- gelkiehtidh / gelkehte
- forsa ned (plötsligt, om regn)
- gellie
- många (tämligen många)
- gellielaaketje
- varierande
- gellien-gïerts attr.
- lager el. delar
- gellien aejkien
- många gånger
- gelmedh / galma I
- frysa, frysa till (t.ex. sjö)
- gelmeme-mierie
- punkt (fryspunkt)
- gelmememierie
- fryspunkt
- generaalekrirrie
- generalförsamling
- generaaletjaelije
- generalsekreterare
- gepsedh / gapsa I
- förfördela, behandla orättvist
- gernie
- korn
- gernie-åakere
- kornåker
- gernjere
- armbåge
- gervedh / garva I
- förbise, förbigå
- gervedh / garva I, gajvedh / gajva IV
- undgå, ta en omväg
- gervedh / garva I, gajvedh / gajva IV
- undvika, undgå, ta en omväg
- geysijre
- gejser
- Ghana
- Ghana
- gidtjh
- nämligen
- gie ?
- vem ?
- giebnie, giemnie
- kittel
- giedtie
- gärde, inhägnad hage
- giedtie
- rengärde, inhägnad
- giedtieaevjie, giedtaevjie
- renvall (gammal)
- giedtienjuana
- gärde (på näs/udde)
- giedtiesååle
- gärdesholme
- giedtsies
- smal (t.ex. rem)
- giefies
- fattig
- giehpiedidh / giehpede
- reducera
- giehpies åasa
- realisation
- giekh bealan
- sida (på var sin sida)
- gielhtie postp.
- orsak, på grund av
- gielie
- flyttsällskap, en grupp av nomadfamiljer som flyttar tillsammans
- gielies
- lögnaktig
- gieltedh / gealta I
- spänna (fälla, hane på gevär)
- gieltege, gielteges
- spännande
- gierehtse
- ackja, pulka
- gierehtse
- pulka, ackja
- gierhkie, snurpie, snobpe
- järv
- gieries
- kära, älskade
- gieries-voete
- kärlek
- gierkehts
- stenfri
- gierkie-beelhte
- bälte (sydd med pärlor)
- gierkie-sarjehtahke
- bältesbihang (med pärlor, på änden av bälte)
- gierkie-haajhke
- kolonn, pelare
- gierkie
- pärla
- gierkie
- sten
- gierkie-vïedtje
- stenvägg
- gierkie-baelie
- stenålder
- gierkiegievlie
- stenring
- gierkiehåevkie
- stenhög
- gierkiehåevkie, neblie (bla. röse till grav)
- stenröse
- gierkiespealhkoe
- stenbrott, stentäkt
- gierkievuebnie
- stenugn
- giertiengeajnoe
- landningsbana (flygplats)
- giertiesijjie
- flygplats
- giesedh / geasa I
- dra, draga
- giesege
- om sommaren
- giesege
- sommaren (om sommaren)
- giesie
- sommar
- giesie-dalhketjh
- sommar-husgeråd
- giesie-barkoe
- sommarjobb
- giesie-laante
- sommarland
- giesie-eejehtalleme
- sommarlov
- giesien (giesedh)
- dragande
- giestie
- av vem
- gietjie
- spets, ände
- gietjie
- ände (av rem/rep el. likn.)
- gietskemes
- närmast
- gietskiebasse
- närmare (till närmare)
- gietskiedidh / gietskede
- frambära, räcka, langa
- gietskiedidh / gietskede
- räcka, frambringa
- gievlie
- cirkel, ring
- gievlie
- omkrets (t.ex. med passare)
- gievlie
- ring (om sol el. måne)
- gievlie
- ring, cirkel
- gievrie
- spåtrumma
- gievrie
- trumma (spåtrumma)
- gie meatan, gusnie meatan
- deltager
- gihpere-jåamoe, gihpere-kraesie
- fjällsyra (Oxyria digyna)
- gihpere-muerjie, tsietsehth-muerjie
- hallon
- gihtjedh / gihtjie VI
- fråga, ställa en fråga
- gihtjedidh / gihtjede
- förhöra sig
- gihtsies
- korthårig (om skinn)
- gijhtedh / gæjhta I, gyjhtelassjedh
- tacka, tacka för något
- gijvieldidh / gijvelde
- grassera, vara ostyrig (om barn)
- gilkedidh / gilkede, gelkierdidh
- surfa
- gille
- någon få
- gilledidh / gillede
- lägga sig, slänga sig ned
- gillehtidh / gillehte
- mätta, göra mätt
- gilmehtahke
- frysbox
- gilmehtidh / gilmehte
- frysa in
- giltedh / gælta I
- glänsa, glimra
- girhkedh / girhkie VI
- strypa
- girmedh / girmie VI
- berömma (andra)
- girmedh / girmie VI
- skryta, berömma (sig själv)
- girmes
- frimodig
- girtedh / gærta I
- flyga (sväva)
- girtedh / gærta I
- kretsa, sväva
- girtedh / gærta I
- sväva, kretsa
- girtie
- flyg
- girtiegyjne
- flygvärdinna
- girtije, girtievuejije
- pilot
- girvene
- villig, hågad
- Giza
- Giza
- gïebredh / geabra IV
- veckla samman
- gïebredidh / gïebrede
- inlinda sig, inveckla sig
- gïebredidh / gïebrede
- veckla in sig, trassla in sig (om fisk i nät)
- gïehtelidh / gïehtele
- göra något, hålla på
- gïehtelidh / gïehtele
- hålla på, vara sysselsatt med något
- gïehtjedamme
- reviderad
- gïehtjedidh / gïehtjede
- se efter, undersöka
- gïehtjedidh / gïehtjede
- syna, se grundligt efter
- gïehtjedidh mij destie båata
- konsekvensanalys
- gïehtjedimmie
- kontroll
- gïehtjedimmie
- revision
- gïehtjedimmie, goerehtalleme
- undersökning
- gïehtjeles
- frestande, lockande
- gïehtjelidh / gïehtjele
- betrakta
- gïehtjelimmie
- frestelse
- gïehtjelæjja
- förförare, frestare
- gïeje
- spår, fotspår
- gïeke
- gök (fågel)
- gïeken-njoele, gïeken-njoelese
- tuvull (Eriophorum vaginatum)
- gïeken-joknge
- åkerbär (Rubus articus)
- gïele
- lycka, rännsnara
- gïele
- röst
- gïele-vedteme
- röstning
- gïele, snaarroe, snaarra
- snara, löpsnara
- gïele
- språk
- gïele-fealadimmie
- språkresa
- gïele-reakta
- språkrättighet
- gïele-ööhpehtimmie
- språkutbildning
- gïele-gorredimmie
- språkvård
- gïele
- stämma, röst
- gïeledaajroe, gïelemaahtoe
- språkkunskap
- gïeledh / geala IV
- fånga fågel med snara
- gïeledh / geala IV, snaarredh IV
- snara fågel, fånga fågel med snara
- gïelehtadtje
- stum (om person)
- gïelejarnge
- språkcentrum
- gïelelearoe
- språklära
- gïelevaarjelimmie
- språkbevarande
- gïeltege
- sena (böjsena i renens bakfot)
- gïemhpestahke
- käpp (att hålla kaffepannan över elden)
- gïengeles
- djup (t.ex. sjö)
- gïenghke
- skygg (lassoskygg om ren)
- gïengsjehtidh / gïengsjehte
- glänta, öppna på glänt
- gïerege
- källa (källflöde till älv)
- gïerege
- topp (av träd), toppände (av kvist, skohö)
- gïerege
- yta (vattenyta)
- gïerene
- fjällripa
- gïerene
- ripa (fjällripa)
- gïerese
- rutschbana
- gïerestalledh / gïerestalla
- åka / färdas utför (på skidor el. kälke)
- gïerestalleme-sijjie
- alpinanläggning
- gïerestidh / gïereste
- skida utför, åka utför
- gïerestidh / gïereste
- åka utför, skida utför
- gïerestimmie, gïerestalleme
- utförsåkning
- gïerh-gietjie
- toppände
- gïerhkeme
- komse, barnvagga
- gïerkesjidh / gïerkesje
- stensätta
- gïerme-svirrege
- ödla
- gïerte
- rengärde, stängselgärde, stort skilljningsgärde
- gïertedh / gearta IV
- lida, tåla
- gïertelesvoete
- tålamod
- gïerth mannem, baajh manne åånedem
- ursäkta mig
- gïesedh / geasa IV (v.g. soehpenjem gïesedh)
- linda (t.ex. linda upp lassot)
- gïete
- arm
- gïete-gaave
- armkrok
- gïete-dovtege
- armstöd
- gïete
- hand
- gïete-råantja, - råantjoe
- ren (köroxe, som leds först i en rajd)
- gïetedallije
- handläggare
- gïetedidh / gïetede
- handha, hantera
- gïetedidh / gïetede
- hantera
- gïetegïele
- tecken språk
- gïeten-vuepsie, gïeten-sïlle
- avstånd (mellan utsträckt tumme och långfinger)
- gïeten-låapoe
- handflata, flat hand
- gïeten-dïeve
- handfull
- gïeten-lïhtse, tjarme-lïhtse
- handled
- gïeth-gierehtse
- ackja (främsta pulkan i renrajd)
- gïeth pl.
- händer
- gïevh-pluevie
- sankmyr
- gïevredidh / gïevrede
- trötta ut (någon)
- gïevreme
- uttröttad
- gïevte-baenie, tjalleme
- hörntand, huggtand
- gïhpelaejpie
- tårta (gräddtårta)
- gïhtere
- kätting
- gïjkedh / gæjka IV
- lysa fram (då och då mellan molnen om solen)
- gïjmedh / gæjma IV
- löpa, vara löpsk/brunstig (om hundar, katter, rovdjur)
- gïjre-daelhkie
- före (vårföre; vårväder)
- gïjre
- vår, vårtid
- gïjre-biejjie
- vårdag
- gïjre-råanjese
- vårförfall, förfallotiden (snösmältning)
- gïjre-laante
- vårland
- gïjre-niestie
- vårnäst, mat för vårtid
- gïjre-giesie
- vårsommar
- gïjre-daelvie
- vårvinter
- gïjredidh / gïjrede
- våras, att bli vår (om våren)
- gïjrege
- om våren
- gïjrege
- våren (om våren)
- gïknjele
- tår (ögontår)
- gïrre
- bark (av barrträd)
- gïrre (v.g. munnien-gïrre)
- skal (t.ex. äggskal)
- gïrrehke
- ren (hane,på fjärde året)
- gïrse
- luftrör (på människor och djur)
- gïrse
- rör
- gïrse (v.g. tjaetsiegïrse)
- rör (t.ex. vattenrör)
- gïsse
- korpulent
- gïsse
- tjock (om runda ting, träd, pinne etc.)
- gïtne, skiblie
- lav (på sten och träd)
- gladiatovre
- gladiator
- globuse
- jordglob
- glovbuse
- glob
- gobeleenge
- gobeläng
- gobpe
- gubbe, man
- goebpere
- svamp
- goedtehtjidh / goedtehtje
- kalva (hålla på att kalva)
- goegkerdidh / goegkerde
- krypa, masa sig fram
- goehpesjidh / goehpesje
- åderlåta
- goejege, vetsmie
- frö
- goejhkedh / guajhka IV
- hojta, ropa
- goejhkesjidh / goejhkesje
- ropa, hojta
- goekedh / guaka IV
- skina (om solen, månen)
- goeksege
- lavskrika
- goeksegh buelieh
- norrskenet flammar
- goeksegh pl.
- norrsken
- goeksegidh / goeksege
- brinna, flamma, lysa (om norrsken)
- goeksegidh / goeksege
- flamma, lysa (om norrsken)
- goelke
- hår (djurhår)
- goelke
- renhår
- goelkegaamege, novhtehke, gejhkehke
- bellingsko (sydd av bellingar)
- goelmese
- skal (t.ex. potatisskal)
- goelpene, goelpe
- hed, mo
- goelpene, goelpe
- mo, hed
- goeme, guemie, gåemie
- gom
- goere
- mall (mönster)
- goere
- schema, mönster, sjablon
- goeredh / guara IV
- följa längs efter, tex. (vatten rinner utefter kåtaväggen)
- goeredh / guara IV
- följa spår
- goeredh / guara IV
- spåra (följa spår)
- goeredidh / goerede
- spåra (hålla på och följa spår)
- goerehtalledh / goerehtalla
- intervjua, utfråga, efterforska
- goerehtalleme, goerehtimmie
- intervju
- goerehtehtedh / goerehtahta
- efterforska
- goerehtehtedh / goerehtahta, goerehtidh
- fråga, utfråga, undersöka, efterforska
- goerehth, goerehtahke
- olydig (om hund)
- goerhte, goerhtere, njealjahtasse, njealjehts
- fjärdedelsmått, kvarter
- goerhte, goerhtere, njealjahtasse
- kvarter, fjärdedelsmått
- goerke
- trana
- goerkesadtedh / goerkesadta
- förstå varandra
- goerne
- kvarn
- goernegåetie
- kvarnhus
- goerpe (v.g. dellie goerpe)
- otur (t.ex. det var otur)
- goerpe, goerpedimmie
- skadeverkning
- goerpedehtedh / goerpedahta
- ödelägga, göra obrukbar
- goerpemaaksoe
- skadeersättning
- goerpesje-laante, prïennedahke
- brandhärjat skogsområde
- goerve, koerve
- korv
- goese
- gran
- goesen-baarhkoe, goesmere, goesen-gïrre
- granbark
- goesen-njïdtjele, goesen-gaessie
- grankåda
- goesen-doerkh pl.
- granris
- goetsedh / guatsa IV
- klättra
- goetsedh / guatsa IV
- krypa, åla (om orm)
- goetsedh / guatsa IV
- springa (på alla fyra, om djur)
- goetsedh / guatsa IV
- åla, krypa (om orm)
- goetselidh / goetsele
- springa iväg
- goetseme
- klättring
- goetsije
- klättrare
- goeve, jåvleaske
- december
- goeve
- froströk
- goevledh / guavla IV
- titta, kika, se efter
- goevledidh / goevlede
- titta på varandra; titta/se sig omkring
- goevlestidh / goevleste
- titta lite grann, kika lite
- goevte
- februari; midvinter
- goevtese
- avdelning
- gogkoe, gogka ?
- var närmare bestämt ?
- gogkoe, gogka ?
- var, vilken väg ?
- goh
- alltså
- goh
- som, liksom
- gohpege, tunelle
- tunnel
- gohtjedidh / gohtjede
- locka (t.ex. på hunden)
- gohtjesovvedh / gohtjesåvva
- kallas, blir kallad
- gojhkelovvedh / gojhkelåvva, gajhkelovvedh
- törsta, vara törstig
- golhpestæjja
- nybörjare (i ett språk)
- golke
- oktober
- gollehke
- förgylld
- golme
- tre, 3
- golme-jårresh sygkele
- trehjulingscykel
- golmege
- tre renar
- golmenborth-suejnie
- klubbstarr (Carex polygama)
- golmesh
- tre tillsammans, tre stycken
- golmeskaavhtege, golmen-borth
- trekant, triangel
- golme gadterh, dussine
- dussin
- golteladtedh / golteladta
- lyssna, vara lydig
- goltelidh / goltele
- lyssna, höra efter
- gon, gonnoeh, (aehtjie gonnoeh tjidtjie)
- och (far och mor)
- gorredidh / gorrede
- bevara, ta vara på, rädda
- gorredidh / gorrede
- bärga, ta vara på
- gorredidh / gorrede
- rädda, bevara, berga, ta vara på
- gorredovvedh / gorredåvva
- bärgas, tas till vara
- goske, gosk, gossege
- intill, tills (om tid)
- goske, gosk, gossege
- tills, intill (om tid)
- gosnedh / gåsna IV
- ruttna, surna (om kött och annan mat)
- gosnedh / gåsna IV
- surna, bli skämd
- gosse
- varthän
- gossehtahke, gossehts
- hosta, långvarig hosta
- gossehtidh, gossehtehtedh
- hosta, förorsaka hosta
- gossestidh / gosseste
- hosta lite, hosta en gång
- govhte
- sex, 6
- govhtehts
- sjättedel
- govjehke, gyvjehke
- snabb (utomordentligt …), snabbfotad
- govkije, (biessie-govkije)
- fackla, (näverfackla)
- govledh / gåvla IV
- höra
- govledh / govloe V
- höras
- govlehtallije
- kontakt person
- govlehtidh / govlehte
- höra efter, förhöra sig om något
- govlesadtedh / govlesadta
- höra varandras mening
- govlesovvedh / govlesåvva
- bli hörd
- govlestidh / govleste
- höra (lite grann)
- govlijidh / govlije
- höra plötsligt, få höra
- govne
- aska, förbrända rester
- govre, govre-njaelmie
- harmynthet
- govre
- renmärkessnitt (stort rundat inne- / sidosnitt)
- govrilla
- gorilla
- govsehke
- sko (av kobellingar)
- graadh, tsiehkieh
- grader
- graaffigke-guvvie
- grafisk bild
- graamme
- gram
- grafihte
- graffiti
- granihte
- granit
- greejpe-muerjie
- grapefruit (grapefrukt)
- greeken
- grekisk
- greevlinge [grææ-]
- grävling
- Gregore
- Gregor
- grekere
- grek
- gruva
- gruva
- guadtahtahke
- gehäng (på bälte med nålhus, sax, fingerborg och kniv)
- guakadahke, goekedh
- solsken
- guaktanidh / guaktene
- förlösas (bli förlöst el. föda)
- guaktegh
- två tillsammans
- guanna
- slida, vagina
- guanna
- vagina, slida
- guapa
- strumpa
- guapa-måvhka
- strumpbyxa
- guarjasjidh / guarjesje
- ligga (om klodjur)
- guarkedh / guarkoe III
- förstå
- guarkedh / guarkoe III
- tolka (förstå)
- Guatemala
- Guatemala
- gubpede ?
- varifrån, från vilken riktning ?
- gubpene ?
- var, på vilken kant ?
- gudtsien
- tack (om mat)
- gudtsiestidh / gudtseste
- tacka (särskilt för mat och dryck)
- guedtedh / guadta I
- bära, bära saker; kalva
- guedtedh / guadta I, suehpiedidh
- kalva
- guedteme-pleahtjoe
- bricka (serverings …)
- guedteme-voesse
- bärkasse (att bära saker i)
- guedteme-moere
- ok (att bära med)
- guedtemedatovre
- bärbar dator
- guehpere
- klöv (på klövdjur)
- guehperelaahke
- nagellack
- guektelen
- riktningar (i två riktningar)
- guektien-gïerth
- dubbelt
- guektiengieline
- tvåspråkig
- guelie
- fisk
- guelie-hipmie
- fisklim
- guelie-dorjese
- fiskprodukt
- guelmie
- ansiktsutseende
- guelmiedahke, speejjele
- spegel
- guelpere tjarve
- skare (stenhård)
- guelpie
- golv
- guelpie-jïevege
- golvmatta
- guepmierdidh / guepmerde, vuhtsedh / vuhtsie VI
- galoppera
- guerkiehtidh / guerkehte
- förstå genast
- guermies
- missförnöjd
- guermiestidh / guermeste
- missförnöjd vara, vara missförnöjd
- guermiestidh / guermeste
- sticka, svida, smärta
- guesehke
- ren (hane, på femte året)
- guessie
- besökare
- guessie
- gäst, besökande, främmande
- guessie-gåetie, hotelle
- hotell
- guessiegåetie
- gästgiveri
- guessiesijjie
- besöksadress
- guevtele
- mitten (t.ex. av sjö)
- guevtele
- skoglös fjällplatå
- guhkebe
- längre
- guhkebem
- längre (om tid)
- guhkede
- långt bort ifrån, långvägs ifrån
- guhkemes
- längst
- guhkene
- långt borta
- guhkie, guhkies attr. och pred.
- lång
- guhkiebasse
- längre bort
- guhkiem
- länge
- guhkies-soerme
- långfinger
- guhkies-biejjie
- långfredag
- guhkies-njulhtjeme
- längdhopp
- guhkiesnjuenie
- snabel
- guhpehke
- hyvel (rundhyvel, för hyvling av rand under skidor; komse)
- guhpie
- spricka, mellanrum mellan is och berg
- guhte ?
- vem / vilken ? (av flera)
- guhte
- vilken, vem (av flera)
- guhtegh
- någon (inte någon)
- guhtsedh / gåhtsa I
- vaka, vara vaken
- guhtsedh / gåhtsa I
- vara vaken
- Guinea
- Guinea
- Guinea-Bissaue
- Guinea-Bissau
- gujht
- nog, säkert
- gujmie (v.g. dej gujmie) bildar kom. pl.
- med (t.ex. med dem)
- gujnes-gåptoe
- kolt (kvinnokolt)
- gujnesjupmele
- gudinna
- gujredh / gujrie VI
- gny, gnälla
- gujredh / gujrie VI
- gnälla, gny
- guksese
- kåsämne (material till kåsa)
- guksie
- kåsa, dryckeskärl
- guktie?
- hur?, hurdan? frågande pron.
- guktie bist?
- hur var det nu?
- guktie mej gaskem
- förhållande
- guktie vååjnoe
- struktur
- gukt´amma?, guktema?
- hurdå?, på vilket sätt?
- gukt´em ?
- hurdå (vad menar du) ?
- gullie
- guld
- gullie-reagka
- guldring
- gulliehtidh / gullehte
- förgylla
- gulmh
- tre gånger
- gulmien vaelmien
- tredubbelt (tre dragoxar att dra)
- gupmiehtidh / gupmehte
- välta, stjälpa
- gurhkiestidh / gurhkeste
- harkla sig, hosta starkt
- gurhtie
- lom
- gurke
- gurka
- gurkedh / gurkie VI
- hälla i, slå i
- gurkedh / gurkie VI
- slå i, hälla i
- gurkestidh / gurkeste
- hälla i hastigt, hälla i lite
- gurredh / gårra I
- fläta (korg av rottågor)
- gurredh / gårra I
- sticka (handarbete)
- gurredh / gårra I
- uppvigla folk mot varandra; ha baktankar
- gurreme-tråajjoe
- stickad tröjja
- gusnie ?
- var ?
- gustie ?
- varifrån ?
- gustie vuajna
- påstående (från …)
- gutnedh / gutnie VI
- beundra
- gutnedh / gutnie VI
- spana, speja
- gutnedh / gutnie VI
- speja, spana
- gutnije, gåtnarassje
- spanare, spejare
- guvhkiehtidh / guvhkehte
- locka (på renar)
- guvhkiehtæjja-vïnhtse
- båt (med den som lockar)
- guvhkiehtæjja
- lockare, en som går före och lockar
- guvhth
- sex gånger
- guvsie
- besserwisser, bättrevetare
- guvsie
- bättrevetare, en som tror han är bättre än han är
- guvvie-gærja
- album
- guvvie
- bild
- guvvie-tjeahpoe
- bildkonst
- guvvie, gïeteguvvie
- teckning, handteckning
- guvviedahke, guvvie-aabparaate
- kamera
- guvviedidh / guvvede
- fotografera
- guvviedidh / guvvede
- teckna
- guvviedæjja
- fotograf
- guvvienaevlie
- häftstift
- guvvieåtnoe
- fotobruk
- Guyana
- Guyana
- gyhtjelasse, gyhtjeles
- fråga, förfrågan
- gyhtjelesgoere
- frågeschema
- gyhtsele
- snigel
- gyjhteladtje
- tacksam, tacknämlig
- gyjhteles, aelties (gudtsien aelties)
- tack
- gyrhkesjidh / gyrhkesje
- gå i kyrkan
- gyrhkesjimmie; böönh, bööneh pl.
- gudstjänst
- gyrreldidh / gyrrelde
- lägga under sig, erövra
- gyrreldimmie
- erövringståg
- gyvvenidh / gyvvene
- påträngande bli, bli påträngande
- gyöhpedidh / gyöhpede
- lättare göra, göra lättare
- gyönegs, gyönege
- brukbar, duglig
- gyönegs, gyönege
- duglig, brukbar
- gyösedehtedh / gyösedahta
- draga (låta bli dragen)
- gyösedh / gyösoe V
- dragas, bli dragen
- gyösedh / gyösoe V
- släpa efter
- gåabpa, gåabpetje
- vem / vilken ? (av två)
- gåabpatjahkh, gåabpegh
- båda två
- gåabpelen ?
- varåt ?, i vilken riktning ?
- gåabph ?, gåabpoeh ?
- vart ?, varthän ?
- gåahke
- koltkrage
- gåahke
- krage
- gåahta, njaalkedahke
- karamell
- gåajhkodh / gååjhke II
- droppa, droppa av
- gåajkoe postp.
- till, åt
- gåajvodh / gååjve II
- ösa, ösa upp
- gåajvoe
- spade
- gåaljodh / gåålje II
- stånga
- gåaljoestidh / gåaljoste
- stånga till (med hornen)
- gåalmede-laevie, gåalmed-laevie, gåalmeds-laevie
- fyrmänning
- gåalmede
- tredje
- gåalmehts
- tredjedel
- gåalodh / gååle II
- frysa, känna kyla
- gåalodh / gååle II
- förfrysa
- gåangkalmasse
- struphuvud (på ren)
- gåaradidh / gåarede
- gå an, gå för sig, vara möjlig
- gåaradidh / gåarede
- vara möjlig, gå an
- gåarhmede
- bakvänd; felaktig
- gåarhmede
- felaktigt, bakvänt
- gåarodh / gååre II
- bränna fast, koka fast i botten
- gåarodh / gååre II
- sy
- gåaroehtaptah
- osydd
- gåaroemasse
- symaterial (för att sy)
- gåaroes, gåaras
- innehållslös, tom
- gåaroes, gåaras
- tom, innehållslös
- gåartijes, gåartijs attr.
- hel och ren, proper
- gåartijes, gåartijs attr.
- proper
- gåarvoeh-juelkie
- hjulbent
- gåaskodh / gååske II
- väcka (en som sover)
- gåassehks attr.
- gästfri
- gåassodh / gååsse II
- gästa, vara gäst
- gåassodh / gååsse II
- vara gäst
- gåassoehtidh / gåassohte
- traktera, förpläga
- gåatodh / gååte II
- beta (äta om renen)
- gåatoehtidh / gåatohte
- beta (låta beta), föra på bete
- gåatome
- bete (t.ex. grönbete, lavbete)
- gåatome
- bete, renbete
- gåatome-laante
- betesområde, betesland
- gåavode
- bågformad
- gåavode, gåavede
- krum, krokig
- gåavodh / gååve II
- ånga, avge ånga
- gåavoeh
- böjd
- gåavre-lopme
- snö (mycket lös snö)
- gåavtoeh, gåavtah, gåavtan
- mitten, på mitten (längs efter)
- gåbloe, gabla
- lunga
- gåbloe-gossehtahke, gabla-gossehtahke
- lungsot, tbc
- gåbloe-gossehtahke, gabla-gossehtahke
- tuberkulos
- gåblohke, gablehke
- lungsjuk (är lungsjuk)
- gåeblie, gåebleme, goebleme
- driva, hängdriva
- gåeblie, gåebleme, goebleme
- snödriva (hög och brant)
- gåedtsies, gåedtjies
- avbetad
- gåehpele
- tjäderhöna
- gåehtjere
- kvacksalvare
- gåehtsuve, leevege [lææ-]
- barr, gran…, tall…
- gåehtsuvemoere
- barrträd
- gåejstedh / gåajsta I
- ösa upp (ex. vatten, blod, soppa etc.)
- gåeskie
- moster (mors syster, äldre än mor)
- gåessie
- när (om tid)
- gåetede, gåetide
- hemöver, hemåt
- gåetesne
- hemma, inne, i kåtan
- gåeteste
- hemifrån, från kåtan
- gåetie
- hus; hem
- gåetie-guntie
- hushåll
- gåetie-maalle
- husmodell
- gåetie-luhpie
- husrum, logi
- gåetie-våågne
- husvagn
- gåetie
- kåta, hus
- gåetie-luhpie
- logi, husrum
- gåetie-bæjhpa
- skorsten
- gåetiebielie, hïejmebielie, gåetiesæjroe
- hemsida
- gåetiegunten-tsumhtsie
- hushållsavfall
- gåetiejuvretjeh, gåetiekreekh
- husdjur
- gåetien-åejvie
- familjeöverhuvud
- gåevie, goengere, joekse
- båge
- gåevie
- kurva
- gåglodh / gogle II
- kräkas, spy (speciellt om hundar)
- gåglodh / gogle II
- spy, kräkas (speciellt om hundar)
- gåhkasjidh / gåhkesje
- vänta länge på, längta efter
- gåhkedæjjesne
- tiden (i tidsförloppet)
- gåhkoe, geavta
- längd
- gåhtjodh / gohtje II
- kalla, benämna
- gåksetje
- kåsa (liten)
- gåmma
- maka, fru
- gåmma, gujne
- äkta maka, hustru
- gåmmoe, gåmma
- gumma, fru
- gåmmoe, gåmma, gujne
- hustru
- gåmpoe, gampa
- mesost
- gåmpoe, gampa
- messmör
- gånka
- kung
- gånka-rijhke
- kungadöme, kungarike
- gåpmanidh / gåpmene
- kantra, välta
- gåpmolen, gapmelen
- motsatt riktning
- gåptoe
- klänning
- gårkasidh / gårkese
- droppa (mycket), rinna av
- gårkasidh / gårkese
- rinna av
- gårma, garma
- korm
- gårmehke
- kormfull, som har korm
- gårmehts
- kormfri, utan korm
- gårradahke, gårrodh, gårroedahke
- slaktkropp, kropp av slaktad ren
- gårredh / gårra IV
- binda (-på,- ihop), knyta på
- gårredh / gårra IV
- knyta fast, knyta på
- gårredh / gårra IV
- spinna (om spindel)
- gårredidh / gårrede
- binda ihop, hålla på och binda
- gårredidh / gårrede
- knyta samman, hålla på och binda
- gårroe-guelie, gårra-guelie, garra-guelie
- leksfisk
- gårroe, gårra
- lekstid (om fisklek)
- gårroeh, garrah
- vänster
- gårvodh / gorve II, garvodh II
- gnaga, bita,
- gåvhkoehtidh / gåvhkohte, govhkehtalledh
- locka
- gåvloe
- anseende, omdöme
- gåvloe
- omdöme, anseende
- gåvnahtahke
- avskeds hälsning
- gåvnahtidh / gåvnehte
- farväl (säga farväl)
- gåvnahtidh / gåvnehte
- säga farväl till (person)
- gåvnahtidh / gåvnehte
- ta avsked (med person)
- gåvnehte, gavnehte
- farväl (avskedshälsning)
- gåvnehts-gaerie
- avskedsskål
- gåådte, vaaloe
- vindfälle, vindfälls träd
- gååjhkehtse
- dropp, droppande
- gååjpestahke
- barmkläde (halslinning på barmkläde)
- gååledidh / gåålede
- förkyld bli, bli förkyld
- gååre, madtege, mådtege
- dålig
- gååreldihkie
- söm
- gåårestahke, gååresth
- sytråd
- gåårtenje
- rem (av tvinnat skinn el. senor)
- gåårtse, jïjje-gåårtse
- svart / svarta (mörkaste) natten
- gåårvedidh / gåårvede
- klä på sig
- gåårveldihkie
- påklädd
- gååteds
- betestid
- gååvnesidh / gååvnese
- existera, finnas
- gååvnesidh / gååvnese
- finnas, vara, existera
- gæhtjodh / gyhtje II
- styvna, bli styv
- gæhtjoes
- stel, ledstyv
- gæhtjoes
- styv
- gæhtsoeh-girteme
- segelflygning
- gæjhkanidh / gæjhkene, gajhkanidh
- rämna, spricka
- gæjhtoe
- tack (ett tack för något)
- gæjsa
- klövjekorg
- gæjsa
- korg (klövjekorg)
- gæljoehtidh / gæljohte
- ropa till; ropa upprepade gånger
- gællan
- liggande
- gællasjidh / gællesje
- ligga, ligga utslagen
- gæmhpodh / gymhpe II, dåarodh / dååre II
- kämpa, slåss
- gæmhpodh / gymhpe II
- slåss
- gæmhpodh / gymhpe II
- stångas; slåss
- gærhkoe
- kyrka
- gærhkoe-bealloe
- kyrkklocka
- gærhkoe-gaertene
- kyrkogård
- gærhkoe-voene
- kyrksocken
- gærja
- bok
- gærja-mïerhke
- bokmärke
- gærjagåetie, biblijoteeke
- bibliotek
- gærjareerije, biblijotekaarije
- bibliotekarie
- gærroe
- bannelse, förbannelse
- gærroe
- svordom, bannelse
- gærroedidh / gærrode
- banna, läxa upp
- gærroedidh / gærrode
- gräla, banna, läxa upp
- gærroedidh / gærrode
- svära, banna
- gætskoes
- styv (om läder och barkat skinn)
- gævnjasjidh / gævnjesje
- hänga
- gævnjastidh / gævnjeste, gævnjoestidh
- hänga, hänga upp i en hast
- gævnjodh / gyvnje II, gæhtsodh / gyhtse II
- hänga upp (flera saker)
- gævnjoestidh / gævnjoste, gæhtsoestidh
- hänga upp (en sak)
- göögkeles
- präktig, praktfull (om människa, ren)
- göökte-låhkehts
- två tiondelar
- göökte
- två, 2
- göökth
- två gånger
- gööledh / göölie VI
- fiska
- gööleme-vïnhtse
- fiskebåt
- gööleme
- fiskning
- gööleme-tjåervie
- renhorn (fejjade horn av kastrerad ren)
- göölemen-åejjie råantjoe, göölenåajja-råantjoe
- ren (kastrerad renoxe utan skinn på hornen)
- gööles
- fisklig, rik på fisk (om vatten)
- göölije
- fiskare
- göörjedh / göörjie VI
- lägga sig (om hund, räv)
- göörjedidh / göörjede
- lägga sig (om flera hundar)
- gööth-jerkie
- lägerplats
- gööthsijjie, gåetiesijjie, gåetierigkie
- kåtaplats
- haabjelidh / haabjele
- vifta bort
- haabjesjidh / haabjesje
- vifta
- haabpe
- märgben (det övre benet på renens framben)
- haadtoe
- hämnd
- haadtoehtidh / haadtohte
- hämnas, ta hämnd
- haagrestidh / haagreste
- korna sig (om snö)
- haajhke
- gammal fura
- haajje
- haj
- haajpanidh / haajpene
- försvinna
- haakene
- hage
- haaksoeh
- oförsiktig, ovarsam
- haaksoeh-laakan
- okontrollerat sätt (på …..)
- haaksoeh
- ovarsam, oförsiktig
- haaksoeh
- vårdslös
- haalanidh / haalene
- flyga iväg, flyga upp
- haalvedh / haalvoe III
- mästra
- haamburgere
- hamburgare
- haamoe, haemie
- form, skick
- haampeldidh / haampelde, baaktjedh IV
- ro baklänges, skåta
- haampele-aajroe
- paddelåra
- haamstere
- hamster
- haarjadidh / haarjede
- borsta av
- haarjanidh / haarjene
- vänja sig med (något)
- haarmoe
- bedrövelse
- haarmoedidh / haarmode
- bedrövad göra, göra bedrövad/tungsint
- haarmoes
- tungsint, bedrövad
- haarsese
- ljustergaffel
- haartege, aartege
- skulderblad
- haartege, aartege
- skuldra
- haasenidh / haasene
- sprida sig (ex. om aska etc.)
- haaskoe
- smuts; sopor
- haassehke
- hetsig
- haave
- handtag (på kopp)
- haave-gaedtie
- kust, havsstrand
- haavke, gaajtoe
- gädda
- haavre-krovnh
- havregryn
- haavrestidh / haavreste
- gläfsa, plötsligt bita till
- haavtaridh / haavtere
- erodera
- haavtarimmie
- erosion
- habje
- lukt (dålig lukt), stank
- habje
- odör
- habpehtahke, habpehth, habpehtohke, hobpehtahke
- snö (orörd djup snö; sammanblåst)
- haegrie, haavre
- havre
- haegrie-jaavvoe, haegrie-krovnh
- havremjöl
- haeliehtidh / haelehte
- flyga
- haelmie
- halm
- haelsie
- silverkrage
- haeniedidh / haenede
- tjata
- haeniehtidh / haenehte, laavsedh IV
- håna
- haeniehtæjja
- hånare
- haepiehtidh / haepehte
- fladdra (i vinden, om kläder på tork)
- haepiehtidh / haepehte
- flaxa (om fågel)
- haepkie
- hök (fågel)
- haerhpies
- stark, vass, skärande (om röst)
- haerhpies
- vass, skärande (om röst)
- haerie (v.g. gaajhken haaran)
- kant, riktning (t.ex. till alla kanter)
- haermie, tjelmien-haermie
- ögonbryn
- haerrie
- harr (fisk)
- haesteme
- uppmaning
- haevie
- skada (kroppslig skada, sår, slag)
- haevtie
- grotta, stort djupt hål i berg el. sandjord
- haevtie
- hål, djupt hål (i marken el. berg)
- hahkadidh / hahkede, njïhkestidh
- hicka, ha hicka
- hajkedh / hajka IV
- kasta (t.ex. boll)
- hajkedh / hajka IV
- springa, löpa (särskilt om djur)
- hajkedidh / hajkede
- kasta i väg, kasta ut
- hajkegåetedh / hajkegåata
- springa (börja springa)
- hajkelidh / hajkele
- springa iväg, ta på språng
- hajkijahtjedh / hajkijahtja
- springa iväg (lägga iväg och springa)
- Haldene
- Halden
- halhta tjalhta
- nästan omöjlig
- halhta tjalhta
- omöjligt (nästan ...)
- Hamare
- Hamar
- hamhkodh / homhke II
- storma, överfalla
- hammoe
- form (inte skick)
- hammoedidh / hammode
- forma, modellera
- hammoedidh / hammode
- modellera, forma
- hammoedæjja
- formgivare, designer
- hammohke
- modell, mannekäng
- hapkedh / hapkoe III
- andan tappa, tappa andan
- hapsahtalledh / hapsahtalla
- lukta (flera gånger), snusa flera gånger
- harrestalledh / harrestalla
- beslagta (vilja lägga beslag på annans egendom)
- harrije
- käpp (liten käpp el. lös kvist)
- hasje
- hasch
- hasjesoeve
- haschrök
- hassele
- hassel
- hatsves
- aggressiv, hämndlysten
- Healkamæssa, Healjamæssa, Healkamosse
- Allhelgonadag
- healma
- kjol
- healsoedåeriesmoere
- hälsoproblem
- healsoehtidh / healsohte
- hälsa, sända en hälsning
- healsoesaejrehts
- hälsoskada
- healsoevaejvie
- hälsoskada (själslig)
- heamture-ligke
- otrolig, sagolik
- heamture
- äventyr
- hearketje
- liten häst
- hearra
- präst
- hearskoes
- läcker, välsmakande
- hearskoes
- välsmakande, läcker
- heartohke
- grym, kallblodig
- heartohke
- kallblodig, grym
- heblie
- snö (fjunsnö)
- heblie
- snö (tunt snölager på skare)
- heeledh / heelie VI
- uthärda, hålla ut
- heeledidh / heelede, heeledovvedh [hææ-]
- längta efter, ha lust på (mat och dylikt)
- heelege, heelegs
- härdig, som tål mycket
- heelsedh / heelsie VI (v.g. heelsh mov luvhtie)
- hälsa (ex. hälsa från mig)
- heelsegh
- hälsningar
- heepsehtahke [ææ]
- snö (som blåst samman utan att den blivit hård)
- heeptedh / heeptie VI
- uppehålla, häfta
- heeredh / heerie VI [hææ-]
- härma, härma efter
- heeredh / heerie VI
- kopiera, ta efter
- heerije [hææ-], aapa
- apa (djur)
- heerjehtidh / heerjehte [hææ-]
- vänja (någon med något)
- heermetigkh
- konserver
- heerredoevedh / heerreduava
- hindras
- heerrehke
- broms, något att bromsa med
- heerresovvedh / heerresåvva
- bromsas, bli inbromsad
- heervenidh / heervene, starnedh IV, starnodh II
- tillfriskna, bli frisk
- heesedh / heesie VI [hææ-]
- sprida, sprida utöver
- heevehtidh / heevehte
- fira, högtidlighålla
- heevehtidh / heevehte
- lovprisa, berömma
- heevehtidh / heevehte
- rosa, prisa, berömma
- heevehtimmie
- firande
- hektograamme, heektove
- hektogram (hg)
- Hellase, Greklaante
- Hellas
- hepkiehtidh / hepkehte
- andan tappa, tappa andan (plötsligt)
- hepsedh / hapsa I
- lukta (något); känna lukt (av något)
- hepsiehtidh / hepsehte
- lukta, lukta på något
- heroijne
- heroin
- herrehke
- pinne, sticka, liten käpp
- heskies
- bitter
- heterofijle
- hetrofil
- hiefies
- värdelös
- hiejhtedh / heajhta I
- förkasta, överge
- hiejhtedh / heajhta I
- överge, förkasta
- hierkeme
- tvara
- hierkie, jiellie
- häst
- hierkie-skovhte
- hästskjuts
- hierkien gaamege
- hästsko
- hieroglyfe
- hieroglyfer
- hiessjie, heassja
- hässja, höhässja
- hievedh / heava I
- kunna, greja, klara; passa, överensstämma
- hievnie
- spindel
- hievnien viermie
- spindelnät
- hihpedh, hihpedh-lopme, voere, voeredahke
- djupsnö
- hihpedh / hihpie VI
- snöa mycket, falla mycket snö
- hihpelidh / hihpele
- driva samman snö
- hijven-laakan, buerie-laakan
- bra (på ett bra sätt)
- hijven
- bra, god, gott, väl
- Hilje
- Elias
- hirde
- hird
- histovrije
- historia
- histovrijen aejkie
- historisk tid
- hïegkehth
- livlös (utan liv)
- hïegken-vaeptie
- livvakt
- hïeje, pruvre, provre
- bröllop
- hïeje, feestivaale
- fest, festival
- hïejme, gåetie
- hem
- hïejme-årroje
- hemmavarande
- hïejmene
- hemman
- hïelhkes
- hysterisk
- hïelje
- helg
- hïemedh / heama IV, aejvierdidh
- beklaga sig
- hïerpedh / hearpa IV
- rädd bli (bli plötsligt skrämd), skvätta till
- hïerre
- herre, storkarl
- hïerre-tsyöre
- herreman (hånande)
- hïerre
- storkarl, herre
- hïerre
- viktigpetter (om man)
- hïetelidh / hïetele
- frusta
- hïevje
- mild (om vind)
- hïevje
- mildväder
- hïjhte
- sovsäck (av skinn)
- hïngse
- ljung (växt)
- hïngse
- lyng, ris
- hïspedh / hæspa IV
- virvla, ryka (om snö)
- hojhkesjidh / hojhkesje
- ropa, skrika av smärta
- hojjedadtedh / hojjedadta
- klaga, håller på att klaga, småklaga
- hojjedh / håjja IV
- klaga, jämra
- hojnegidh / hojnege
- sorgmodig bli, bli sorgmodig
- hokse, såjhtoe
- omsorg
- hoksedh / håksa IV
- sörja för, se till, ha försorg om
- hoksehtimmie
- service
- hoksehtimmie-veasoe
- servicenäring
- hoksehtimmie-barkoe
- serviceyrke
- hoksehtæjja, beapmoe-juekiedæjja
- servitör
- Hollaante
- Holland
- homere
- homer
- homofijle
- homofil
- Hondurase
- Honduras
- Hongkonge
- Hongkong
- hopse, hopsenes, hopsenasse
- lukt
- horhtje
- ren (hane, på andra året)
- hosbåanta
- husbonde
- hov
- då; jo (förstärkande)
- hovme
- snöfall (tätt snöfall)
- hovre-beelhte
- bälte (läderbälte)
- hovre
- hud, läder (av ko, älg)
- hovre
- läder
- hovren-gierkie
- bergskristall
- hovren-gierkie
- kristall (bergskristall)
- hovren-beelhte
- läderbälte
- hovren-saerkie
- renmärkessnitt (klyfta/skada på örat som uppstått av sig själv)
- huhtedh / håhta I
- skälla (om hund)
- huhtedh / håhta I
- skälla, ge skall
- huhtiehtidh / huhtehte
- skälla (få hunden att skälla)
- hujnesne
- missmodig (är ..)
- hurpieldidh / hurpelde
- hoppa och sprätta hit och dit
- hurrie
- orre
- hurrie
- orrhane
- hurvedh / hurvie VI
- lugga, rycka någon i håret
- hussege
- insekt, vatteninsekt
- hutnje, tjukngie, tjutnjie
- puckel (på rygg)
- hybrijde-bïjle
- hybridbil
- håagke
- fiskekrok
- håagkh-staavra
- fiskespö, kastspö
- håagkh-staavra
- metspö
- håagkodh / håågke II
- fiska med metspö
- håagkodh / håågke II
- meta, pimpla
- håagkodh / håågke II
- pimpla, meta
- håajje
- hög, hop, trave, stapel
- håakene, hååkene
- hugad, lysten (på, efter något)
- håalerobpehke
- pratsam, pratsjuk
- håalhtje
- balja
- håalhtje
- fodral
- håalijes, håalijs, håalerobpehke
- talför
- håalodh / hååle II
- tala, hålla tal
- håaloe, håala
- hål, glugg
- håaltoe
- tillhåll
- håanghke, åanghke
- djupt ställe (t.ex. i älv nedanför en fors)
- håannege-veapsa
- bi (insekt)
- håannege-veapsan biesie
- bikupa
- håannege
- honung
- håatjedh / hååtja IV
- jubla, vara glad
- håhkoe
- hopp, önskan
- håjhkoe
- jämmer, klagande
- håjhkoe
- klagande, jämmer
- håjjedh / håjjoe III, IV
- jämra, klaga
- håjnodh / hojne II
- bli bedrövad, bli missmodig
- håjnoes, hujnies, njåajjan, haarmoes
- bedrövad
- håkngoeh-rudtje
- krumrygg
- hårtsoeh
- slarvig, vårdlös
- håsveridh / håsvere
- ha kraft, förmå
- håtskoehtidh / håtskohte
- sända iväg (hunden)
- håvkoe
- lust, håg
- håvkoes
- lysten, hugen (på något)
- hååneske-gaahkoe
- honungskaka
- hægkeldidh / hægkelde
- häckla, kamma (skohö)
- hæhtadidh / hæhtede
- hitta på, tänka ut (att göra något)
- hæhtadidh / hæhtede
- komma på (att göra någonting)
- hæhtadihks
- uppfinningsrik
- hæhtjoe, hahtjoe
- hydda, hytta
- hæhtjoe, hahtjoe
- hytta, hydda
- hækla
- häcklekam
- hælloe
- hylla, hyllbräde
- hævvi
- självklart
- iedtedh / eadta I, måaskelidh, narrahtidh
- förnärma
- iedtedh / eadta I, narrahtidh
- kränka, förnärma
- iehkede
- afton, kväll
- iehkede
- kväll
- iehkeds-gååkse
- aftonrodnad
- iehkeds-biejjie
- eftermiddag
- iehkeds-beapmoe
- kvällsvard, kvällsmat
- iehkeds-skabroeh
- mörkrädd
- iehtsedh / eahtsa I
- älska, vara glad i
- iehtseles (v.g. mov iehtseles)
- älskade (t.ex. min älskade)
- iehtsemes
- älskvärd
- iemie (geajnoe)
- naturlig (väg)
- ienteme
- sysselsättning
- ierhkie
- skugga
- ierhkie-bielie
- skuggsida
- ierhtehke, ierhtehke-gaamege
- vintersko (sydda av barkat skinn, härnor)
- ierie-guedtije, dïjre-guedtije
- budbärare
- ierie
- ärende
- ieriedidh / ierede
- erindra, komma ihåg
- ierielidh / ierele
- överraska
- ierielimmie
- överraskning
- ieskien
- nyss (för en kort tid sedan)
- ietnie
- moder, mor
- ietnien-gïele
- modersmål
- ihke, ahte
- att
- ihke
- för att, för de att
- ihkuve
- evig, evighet
- ih utnieh, ih leah dov
- du har inte
- ijje
- icke, inte, nej
- ijje
- inte, nej, icke
- ijje
- nej
- ij leah
- inte är, är inte
- ij leah annje tjuavtasovveme
- olöst
- ij leah mov
- inte min (det är inte min)
- ij leah seahkaramme, ij leah seatadamme
- negligerad, nonchalerad
- ij leah seahkaramme, ij leah seatadamme
- nonchalerad, negligerad
- ij leah tjirkemisnie, ij leah vihties
- osäkert
- ij mij gænna
- ingenting, inte någonting
- ij mij gænna
- inte något
- ikte-mearan
- efter varandra
- ikte-öörneme, ektiedimmie
- samordning
- iktemierie åasah
- omkostnader
- iktesth
- alltid
- iktesth
- beständigt, bestående, varaktigt
- iktesth
- oavbrutet, ständigt
- iktesth
- ständigt, oavbrutet
- ikth
- en gång
- ikth vielie aelkedh
- starta om
- Ildlaante
- Eldslandet
- Ilijaade
- Iliaden
- illedahke
- resultat
- illedh / illie VI
- fylla år
- illedh / illie VI
- färdig göra, göra färdig (helt färdig)
- illeldahke
- konsekvens
- ILO-konvensjovne
- ILO-konventionen
- importe
- import
- im daejrieh
- vet inte (jag vet inte)
- indijere
- indier
- industrije
- industri
- industrije-laante
- industriland
- ingenjööre
- ingenjör
- Ingke
- Inger
- Inka
- Inka
- Inkarijhke
- inkariket
- instituhte
- institut
- inuihte
- inuit
- Irake
- Irak
- Irane
- Iran
- irhkedh / irhkie VI
- lemlästa, skada
- irhkedh / irhkie VI
- skada, lemlästa
- Irlaante
- Irland
- Isabella
- Isabella
- Isise
- Isis
- isketje (v.g. isketje aamhtese)
- nyss, som var nyligen (t.ex. om tema som nyligen behandlats)
- islaame
- islam
- Israele
- Israel
- Istanbule
- Istanbul
- isveligke, isveligs, isvelihks
- fasanfull, förfärlig
- isveligke, isveligs, isvelihks
- förfärlig, fasanfull
- itjmie, itjmies
- allvar, allvarlig
- ïebne
- material
- ïebne
- ämne
- ïebnesh
- råvara
- ïedtesh pl.
- förnärmelse, förolämpning
- ïedtje
- iver
- ïedtjh nom. pl.
- intresse
- ïehterdh-måaroe
- revben
- ïentje
- åker, äng
- ïentje
- äng
- ïepkergovvedh / ïepkergåvva, hapkedh III, hapkesidh
- andfådd bli, bli andfådd
- ïepkergovvedh / ïepkergåvva
- bli andfådd, flämta
- ïervedh / earva IV
- stycka, slakta
- ïpmerijhken
- våldsamt, enormt
- ïskeres, yskeres
- farlig, förskräcklig
- ïskeres, yskeres
- förskräcklig, farlig
- ïskeres, yskeres
- skräckinjagande, farlig
- jaabne, jïebne, jalke
- jämn, slät, plan
- jaadtedh / jaadta IV
- blöda ut (om ren vid blodtömning, efter att ha blivit knivstucken)
- jaahkeles
- trodd, lättrodd
- jaahkoe
- tro, trosuppfattning
- jaahkoenreakta
- trosfrihet
- jaahkoles, jaahkoeladtje
- troende
- jaamaldovvedh / jaamaldåvva
- domna (om hand, fot)
- jaamalgehtedh / jaamalgahta
- bedöva
- jaame-aajmoe
- dödsriket
- jaamedahke, jaamedh
- dödlig sjukdom
- jaamedidh / jaamede
- dö (en efter en)
- jaarja, jearja
- tolta, järja (Mulgedium alpinum)
- jaavhkedh / jaavhkoe III
- dyka upp, komma till rätta
- jaavoe, jeavoe
- ja
- jaavretje
- liten sjö
- jaavretje
- sjö (liten sjö)
- jaavvoe
- mjöl
- jaa hævvi
- jaa självklart
- jabpedh / jabpa IV
- flöda, rinna över (om myr, sjö)
- jadtehtidh / jadtehte
- lägga ut nät
- jadtove
- nätlägg, räcka av nät
- jaehkedh / jaahka I
- tro, tro på
- jaeltiehtidh / jaeltehte
- angripa, stadigt hålla på att angripa (om varg)
- jaemedh / jaama I
- dö
- jaememe
- döden, det att dö
- jaemielidh / jaemele
- dö (plötsligt)
- jaepie-raaste
- åldersgräns
- jaepie
- år
- jaepie-boelhke
- årstid
- jaeviehtidh / jaevehte
- mocka över, täcka över och släta till
- jaevrie
- sjö
- jaevrie-bealese
- sjön till (till sjön)
- jaevrie-bealesne
- sjön vid (vid sjön)
- jahtsedh / jahtsa IV, jahtsalgidh
- mjölksprängd bli, bli mjölksprängd (om ljuver)
- jaksedh / jaksa IV
- nå, hinna ifatt, komma åt
- jaksoe-mieresne
- inom räckhåll
- jaksoe-mieresne
- räckhåll (inom räckhåll)
- jaksoes, jaksoe-mieresne
- tillgänglig
- jalkede, jalkadahke
- slättlandskap
- jalkedimmie-buertie
- strykbräda
- jalkedimmieruevtie
- strykjärn
- jalla
- dal (flat/öppen dal i fjället)
- jalladahke, jålladahke
- höjd, förhöjning
- jalladahke, gabpe
- kulle, höjd
- jallan
- knappt, med nöd och näppe
- jallanidh / jallene
- häva sig, komma högre upp
- jalles-buejtie
- fett (på korsryggen och länder, om ren och björn)
- jallese
- västöver
- jallh
- eller
- jalloe-gåevie
- höjdkurva
- jalts, jalhts
- om så är, om
- Jamaica
- Jamaica
- jamhkedh / jamhkoe III
- slockna (om eld)
- jamhkelidh / jamhkele
- göra slut på
- jamhkelidh / jamhkele
- släcka; göra slut på
- Japane
- Japan
- jarkan, bïjre jarkan
- omkring
- jarke, jarki; man jarke
- så mycket (inte så mycket)
- jarkedh / jarkoe III
- vända om (tillbaka), sno
- jarkelidh / jarkele
- vända, sno (ex. bröd under bakning)
- jarkoestidh / jarkoste, toelhkestidh, doelhkestidh
- tolka, översätta
- jarkoestæjja
- översättare
- jarnge
- center
- jarpegaahkotje
- rund bulle
- jaskoes
- godmodig, en som är vid gott mod
- jassajammes
- tjockast (om flata ting t.ex. kläder, tyg, skinn m.m.)
- jassijes
- tjock (om flata ting t.ex. kläder, tyg, skinn m.m.)
- jassoe
- tjocklek
- jatnasjidh / jatnesje
- övertäckt ligga, ligga övertäckt
- jatnedh / jatna IV
- övertäckas av snö
- jatnoeh
- snötäckt, övertäckt av snö
- jatsove, jatsva
- hälsöm (mellan hälstycket och främre bottenstycket i bellingsko)
- jeahna
- jätte, gigant
- jeahnaj gåetiesijjie, maadtoen orresje, staaloesijjie
- stalotomt
- jeajine, jeajesne
- oavsiktligt
- jeakadidh / jeakede
- åtlyda
- jealadehtedh / jealadahta
- bota, kurera
- jealajidh / jealije
- kvickna till, bli frisk igen
- jealamadtje
- välbärgad, välstående
- jealamadtje
- välmående
- jealamadtje
- välstående
- jealehke, vuasehke
- dristig
- jealehke, jealehke-laakan
- tappert
- jeananidh / jeanene
- förökas
- jeananidh / jeanene
- mera bli, bli mera
- Jeanne d'Arce
- Jeanne d'Arc
- jeanoe-kultuvre
- flodkultur
- jeanoe
- älv (stor älv)
- jeanoehierkie
- flodhäst
- jearedh / jearoe III
- tveksam vara, vara tveksam
- jearedh / jearoe III
- villrådig vara, vara villrådig
- jearohke
- avhängig (av varandra)
- jearohke
- beroende (av varandra)
- jearsoe
- tillitsfull, trygg
- jearsoe
- trygg, tillitsfull
- jeatjah, jeatjh
- andra (andra saker, …. delar), annat
- jeatjah
- annat
- jeatjah-laakan
- annorlunda
- jeatjahtehtedh / jeatjahtahta, værrhtoedidh
- förändra
- jeatjahtehtedh / jeatjahtahta
- manipulera
- jeatjahtehtedh / jeatjahtahta
- omgöra
- jeatjahtovvedh / jeatjahtåvva, måbpastovvedh
- förändras, bli förändrad
- jeatjebe
- annat, något annat, en annan
- jeatjebh
- andra
- jeavardahke
- skinn (skinn av nyfödd renkalv)
- jebjiedidh / jebjede
- dumheter göra (göra dumheter)
- jeedtedh / jeedtie VI, jidtedh VI
- grimasera, göra grimaser
- jeeluve
- egendom i form av renar
- jeenje, jïjnje
- mycket
- jeenjemes
- mest
- jeeredh / jeerie VI
- avråda, hindra
- jeeredh / jeerie VI
- hindra, avråda
- jeerehts
- omväxling, variation
- jeerehts
- variation, omväxling
- jeeste
- jäst (om bak)
- Jeesuse
- Jesus
- Jemene
- Jemen, Yemen
- Jemene
- Yemen, Jemen
- jemhkelde, sjuevnjede
- mörkt
- jerkiehtidh / jerkehte
- vända plötsligt
- Jerusaleme
- Jerusalem
- jestiehtidh / jestehte
- stöta flera gånger (juvret, vid renmjölkning)
- jiehtedh / jeahta I
- säga
- jiehtedh / jeahta I, j. maam veanhta
- ta ställning
- jiehtedh / jeahta I
- uttala, uttala sig
- jiehtege
- påstående, utsago
- jiehtege
- utsago, påstående
- jiehtese, vaajese
- ordspråk
- jiehtese
- uttryck
- jiejedh / jeaja I
- felmärka, märka (ren) med fel märke
- jiekedh / jeaka I
- hålla vatten ute, vara vattentät
- jiekedh / jeaka I
- tät vara (vara tät), hålla vatten ute
- jiekie
- farbror (fars äldre broder)
- jielede-biejjie
- levnadstid
- jieleme-daltese
- levnadsstandard
- jieleme-vuekie
- levnadssätt
- jieleme, hïegke, jielede
- liv
- jieleme-våarome
- livsförutsättning
- jieleme-tsiehkie
- livssituation
- jieleme-aaltere
- medellivslängd
- jieleme
- näring, näringsfång
- jieleme
- näringsliv
- jielememïele
- livssyn
- jieliehtidh / jielehte
- föda (ge liv till)
- jieliehtidh / jielehte
- försörja
- jieliemasse
- livsuppehälle, det man ska leva av
- jielije
- levande
- jielije-laakan
- levande (…sätt)
- jielijeguvviegåetie
- biograf
- jielije eatneme
- levande landskap
- jiemie
- foster; icke framburen renkalv
- jiemie
- livmoder (med foster)
- jiemmehke
- jämlike
- jiene-jienebe, jeenje-jienebe
- mer och mer
- jienebe
- mera
- jienebelåhkoe
- majoritet
- jienebh
- flera, mera
- jieniedidh / jienede, jieniedehtedh
- öka (ex. pris)
- jieniemdidh / jienemde
- kopiera
- jiermehts-daalhkesh, geeruvedaalhkesh
- berusningsmedel
- jiermehts-voete
- oförstånd
- jihtseles (jihtseles ebrie)
- intensivt (intensivt regn)
- jih nimhtie vijriebasse (j.n.v.)
- och så vidare (o.s.v.)
- jijhtedh / jæjhta I
- visa sig, komma fram
- jijhtiestidh / jijhteste
- komma till synes (lite grann)
- jijjelihtie, gadtjelihtie
- potta, nattkärl
- jijmie
- faster (ingift, med farbror el. morbror)
- jilhkedh / jilhkie VI
- lägga sig till rätta
- jillehtje
- västsida; västra
- jillene, jillege
- västlig (i västlig riktning)
- Jillie-Europa
- Västeuropa
- jillie-raedtie
- västkanten, västra sidan
- Jillie-Sahara
- Väst-Sahara
- jipsadidh / jipsede
- gipsa (med gipsförband)
- jipse
- gips
- jirrede-biejjien, jirreden
- morgon dagen, i morgon
- jirreden
- I morgon
- jirreden, jirrede-biejjien
- imorgon, morgondagen
- jis…dellie, voestegh tjoevere….
- förutsättning
- jis
- om, i fall att, såvida
- jissie, tsoedtse-bielie
- köttsida (på skinn)
- jïegke
- kokhet
- jïehtse
- larm, buller
- jïejkedh / jeajka IV
- betvivla
- jïekth
- avfall, rester (efter skräddning, ex. av bellingar)
- jïekth
- rester, avfall (efter skräddning, ex. av bellingar)
- jïele
- drag, kallt vinddrag
- jïelehtadtjedh / jïelehtadtja
- livnära sig
- jïenehke
- storparten (största delen av hjorden/flocken)
- jïenehke
- största delen av hjorden
- jïenge
- is
- jïenge-naapere
- isborr
- jïenge-aejkie, jïenge-tijje
- istid
- jïengedaanhtsome
- isdans
- jïengestuhtje
- isflak
- jïermege
- klok, förståndig
- jïermestidh / jïermeste, ussjedidh / ussjede
- fundera, tänka
- jïevege, joevege
- madrass
- jïevkehtimmie
- rytm
- jïh, jah
- och
- jïhpe
- berguv
- jïjje-gåårtese
- midnatt, mitt i natten
- jïjje
- natt
- jïjjedidh / jïjjede
- övernatta
- jïjjegåårtese-biejjie
- midnattssol
- jïjjevaarjoeh pl.
- nattkläder
- jïjledh / jæjla IV
- feber ha, ha feber
- jïjnh gyjhteles
- tack (stort tack)
- jïjnje, jïjnjh
- många, mycket
- jïjnjebe
- flera
- jïjnjemes
- flest
- jïjnjesh
- många (människor)
- jïjse, jïjsen-ledtie
- fjälluggla
- jïjse, jïjsen-ledtie
- snöuggla
- jïjsen-duvrie
- isbjörn
- jïjtje-nïerehke
- egensinnig, vrång person
- jïjtje, jeetje
- själv
- jïjtjedh
- egen (din egen)
- jïjtjedorjeme
- hemmagjord
- jïjtjehke
- självaste, ingen mindre än
- jïjtjemes
- han el. hon själv
- jïjtjemes, jeetjemes
- själv (han el. hon s...)
- jïjtjemse
- själv (sig själv)
- jïjtjereeredh / jïjtjereerie
- dominera
- jïjtjereereme-dajve
- område med självstyre
- jïjtjereereme
- suveränitet, självstyre
- jïjtjese, jïjtse
- egen (sin egen)
- jïjtjesvïhtjije maasjijna
- robot
- jïjtjesyjhtehts
- frivillig
- jïjtje tjabredh
- tvinga (tvinga sig själv)
- jïjtsasse
- själv (till sig själv)
- jïjtse
- sin egen
- jïjtsebïevnese
- självdeklaration
- jïjtsh
- egen (sin / fleras)
- jïjtsistie
- automatisk, av sig själv
- jïkte
- gikt, ledvärk
- jïkte
- ledvärk (gikt)
- jïlle, jalle, jolle
- hög, högt
- jïlle-skenteme
- renhorn (baktagg)
- jïllems-genhtseme
- horn (baktagg)
- jïrrehts attr.
- avmagrad
- jïrreme
- märg
- jïrreme
- märgben
- joe
- allaredan, redan
- joe
- redan, alla redan
- joejkedh / juajka IV
- jojka
- joejkeme
- jojkning
- joejtehtse, joejtehtimmie
- anklaga
- joejtehtæjja
- åklagare
- joekedidh / joekede
- dela ut (till flera)
- joekedidh / joekede
- fördela
- joekedimmie
- fördelning
- joekehtasse, vuerpie
- andel
- joekehts
- olikhet, skillnad
- joekehts
- skillnad, olikhet
- joekoen
- speciellt
- joekoen
- särdeles, speciellt, särskild
- joekoen laakan
- speciellt vis
- Joeks-aahka
- gudom (bågkvinnan, dotter till Maadter-aahka)
- joevje
- ljusgrå
- joevjeme, jovjeme
- hänglav
- johke
- bäck, älv
- johke-beala
- området längs med bäcken-älven
- johke
- älv
- johke-beala
- älvbrink, älvbredd, område vid sidan av älv
- johken-njaelmie
- älvmynning
- johketje
- bäck (liten bäck, dike)
- johte
- epidemi, farsot
- johte
- farsot, epidemi, sjukdom
- johtehtjidh / johtehtje
- driva på att flytta, flytta flera gånger
- johtehtjidh / johtehtje
- flytta (flera gånger), driva på och flytta
- joknge
- lingon
- joksedidh / joksede
- skidor spänna fast (ta på sig skidorna)
- joksedidh / joksede
- spänna på skidor, ta på sig skidorna
- joksedidh / joksede
- ta på sig skidor
- joksege
- skidbindning
- jollegåetie, jallegåetie, jïllegåetie
- höghus
- joptse
- soppa
- joptse, krievnie
- välling
- Jordane
- Jordan
- jorkese
- reform
- jorkesidh / jorkese
- reformera
- jorkestimmie
- förändring
- jorpe
- rund
- jorpefæjloe
- rundfil
- jorpegaerie
- rund skål
- jortehth, tjeakoes, suelede
- hemlig
- jortehth-soptsese
- hemligt språk
- jortese
- liknelse
- journaliste
- journalist
- jovje
- ren (ljusgrå, mellanting av klovse och båavjoeh)
- jovjerööpses, råvsa
- rosa (färg)
- jovkedh / jåvka IV
- dricka
- jovkestidh / jovkeste
- dricka (dricka lite grann)
- jovkestidh / jovkeste
- ta en sup
- jovnesåhkoe-kraesie
- mjödört (Filipendula ulmaria)
- jovnesåhkoeh pl.
- midsommar
- jovvehtahke, svætnoe-jovvehtahke
- bukgjord (rem som går under buken, håller fast selen)
- jovven
- jo då, ja då
- juakadidh / juakede
- skiljas, skilja sig
- juakadimmie
- skilsmässa
- judove
- judo
- juekedh / juaka I
- dela, dela upp, dela ut
- juekeme
- delning
- juekeme
- utdelning
- juekiestidh / juekeste
- dela (och ge bort)
- juelkie
- ben; fot
- juelkie
- fot
- juelkie-tjengkere
- fotboll
- juelkie-vielie
- hål (i renskinn efter frambelling)
- juelkie-gåålese
- rem (för att knyta fast klövjekorgen med)
- juelkie-nåårese
- skidbindning (hälrem)
- juelkien-låapoe
- fotblad
- juelkie löökie
- benvärk
- juerie
- betänklighet, tvivel
- juerie, (jueresne)
- tvivel, tveksamhet, (i tvivel)
- jueskie, svaaloe
- kyligt, kallt väder
- jueskiedahke
- kylskåp
- juhtedh / jåhta I
- falla (om stjärna, stjärnfall)
- juhtedh / jåhta I
- flytta
- juhteles
- glider lätt
- juhteles
- lättglidande (t.ex. skidor, pulka och likn.)
- juhteme-faaroe
- flyttlag, sällskapsresa
- juhteme
- flyttning
- juhtiehtidh / juhtehte
- flytta (hjälpa med att flytta)
- juhtiehtidh / juhtehte
- få fram (ex. det man tänker)
- juhtije-ledtie
- flyttfågel
- juhtijh
- flyttande folk, nomader
- juktie
- så att, därför att
- Julius Cesare
- Julius Cesar
- julmies
- brutal
- julmies dahkoe
- terrorhandling
- julskies
- illmarig (aggressiv)
- Jupmel-aehtjie
- Gud Fader
- Jupmele
- Gud
- jupmele-bælloelassje
- gudfruktig
- jurjiehtidh / jurjehte
- laga mat
- jurjiehtidh / jurjehte
- laga till, tillreda (om mat)
- jurjiehtidh / jurjehte
- tillreda, laga till (om mat)
- jurjiehtæjja
- kock, kokerska
- jurrieldidh / jurrelde
- rulla, vältra
- juvledh / juvlie VI
- begrava
- juvledh / juvlie VI
- jordfästa, begrava
- juvleme
- begravning
- juvre, våårenjasse
- rovdjur
- juvregïerte
- djurpark
- juvre dåaktere
- djurdoktor
- jyjsege, jyjseme jïjseme, rijmie, rijnie
- rimfrost, rim
- jyöne
- morbror
- jyörehts, jyörehtasse
- avbrott (avbrotts renmärke)
- jåakoe-daelhkie
- väderomslag
- jåalhkoes attr.
- snabb, som rör sig snabbt
- jåamoe, jåama
- ängssyra (Rumex acetosa)
- jåanodh / jååne II
- krympa (torka om skinn, klädesplagg av skinn)
- jåarhke-skuvle
- fortsättningsskola, gymnasium
- jåarhke-ööhpehtasse
- fortsättningsutbildning
- jåarhke-skuvle
- gymnasium
- jåarhke, jåatke
- skarvstycke (att foga samman och förlänga med)
- jåasaridh / jåasere
- dumma sig, vara dum
- jåase
- dumskalle (en som är dum)
- jåaskodh / jååske II
- kallna, svalna
- jåaskoedidh / jåaskode
- kyla ned, kall ställa
- jåasoeh, tåaskoeh
- dum, enfaldig, korkad
- jåerhkedh / jåarhka I
- förlänga, skarva
- jåerhkehtjadtedh / jåerhkehtjadta
- skarva (foga samman flera stycken)
- Jåhha
- Johan
- jåhtadahke, jåhtalohke
- flyttväg, flyttled
- jåhtajidh / jåhtije
- flytta från stället, bryta upp, flytta i väg
- jåhtedh, jåhtadahke; jahtedh, jahtadahke
- före (bra skidföre)
- jårredh / jårra IV, jarredh / jarra IV
- rotera, sno, gå runt
- jårredh / jårra IV, jarredh / jarra IV
- sno, gå runt
- jårredh / jårra IV
- snurra, rulla
- jårredidh / jårrede
- scrolla
- jårrehtalledh / jårrehtalla
- sno, vända (oavbrutet)
- jårrehtidh / jårrehte
- sno om, få till att sno
- jårrehtvåågne, maana-våågne
- barnvagn
- jårrelidh / jårrele, jarrelidh
- rulla överända
- jårrelidh / jårrele
- trilla ned, rulla ned
- jårrelidh / jårrele
- vända sig om (plötsligt)
- jårreme-bredte
- rullbräda
- jårreme-gaamegh
- rullskridskor
- jårreme-tjahkese
- rullstol
- jårrese
- hjul
- jårrestahke
- skottkärra
- jårresthkåarje
- varuvagn, varukorg
- jåvkedh / jåvka IV
- snöa ned; snöa/blåsa igen
- jåvkelidh / jåvkele
- nedsnöad bli, bli nedsnöad
- jåvkelidh / jåvkele
- översnöad bli, bli översnöad
- Jåvle
- Jul
- jåvle-biejjie
- juldagen
- jåvle-goese
- julgran
- jåvle-vadtese
- julklapp
- jåvle-kåarhte
- julkort
- jåvle-eejehtalleme
- julledighet
- jåvle-jïjje
- julnatt
- jåvle-laavlome
- julsång
- jåvle-aajja
- jultomte
- jåvle-moere
- julträd
- Jåvna
- Jonas
- Jåvva
- John
- Jåvva
- Jon
- jååhkesjidh / jååhkesje
- bekräfta
- jååhkesjimmie
- bekräftelse, godkännande
- jååhkesjimmie
- godkännande, bekräftelse
- jååktan
- igår
- jåårhte, raante, sjåårhte
- hjort
- jåårke, boehth
- mitt emot
- jååvvetjh
- mjöl (lite mjöl)
- jæjsodh / jyjse II
- rimma, bli rimbelagd
- jöömmetje
- tvilling
- jöörtedh / jöörtie VI
- uppehålla sig på ett bestämt område
- kaabel-gåhkoe
- kabellängd
- kaaffe-voesse, kaaffe-skåarre
- kaffepåse
- kaaffetje
- kaffe (lite...)
- kaala
- ullkarda
- kaalhke-gierkie
- kalksten
- kaalkovne
- kalkon
- kaamele
- kamel
- kaamraate, voelpe
- kamrat
- kaanine
- kanin
- kaanne, vuj, mejtie sån, dagke
- kanske
- kaanove
- kanot
- kaaptejne
- kapten
- kaarhte
- karta
- kaarre, gaarmanæjja
- karl, man
- kaarretje
- man (liten ...)
- kaeffie, kaaffe, prïhtjege
- kaffe
- Kairo
- Kairo
- kajaake
- kajak
- kakaove
- kakao
- kakaove-dorjemasse
- kakaoproduktion
- kalligrafije
- kalligrafi
- Kambodsja
- Kambodja
- Kamerune
- Kamerun
- kanaale
- kanal
- kanariledtie
- kanariefågel
- kaneele
- kanel
- kanslije
- kansli
- Kapp Horne
- Kap Horn
- Kapp Verde
- Kapp Verde
- karbondioksijde
- karbondioxid
- kardemomme
- kardemumma
- karnake
- karnak
- kartusje
- kartusch
- katakombe
- katakomb
- katedraale
- katedral
- Kazakhstane
- Kazakstan
- keebrehke
- kavring
- keedtsjubpe
- ketchup
- keejsere
- kejsare
- keejsererijhke
- kejsarrike, kejsardöme
- keeledh / keelie VI [kææ-]
- karda (ull)
- keenguruve
- känguru
- kemikaalije
- kemikalie
- Kenya
- Kenya
- Kina
- Kina
- Kirgistane
- Kirgizistan
- klaahka-tjåervie
- böjning bakåt)
- klaahka
- käpp, stav
- klaahka
- stav
- klaajpoe
- bergspets (sticker upp ur vatten el. hänger utöver stup)
- klaase, föönstere
- fönster
- klaase
- glas
- klaaselijnie
- gardin
- klaasseroome
- klassrum
- klabpa-giedtie
- rengärde (gammeldags, gjord av stockar)
- klaejpie
- pass (i terrängen)
- klaeriegierkie
- pärla (färgad glaspärla)
- klaerieguvvie, klaeriedimmie guvvie
- måleri, målning
- klaerielihtie
- färghink
- klaeriepeanna
- färgpenna
- klaerieskaahpoe
- färglåda
- klaerietjiehpiedæjja
- konstnär (vid målning)
- klahtje
- broms (insekt)
- klajkodh / klojke II, gïekedidh
- gala (om göken)
- klementijne
- klementin
- Kleopatra
- Kleopatra
- klienjedh / kleanja I
- glittra, glänsa
- klienjedh / kleanja I
- glänsa, glittra
- klienjiedidh / klienjede
- blända, blända starkt (om nyfallen snö)
- klihte, klihtie
- avsats, bergshylla
- klijma
- klimat
- klijnedh / klijnie VI
- isbeläggas, bli belagd med is
- klijneme
- blankis
- klijneme, tjalse-jïenge
- is (blankis)
- klijviegierkie
- pärla (mjölkfärgad glaspärla)
- klitnjiedidh / klitnjede
- glänsa, glittra (från vatten)
- klïjneldahke, njalhkedahke
- halkföre
- klïssedh / klæssa IV
- brodera (med tenntråd eller pärlor)
- klodtje
- glugg, öppning
- klodtje
- öppning, glugg
- klomhpehth, klomhpehtahke, klomhpehth-daelkie
- klabbföre
- klomhpehtidh / klomhpehte
- klabba (om snö)
- klostere
- kloster
- klovse, tjïelke-jovje
- ren (helvit)
- klovsegierkie
- pärla (vit glaspärla)
- kluhtierdidh / kluhterde
- snickra
- kluhtierdæjja
- snickare
- klåvparidh / klåvpere
- snöblind bli (bli snöblind)
- klæpma
- dunder
- kneekedh / kneekie VI [knææ-]
- gnaga
- kolonije
- koloni
- Kongo
- Kongo
- Kongsvingere
- Kongsvinger
- Konstantine
- Konstantin
- konsule
- konsul
- konsuleente, raerije
- konsulent
- kontineente
- kontinent
- kontovre
- kontor
- kontovre-barkije
- kontorist
- kontovre-åvtehke
- kontorschef
- koraane
- koran
- kraanna
- granne, närboende
- kraavhkehts, kraavhkeds
- uppstöt (rap)
- kraavhkenasse, kraavhkehtimmie
- rap, rapning
- kraavhtse
- gröt
- kradtjohke
- klandersjuk, benägen att klandra
- kraejedh / kraaja I
- grymta (om renar)
- kraejhpie, kraejhpies
- kuperad oframkomlig terräng
- kraejhpie, kraejhpies
- oframkomlig terräng (i form av berg och stenblock)
- kraejhpie, kraejhpies
- otillgänglig / kuperad terräng
- kraeptsie
- klo (på rovfågel)
- kraesie
- gorr (mag/tarm innehåll)
- kraesie
- gräs
- kraesie-bietskiedahke
- gräsklippare
- kraetnies-smïrre
- fin-/klensmed
- kraetnies-barkoe
- finarbete
- kraevies
- grå, grått
- kraevies-jovje
- ren (gråvit)
- kraevkiehtidh / kraevkehte
- rapa
- kraevkiehtidh / kraevkehte
- stöta upp (maten vid idissling)
- kraevkiestidh / kraevkeste, krevviedidh
- skratta (om ripa)
- krahtjoeh, kråhtjoeh
- trång (om dal på fjället)
- krapmere-tjåervie
- horn (framåtböjd med många spiror)
- kravna, kråvnoe, kråvna
- brudkrona
- kreadta, gïhpe
- grädde
- kreanhtjaridh / kreanhtjere
- skada sig (i foten)
- kreebpege
- krabba
- kreedite
- kredit (bokföring)
- kreeke, juvre
- djur
- kreeken-hïngsh
- kråkbärsris
- kreeketje, juvretje
- djur (litet djur)
- kreemsedh / kreemsie VI
- gripa, ta tag i
- kremhkiehtidh / kremhkehte
- krämta, harkla
- krievvie
- renflock
- Krihke
- Kristin, Kristine
- krijhte
- krita
- krirrie
- parti (politiskt)
- krist-aehtjie
- gudfar
- krist-ietnie
- gudmor
- kriste-nïejte
- guddotter
- kriste-baernie
- gudson
- kristedh / kristie VI, laavkodh / lååvke II, gaastedidh
- döpa
- kristegassje
- kristen person
- kristesovvedh / kristesåvva
- bli döpt
- krïebpesje
- krav
- krïebpesjidh / krïebpesje
- kräva, påminna om ett krav
- krïevedh / kreava IV
- kräva, kräva tillbaka lån
- krïjhtjedh / kræjhtja IV
- gnissla, knarra
- krïjhtjedh / kræjhtja IV
- knarra, gnissla
- krïnte, steegkeldahke
- grind
- krïtjkedh / krætjka IV (baenieh krïtjkedh)
- gnissla (gnissla tänder)
- krïtnedh / krætna IV
- knorra, morra
- krïtnedh / krætna IV
- morra, knorra
- krobpe, kroepte, krogke
- grop (t.ex. i marken)
- krodtesjidth / krodtesje, kruhtedh / kruhtie VI
- förgifta
- krodth, daalhkesh pl.
- gift (farligt ämne)
- kroehkedahke
- grävskopa
- kroehkedh / kruahka IV
- gräva, rota, krafsa
- kroehkedh / kruahka IV
- klia (t.ex. någon på ryggen)
- kroehkeme-maasjina
- grävmaskin
- kroehkeme
- utgrävning
- kroehkestalledh / kroehkestalla
- klia, riva, klösa (lite här och där)
- kroenesaath
- grönsaker
- kroenes attr. (v.g. kroenes pluevie)
- grön (t.ex. grön myr)
- kroepte, groepte
- grav, grop
- kroepte-skaehtie
- gravskatt
- kroesse
- kors
- kroesse-nïere
- korsriddare
- kroessenïere-tïjje
- korstågstiden
- krogkh pl.
- grums, kaffesump, smolk, grummel
- krogkovdille
- krokodil
- krokngesjidh / krokngesje
- ställning
- krovhte
- gryta, kastrull
- krovhte
- krut
- krovhte-vuernie
- kruthorn
- kruana
- grön
- kruehkie
- häkta, krok
- kruehkie
- renmärkessnitt (hake i öronsidan)
- kruemiehtidh / kruemehte
- såra, skada
- kruepies; krååpehke pred.
- grov (om t.ex. röst, tyg, snö, mjöl)
- kruepies-smïrre
- grovsmed
- krunhtjestidh / krunhtjeste
- kröka el. snabbt böja ihop sig
- kråahkoehtidh / kråahkohte
- häkta samman, kroka ihop
- kråahpe, repmie, bolle
- kropp
- kråaptja, kråaptjoe, kråatje, kruehkie
- krok
- kråaptja-njuenie
- krokig nos / näsa
- kråaveindustrije
- gruvindustri
- kråavhkasjidh / kråavhkesje
- ligga ihopkrökt; ligga på bestämd plats
- kråavhtjoes
- krokigt
- kråevvie
- kurva (t.ex. vägkurva)
- kråevvie-naaloe
- nål (kroknål)
- kråkngasjidh / kråkngesje
- huka, sitta på huk, stå på huk
- kråvna-aarpere
- tronarvinge
- kråvnoe, kråvna, kravna
- krona (brudkrona)
- kråånedidh / kråånede
- grönska, bli grönt
- krænkoeh, måsnoeh
- grinig, surmulen
- Kræsta
- Kristoffer
- krööhkestidh / krööhkeste
- beakta, ta i beaktande
- krööhkestidh / krööhkeste
- respektera
- kröövvedidh / kröövvede
- kröka sig, böja sig, böja
- kröövvehtidh / kröövvehte, kråavvoedidh
- kröka, göra krokig, böja något
- kultuvre
- kultur
- kultuvre-åejvie
- kulturchef
- kultuvre-eatneme
- kulturlandskap
- kultuvre-skuvle
- kulturskola
- kultuvrejarnge
- kulturcenter
- kvaadrate, rïektege, njieljieskaavhtege
- kvadrat
- kvæjkoe
- kviga
- kåahpe, guksie
- kopp, mugg
- kåahpere, kuahpere
- koppar (metall)
- kåale
- kål (grönsak)
- kåalhta, paanna, paanne
- panna (stek….)
- kåalhta-laejpie, paanna-laejpie
- pannkaka
- kåalhta, bisseme-paanne
- stekpanna
- kåapa
- kåpa
- kåarhte
- kort, bricka
- kåarje
- korg
- kåava
- farstu
- kåavagåetie
- kåta (med förmak)
- kåave
- gång, korridor
- kånjahke
- cognac
- kånjahke
- konjak
- kåånte
- kont, näverrensel
- laable
- vindvak
- laadtege
- hjortron
- laadtegen-haegrie
- hjortronkart
- laadtegen-hïngse
- hjortronplanta
- laadth-bïekere
- hjortronmyr
- laahke
- lack
- laahkoe
- släktskapstitel
- laahpehts-laevie
- nobbad friare (avvisad ….)
- laaje
- lag (avkok, om mat)
- laajkoe
- skuld, gäld
- laajkoelassje
- gäldenär (en person som är skyldig något)
- laajkoelassje
- låntagare, gäldenär
- laajpetje
- bröd (litet bröd, kaka, kex)
- laajpetje
- kaka (kaffebröd), liten kaka
- laajpetje
- kex, kaka, litet bröd
- laajroe
- led, vägsträckning
- laake
- lag, rättsnorm
- laake-digkie
- lag-ting
- laakemeadtoe
- lagbrott
- laamhpa
- lampa
- laampe
- lamm
- laanestidh / laaneste
- smitta (om sjukdom)
- laanoe-gåetie
- rishydda (barrkvistar utanpå tält)
- laanoegoese, goesemaadtege, årromegoese
- gran (man kan bo under)
- laante-gaske
- gränsområde
- laante
- land
- laante
- landområde
- laante-dajve
- landsdel
- laanteburrie, -buerie
- jordbrukare
- laanteburrie-laante
- jordbruksland
- laanteburrie, -buerie
- lantbrukare
- laanteburriedïrregh pl.
- jordbruksredskap
- laantejuakoe
- jordskifte
- laanten-muerjie
- jordbär, smultron
- laanten-muerjie
- smultron, jordbär
- laanteåtnoedajve
- lantbruksområde
- laapestidh / laapeste
- breder ut sig (t.ex. dimma, rök)
- laapestidh / laapeste
- lägga sig utöver (om dimma el. rök)
- Laara
- Lars
- laarhkenadtedh / laarhkenadta
- slå sig (ständigt)
- laarhkenidh / laarhkene
- slå sig, komma till skada
- laarhkodh / låårhke II
- dänga, ge stryk (om flera)
- laaroe
- lada
- laatege
- skidspår
- laatjodh / lååtje II, laetjedh I
- bädda
- laatjodh / lååtje II, laetjedh I
- reda upp säng
- laatjoe
- släktskapstitel (mellan de föräldrar, vars barn är gifta med varandra)
- laavadahke
- lördag
- laavenjesgujmie
- kollega
- laavetjh
- tremänningar (inbördes)
- laavkedh / laavka IV
- sammanfoga
- laavkodh / lååvke II
- bada
- laavkome
- bad
- laavkome-gaarvoe
- baddräkt
- laavkome-gåetie
- badhus
- laavkome-lihtie
- badkar
- laavkome-tjiehtjele
- badrum
- laavkome
- dop
- laavlodh / lååvle II
- sjunga
- laavloe
- sång
- laavloje, voelere
- sångare
- laavlome-gærja
- sångbok
- laavsedh / laavsa IV
- baktala, tala nedsättande om; spotta, håna
- ladtetje
- fågel (liten fågel)
- laedtie
- gårdsbrukare, bofast man, bonde
- laedtie
- man (icke samisk)
- laehkiehtehtedh / laehkiehtahta
- avvänja (barn från och dia)
- laehkies
- smaklös, svag (om dryck)
- laehpedh / laahpa I
- lämna, låta vara kvar
- laejhtedh / laajhta I
- anklaga, kritisera
- laejhtedh / laajhta I, kradtjoehtidh
- klandra
- laejhtedh / laajhta I, kradtjoehtidh
- kritisera
- laejhteme
- kritik
- laejjiedidh / laejjede
- tunna ut, uttunna (en vätska)
- laejjies
- tunn, svag (om kaffe, öl osv.)
- laejkie
- garn
- laejkie-nårroe
- garnnysta
- laejkie-dåahka
- nickedocka
- laejkie
- tråd
- laejpie, gaahkoe
- bröd
- laejpie-barhkehts
- brödsmula
- laejrie
- lera
- laejrie-taavla
- lertavla
- laeledh / laala I
- häcka
- laeledh / laala I
- ruva
- laelije-ledtie
- ruvande fågel
- laemies
- lam, förlamad
- laemtjie
- körtöm, grimtöm
- laevie
- släkting, tremänning; käreste -a
- laevie
- tremänning
- laeviehtidh / laevehte
- bevilja
- laeviestidh / laeveste
- titulera, tilltala med titel (av släktskapsordet laevie)
- laevkie, laavke
- skarv, inskarvad stycke (vid snickararbeten)
- laevlie
- snö (lite snö på bar backe)
- lahkaskidh / lahkeske, læhkoeskidh
- lyckas, ha lycka med sig
- lahkoe, læhkoe
- lycka, glädje
- lahtagierkie
- sten, stenblock (med plats att sova eller bo under)
- lahtagoese
- gran (med tät grenverk som man kan bo/sova under)
- lahtese
- benämning, ord
- lahtese, lahtestimmie
- inlägg
- lahtese
- kåseri
- lahtese
- uttalande
- lahtestidh / lahteste
- komma med anmärkning
- lahtestidh / lahteste
- uttala sig, komma med anmärkning
- lahtestimmie
- anmärkning
- lahtestimmie
- kommentar
- lajtode
- skrå (på skrå)
- lajvedh / lajva IV
- försvinna, gå över (om sjukdom)
- lajvedh / lajva IV
- gå över, försvinna (om sjukdom)
- laktedh / lakta IV
- angripa (om sjukdom)
- lamkedh / lamka IV
- trycka, ligga och trycka (om hare)
- lamsehke
- smörblomma (Caltha palustris)
- lankedh / lanka IV
- vibrera
- lapsodh / lopse II
- fukta, bli fuktig (av dagg)
- lapsoes
- fuktig
- lapte
- loft, övervåning
- lapte
- vind, loft
- lapte
- övervåning, loft
- laptoes
- okokt, rå
- laptoes
- rå, okokt
- laste
- löv
- lastemoejege
- lövmask
- lastemoere
- lövträd
- latijne
- latin
- latjkanimmie
- förhandling
- latjke-mielhkie
- färskmjölk
- latjkedh / latjkoe III, seamadidh / seamede
- bli enig, komma överens
- latjkedh / latjkoe III
- bli isfri
- latjkedh / latjkoe III, seamadidh / seamede
- komma överens, bli enig
- latjkes, sïemes
- enig, överens
- latjkes
- isfri (efter land)
- latjkes
- öppen (t.ex. öppen/isfri om sjö)
- latjkes, sïemes
- överens, enig
- lea-
- existera
- lea
- är (han ..; hon ..; den ..; det ..)
- leahkoe
- bakstycke, ryggstöd i ackja / komse
- leahpa (v.g. vuelkemeleahpa)
- biljett (t. ex. färdbiljett)
- leahta
- barmkläde (mönsterstycke på barmkläde)
- leahta
- flätmönster
- leajhkodh / lyöjhke II
- stöpa (tennplattor)
- leajhtadidh / leajhtede
- lita på
- leajoe
- lie
- leakadidh / leakede
- läcka, vara otät
- leaksoe
- läxa
- leamkedh / leamkoe III
- tina (t.ex. om frusna skinn)
- leamoestidh / leamoste
- förvälla, koka kraften ur (t.ex. ben)
- leamoestidh / leamoste
- koka kraft av (t.ex. ben)
- leam
- är (jag är)
- learoe, lïereme
- lära, lärdom
- learohke
- lärling, elev
- leatskodh / lyötske II
- sjunka ihop (t.ex. om bär)
- leavloe
- tyngd, vikt
- ledtie-buvrie
- fågelbur
- ledtiebeltehke
- fågelskrämma
- ledtien-biesie
- fågelbo
- ledtien-bearkoe
- fågelkött / kyckling
- leedte [lææ-]
- laddning (i gevär)
- leedtedh / leedtie VI [lææ-]
- ladda (ett gevär)
- leehpedh / leehpie VI [lææ-]
- koagulera (om blod)
- leejjedh / leejjie VI
- leja, anställa
- leejjege
- handpenning
- leejjeh-beetnegh, leejjeh-beetneh pl.
- handpengar
- leekedh / leekie VI [lææ-]
- slakta; laga till
- leekedidh / leekede [lææ-]
- slakta (flera djur)
- leekedimmie [lææ-]
- slakt
- leekedimmiegåetie [lææ-]
- slakteri
- leekije [lææ-]
- slaktare / styckare
- leene [lææ-]
- län
- leenedh / leenie VI [lææ-]
- packa ned (t.ex. fisk, kött för saltning)
- leeneståvroe [lææ-]
- länstyrelse
- leeredh / leerie VI
- lära (ut), undervisa
- leerehte
- lärft (tyg)
- leesedh / leesie VI [lææ-]
- låsa
- leeseldahkesne [lææ-]
- låst (är låst)
- leessedh / leessie VI [lææ-]
- lasta, lasta på
- leesseldh, leesseldahkesne [lææ-]
- lastad (är lastad på)
- leesseme-bïjle, laessie-bïjle [lææ-]
- lastbil
- leesseme-vïnhtse [lææ-]
- lastfartyg
- leessemebïjle-vuejije [lææ-]
- lastbilschaufför
- lehkie
- del (halvpart, halvdel av)
- lehkie
- halvdel, halvpart (delat på tvären, eller vätska)
- lehkie
- ställe, kant (obestämd)
- leidangene
- leidangen
- leksikovne
- lexikon
- lende-maennie
- lendman
- leopaarde
- leopard
- lesbiske
- lesbisk
- Lesotho
- Lesotho
- libie
- är (vi är)
- libnjiedidh / libnjede
- lukta illa, stinka
- libnjiedidh / libnjede, tïemedh IV
- stinka, lukta illa
- librie, mueksie
- lever (kroppsorgan)
- lidie
- är (ni är)
- lidtedh / lidtie VI
- jaga fågel
- lidtnje
- altan
- liebnedh / leabna I
- hälla i, fylla
- Liechtensteine
- Liechtenstein
- liejpie
- al (träd)
- liejpie-baarhkoe
- albark
- liemkede
- milt väder
- lienhtsie
- länsman
- liephbielie
- vindskydd
- lietsedh / leatsa I
- stänka, fukta
- lih
- var (du var)
- lihphgierkie
- stenblock (med klippöverhäng)
- lihpie, bïerje-lihpedimmie
- berghälla
- lihpie
- klippa, berghälla
- lihpiegaelmie
- grav (under berghäll)
- lihtie
- bunke, kärl
- lihtie-daajhtije
- krukmakare
- lihtie
- kärl, bunke
- lihtsege
- medlem
- lij
- var (han ..; hon ..; det ..; den .. )
- lijhkie-vaarjoeh
- underkläder
- lijhtere
- liter
- lijkie-gaejpie
- dubbelhaka
- lijnie
- halsduk
- lijnie-gaalloe
- ren (med vitt huvud)
- lijnie
- sjal, halsduk
- lijredh / lijrie VI
- leda, föra (vid handen)
- lijrehtidh / lijrehte
- leda, leda i band (ett djur)
- liksie, livsie, luvsie
- tran
- Lillehammere
- Lillehammer
- linde
- lind
- Lisboa, Lissabone
- Lissabon
- lissie-maaksoe, reente, reanhtoe
- ränta
- lissie, læsseds
- tillägg
- lissie-tseegkeme
- utbyggnad
- lissiebarkoe
- bisyssla
- lissiehtidh / lissehte
- lägga till, föröka
- lissievæhta, plussevæhta
- tecken (plustecken)
- Litauene
- Litauen
- lïegkedidh / lïegkede
- vila, vila sig
- lïegkedimmie
- vila, avkoppling
- lïegkedimmie-tjahkese, -stovle
- vilstol
- lïegkes
- utvilad
- lïegkesisnie
- utvilad (är utvilad)
- lïegkestidh / lïegkeste, veelestidh
- vila (liten stund)
- lïejpedh / leajpa IV
- färga (med albark)
- lïeme
- buljong
- lïemkes, meajkoes, meajkas
- upptinad
- lïenedidh / lïenede
- ljumma på
- lïenedidh / lïenede
- värma upp (t.ex. mat), ljumma på
- lïepedh / leapa IV
- undkomma, undgå en fara
- lïepse- buejtie
- vomfett (runt vomen)
- lïeredh / leara IV
- lära (sig)
- lïerehtalledh / lïerehtalla
- öva, träna
- lïerehtidh / lïerehte
- dressera
- lïerehtimmie, barkoe-lïerehtimmie
- praxis
- lïerehtimmie
- övning
- lïerehtimmiebarkoe
- övning, praktik
- lïerhkelidh / lïerhkele
- driva (driva renar till en bestämd plats t.ex. från fjället)
- lïgke, lïjhke, læjhkan
- likväl, ändå, trots allt
- lïgkedh / lægka IV
- blåsa igen, fyka igen (t.ex. skidspår)
- lïgkedidh / lïgkede
- snöa över
- lïhke
- nära, nära intill
- lïhpedh / læhpa IV
- klippa (hår längs/från sömkant)
- lïhtse
- led, ryggled, handled
- lïhtsege
- ledamot
- lïhtsestidh / lïhtseste
- vricka (fot el. led)
- lïhtsi-jïrreme
- ryggmärg
- lïnghkes
- halt (om människor och djur)
- lïtnje
- balkong
- loedte
- spår (spår efter renflock)
- loedte
- väg (efter renar i snö)
- loedteldahkesne
- kluven (är kluven)
- loehke-gierehtse
- ackja (pulka med lock)
- loejhteladteme
- utsläpp
- loejhtelidh / loejhtele
- släppa lös (den ene efter den andra)
- loekte
- vik
- loeptjehke
- vidder
- loerhke
- djurstråk
- loerhkehtidh / loerhkehte
- gå efter varandra (.. i rad, om djur)
- loese
- lax
- loeve-njidtjieh
- spenor (som sitter så nära att de kan mjölkas samtidigt)
- loevenidh / loevene
- lossna; lossna och komma i väg
- loeves-skaavtjoe
- konstgjort skägg
- loeves
- lös
- loeves-voepth
- peruk
- loeves-miesie
- ren (kalv utan moder)
- lohkedh / låhka IV
- läsa
- lohkedh / låhka IV
- studera, läsa
- lohkehtidh / lohkehte
- undervisa
- lohkehtimmie
- undervisning
- lohkehtæjja
- lärare
- lohkeme-gærja
- läsebok
- lohkeme-savka
- lässal
- lohkeme
- studie (läsning)
- lohkemeboelhke
- läsestycke
- lohkemefealloe
- läsplatta
- lohkemegievlie
- studiecirkel
- lohkemes
- läsmaterial
- lolledh / lålla IV
- svartsjuk vara, vara svartsjuk
- lolleske, lålleres
- svartsjuk
- Londone
- London
- lopme-fealloe
- snowboard
- lopme
- snö
- lopme-måekie
- snöby
- lopme-doenehke, skovtere
- snöskoter
- lopmedahke
- snöföre (på hösten)
- lopmes
- snörik (mycket snö)
- lovhtje
- vattenpöl
- lovve, lovves pred.
- blöt, våt
- lovvebahke
- vilbacke (för renar)
- lovvedh / låvva IV
- blöt bli (bli blöt)
- lovvedh / låvva IV
- våt bli (bli våt)
- lovvedidh / lovvede
- lägga sig (om klövdjur)
- lovves
- våt, blöt
- lovvesjidh / lovvesje
- ligga, vila (om klövdjur)
- lovvesjimmiepluevie
- viloplats (för renar på myr)
- luajhtadidh / luajhtede
- gå ned (om solen)
- luehkedh / luahka I
- fläta skoband
- luehkedh / luahka I
- skoband fläta (lägga skoband)
- luehkeme
- skobandsväv
- luehkie
- lock (t.ex. grytlock)
- luejhtedh / luajhta I
- slippa lös, bli fri
- luejhtedh / luajhta I
- släppa lös
- luejhtielidh / luejhtele
- släppa ut, släppa lös med det samma
- luejie
- gryning
- luemege, slamma, sluemege
- lämmel
- luemtedh / luamta I
- less bli, lägga sig och inte vilja gå (om renar)
- luhkh
- tio gånger
- luhkie-aktehts
- elftedel
- luhkie-akth
- elva gånger
- luhkie
- tio, 10
- luhkie-göökth
- tolv gånger
- luhkie-gåalmehts
- trettondedel
- luhklie-gööktehts
- tolftedel
- luhpehts
- olovlig
- luhpie
- lov, tillåtelse
- luhpie
- tillåtelse, lov
- luhpiedidh / luhpede
- lova, tillåta
- luhpiedidh / luhpede
- tillåta, ge tillåtelse
- luhpiedimmie
- löfte
- luhpiehtidh / luhpehte
- samtycka
- lujjies
- blygsam, försynt
- lujjies
- försynt, blygsam
- lulnie, luvlene
- öst (i öster)
- luspie
- forshuvud
- luspie
- råk, isvak
- luspie
- utflöde, utlopp (från sjö)
- luspie
- utlopp, utflöde (från sjö)
- luste
- roligt, skojigt
- luste, murries, tråjjes
- trevligt
- lustes, murreds, murries, tråjjes
- trevlig, hygglig
- lustesaajmoe
- humor
- lustestalledh / lustestalla
- roa sig, ha roligt
- lutniestidh / lutneste
- befria
- Lutniestæjja
- Frälsaren
- lutnjedh / lutnjie VI
- lyfta
- lutnjehtahke
- lyftkran
- lutnjestidh / lutnjeste
- lyfta (snabbt)
- lutnjije
- hiss
- luvhtedh / luvhtie VI
- måsta
- luvhtie postp.
- ifrån, kommer ifrån
- luvlelen
- östöver, längre österut
- Luvlie-Afrika
- Östafrika
- luvlie-bïegke
- östanvind
- luvlie
- öster
- Luvlie-Europa
- Östeuropa
- luvlie-bielie
- östsida
- luvliegassje, luvlehke
- österlänning
- luvlielisnie
- östanför, lite längre öster om
- luvnie postp.
- hos, i anslutning till, tillsammans med
- luvredh / luvrie VI
- lydig vara, vara lydig
- luvrege
- lydig, lydaktig, hörsam
- luvsege, lujsege
- lysning, kungörelse
- Luxemburge
- Luxembourg
- Luxore
- Luxor
- Lübecke
- Lübeck
- lyjhkedadtedh / lyjhkedadta
- tycka om varandra
- lyjhkede
- väluppfostrad, trevlig
- lyjhkede-baernie
- älsklingspojke
- lyjhkedh / lyjhkoe V
- tycka om, vara förtjust i
- lyjhkehtse
- förälskelse
- lyjhkestidh / lyjhkeste
- bli förtjust i, bli kär i
- lyövlehke
- tung; något tungt
- låabpoes
- spridd (om renhjord)
- låabpoes
- utspridd (om renar)
- låabpoes båatsoe-såjhtoe
- extensiv renskötsel
- låabpoes krievvieh
- utspridd (utspridd renflock)
- låabpohke, slubpie
- toffel
- låadtodh / låådte II
- klyva (flera ting)
- låagkoeh attr.
- arbetsskygg
- låahra
- björnskinn
- låahra
- älgskinn
- låajta, låajtoe
- sittplats (på var sida om eldstaden i kåta)
- låamme
- ficka
- låamme-soelege
- ficktjuv
- låammenejpie
- fickkniv
- låammetjoevke, lommetjoevke
- ficklampa
- låamtodh / lååmte II
- tam bli, bli tam
- låannoeh
- tafatt, likgiltig
- låapoe, låapa
- fotsula
- låapoe, låapa
- handlov, inre handflata
- låapoehtidh / låapohte
- sko sig lösligt (utan att knyta)
- låavhthgåetiesijjie, låavthsijjie
- tältkåtaplats
- låavtege
- tält
- låavtege
- tältduk
- låavthgåetie
- tältkåta, tält
- låedtjie
- vindstilla
- låemie
- liten gräsdal
- låemtie, låemties
- tam, tämjd, dresserad
- låevtedh / låavta I
- angripa, anfalla, ge sig på
- låhkehts
- tiondel
- låhkehtse, teellere
- räknare, räkneverk
- låhkoe
- antal
- låhkoe
- lektion
- låhkoe
- poäng, tal
- låhkoe, desimaltaale
- tal, decimaltal
- låhkoe
- upplag
- låhkoe
- utgåva
- lårhvoeh-åejjie, nåagkh-åejjie
- lurvhuvud
- låtjkoe, låtjka, låktjoe, låktja, latjka
- ögla
- låtnodh / lotne II
- byta, byta med, ersätta, skifta
- låtnoe-åesiestimmine gïehtelidh
- bedriva byteshandel
- låtnoe-åesiestimmie
- byteshandel
- låvnadahke, låvnes, låvnese, lavnese
- soluppgång
- låvnedh / låvna IV
- gå upp (om solen)
- låvnedh / låvna IV
- sprätta; gå upp (om solen)
- låvnehtidh / låvnehte
- sprätta (få till att sprätta)
- låvre
- lur (blåsinstrument)
- lååjkes, lååjkehks
- skyldig
- låångke, låångkegh
- länge sedan, för lång tid sedan
- Lååvesjh, Sarve
- Karlavagnen (stjärnbild)
- lååvesjidh / lååvesje
- eka, ge eko
- lååvesjimmie
- eko, genljud, återkastat ljud
- læhkoehtidh / læhkohte
- gratulera; önska lycka till
- læhkoehtidh / læhkohte
- önska lycka till; gratulera
- læhkoeladtje
- lyckosam (en som är lyckosam)
- læjjadidh / læjjede
- lida
- læjjonen bolle
- lejonkropp
- læjkodh / lyjke II
- avsätta (medel)
- læjkoedidh / læjkode
- undvara, ha till övers
- læjkoedidh / læjkode
- överlåta, kunna avvara
- læjnoedehtedh / læjnoedahta
- mildra, lindra
- læjnosth (utnieh læjnosth)
- väl bekommet
- Læjsa
- Lisa
- læssetje
- tillägg (ett litet tillägg)
- læstoe
- lista
- lönne
- lönn (träd)
- lööbpedh / lööbpie VI
- breda ut (t.ex. kläder m.m. för torkning)
- löödtjedh / löödtjie VI
- mojna (bli helt vindstilla)
- löödtjedh / löödtjie VI
- vindstilla bli, bli (helt) vindstilla
- lööhpe
- ren (fjolårskalv som får kalv)
- lööke
- lök
- löönedh / löönie VI
- låna (till el. av någon)
- löönehtalledh / löönehtalla
- låna bort till flera
- löönehtalledh / löönehtalla
- utlåna (till flera)
- löönehtalleme, lööneme
- utlåning
- lööneme, mïetege, laajkoe
- lån
- löönestidh / lööneste
- låna ut (för en kortare tid)
- lööpkedh / lööpkie VI, luepkedh I
- flaka ut, klyva
- lööva, læjjone
- lejon
- löövan tjovkh, læjjonen tjovkh
- lejonungar
- löövedh / löövie VI, loevesjidh
- lösgöra, ta lös
- löövedh / löövie VI
- ta loss
- löövje
- te
- löövje-giebnie, löövje-stulhtje
- tekanna
- löövles, leevles, lïevles
- tung, tungt
- maa
- sannerligen, ja visst
- maadtege
- äldre generation
- maadter-aajja
- farfars-far (stamfader)
- Maadter-aahka
- gudom (stammodern)
- maadter-aajja
- mormors-far (stamfader)
- maadter-aajja
- stamfader
- maadter-aahka
- stammoder
- maadter-mïerhke
- stammärke (renmärke)
- maadtere
- plats (i kåta längst invid väggen)
- maadth-hammoe
- grundform (t.ex. verb-, subst.-)
- maadth-ööpehtimmie
- grundkurs, grundutbildning
- maadth-haamoe
- grundmaterial (abstrakt ..)
- maadth-hïejme
- huvudbostad
- maadth-baenie
- jäkkel, oxeltand
- maadth-baenie
- oxeltand, jäkkel
- maadth-saemie
- ursame
- maadthdarjomereakta
- upphovsrätt
- maadthlaake, -laage
- grundlag
- maadtoe
- födelseplats
- maadtoe-laante
- hemland
- maadtoeladtjh
- släktingar
- maahtoe
- kompetens
- maaje (v.g. mehtie maajeste datne ?)
- avstånd, vägavstånd, tidsrum (t.ex. hur långt ifrån är du ?)
- maaje; darhkan
- egentlig
- maaje (dellie maaje)
- förvisso, verkligen, säkerligen, utan tvivel
- maaje
- säkerligen, utan tvivel, förvisso, verkligen
- maajh-vååjnese, m.v.
- tv, television
- maajse
- majs
- maajsoe
- börda, packning
- maakennåhke
- ren (hane, på sjätte året)
- maaksetje
- betalning (liten betalning, …... ersättning)
- maaksoe, baalhka
- arvode, lön
- maaksoe
- betalning, ersättning
- maaksoe-soejkesje
- betalningsplan
- maaksoe
- ersättning, betalning
- maales-gåetie
- uppehållsrum för måltider (på en medeltida gård)
- maalestahke
- måltid
- maaletje
- blod (lite ….)
- maalijes, maalijs
- blodig, blodfull
- maalja, maeljie
- brosch (av silver på haelsie/halskrage)
- maalja, maeljie
- silverbrosch (på halskrage)
- maalle
- mönster, fason
- maalme
- malm
- maam buektedh
- utge
- maana, angkene, ångkene
- barn
- maana-baelie
- barndom
- maanasåjhtere
- barnvakt
- maanatjirkije
- barnombudsman
- maarhke, mietie
- mask
- maarhke
- metmask
- Maarhkose
- Markus
- maarhmore
- husmor, matmor
- maarhmore
- matmor, husmor
- maarhna
- marknad
- maarhte
- mård
- Maarja
- Maria
- maarsnurhke
- marsvin
- maaske
- mask (över ansiktet)
- maaskenidh / maaskene
- trassla ihop (om nät, lasso o.likn.)
- maastere
- mast, båtmast
- madtjeldehtedh / madtjeldahta, garmerdehtedh
- uppmuntra
- madtjeles
- förnöjd
- maedtedh / maadta I
- anmoda, be (någon om hjälp)
- maedtedh / maadta I
- be (någon om hjälp)
- maehtedh / maahta I
- kunna
- maehtedh åestedh
- kunde man få köpa, få tillgång att köpa
- maehtiestidh / maehteste
- kunna (lite)
- maeksedh / maaksa I
- betala
- maekseme-leahpa
- bankkort; betalkort
- maelie, lïeme, kruemie
- blod (djurets)
- maelmie, vierhtie
- resurs
- magkahtalledh / magkahtalla
- rådlös bli, bli rådlös
- magkaldehtedh / magkaldahta
- svarslös göra, göra svarslös
- magkalidh / magkele
- bli svarslös
- magkeres ?
- vad för något ?, vad slags ?
- magneete
- magnet
- mah ? nom. pl.
- vad ?
- majjoes, majjoesadtje
- lik, likadan
- makrelle
- makrill
- Maldivh
- Maldiverna
- Malta
- Malta
- mammuhte
- mammut
- man (v.g. man båeries datne?)
- hur (t.ex. hur gammal är du?)
- mandarijne
- mandarin
- mangaane
- mangan (metalliskt grundämne)
- mannasinie ?, man dïehre ?
- varför ?
- manne
- jag
- mannem
- mej, mig
- mannem
- mig, mej
- manneste
- av mig, från ….
- man gellie?
- hur många? (om saker)
- man guhkiem?
- hur länge?
- man jeenje?
- hur mycket?
- marhkedh / marhka IV
- mörda
- marhkijes
- mordisk
- marihuana
- marijuana
- marmore
- marmor
- marngedh / marnga IV
- vränga; vända, vända tillbaka
- marngestidh / marngeste
- vika, vränga
- marngestidh / marngeste
- vränga ut och in, vika över
- marres-voete
- förlägenhet, knipa
- maskijne
- maskin
- maskoes-muadta, måskoes-muadta
- päls (hel framtill)
- mastedh / masta IV, klaadtenidh
- blanda sig (särskilt om renar)
- masteldh-mïerhke
- renmärke (som man lätt blandar samman med andra)
- mavhledh, mavhledahke
- djupsnö (mycket snö, svårt att skida)
- mavrere
- mor (person från Mauretanien)
- meadtoe
- förseelse
- meadtoe
- ogärning, förseelse
- meadtoelassje, meadtohke, meadtehke
- bandit
- meadtoelassje
- förbrytare
- meagroe
- hund (skällsord)
- meajkedh / meajkoe III
- ge rabatt, slå av på priset
- meajkedh / meajkoe III
- rabattera, ge rabatt, nedsätta priset
- mealhketje
- mjölk (lite mjölk)
- mearan, eelleme
- medan, under tiden som, samtidigt som
- mearhka
- dimma
- mearhkodh / myörhke II
- märka (renkalvar)
- mearoe, saelhtie, haave
- hav
- mearoe-betnie
- havsbotten
- mearoe-njuvvie
- havsström
- mearoe-almetjh
- sjöfolk
- mearoe-dåaroe
- sjöslag
- mearoeskïere
- havsyta
- mearroe
- märr, sto
- measehke
- kalvskinn (ren..)
- meatadalledh / meatadalla
- manövrera
- meatan
- med
- meatan
- närvarande
- meatesth
- mitt efter, längs efter
- medtie
- cirka, ungefär
- medtie
- ungefär, cirka
- Meehte
- Martin
- meehtedh / meehtie VI
- fastslå, fastställa (pris)
- meekanihkere
- mekaniker
- Meele [mææ-]
- Magdalena
- meeledh / meelie VI
- förtrolla
- meelhtedh / meelhtie VI [mææ-]
- mälta
- meeredh / meerie VI [mææ-]
- brumma, bröla (om björn)
- meerehtasse
- idisslande
- meerehtidh / meerehte
- idissla
- Meerke
- Margareta
- meessege
- mässing
- meessh-giebnie
- mässingkittel
- meessh-reagka
- mässingring
- meetere
- meter
- mehkie, mahkie
- dalbotten (det innersta/översta av en dal)
- mehtie bieleste vuajna
- från vilken sida man ser
- mejnie
- med vad
- mej varki, maj varki
- långt om länge
- melovne
- melon
- meskie, maskie
- dalbotten (det innersta av en stängd dal)
- mestie
- av vad, från …..
- metaalle
- metall
- miedtedh / meadta I
- fela, göra orätt
- miedtedh / meadta I
- göra orätt, fela
- miedtedh / meadta I, sådtoedidh / sådtode
- synda
- miehtjie-jieleme
- utmarksnäring
- miehtjiebasse
- längre bak/bort
- miehtjies dajve
- vildmark, ödemark
- miehtjies dajve
- ödemark, vildmark
- mielhkie
- mjölk
- mierehke
- narr, stolle
- miereste (dehtie miereste)
- från den tiden (från den tidpunkten)
- mierie
- ram, karm
- mieriedidh / mierede
- föreskriva
- mieriedidh / mierede
- förordna
- mieriedimmie
- förordning
- mieriestidh / miereste
- rama in (bild)
- miesehke
- ren (vaja med kalv)
- miesie
- kalv (ren..)
- mietedh / meata I
- acceptera
- mietedh / meata I
- ge efter, släppa efter
- mietedh / meata I
- ge med sig
- mietie-moere
- framgång
- mietie, meatesth
- längs efter
- mietie-moere
- medgång
- mietie-biejjien
- medsols
- mietie-bïegke
- medvind
- mietiedidh / mietede
- gå efter, styra (renhjorden)
- mietiehtihks
- medgörlig
- mievvierdidh / mievverde
- mumla, tala otydligt
- mij-akt
- ett eller annat, ett och annat
- mij ? nom.sg., maam ? ack. sg.
- vad ?
- mijjen tïjjeryökneme
- vår tideräkning
- mijjieh
- vi
- mijnuse
- minus
- mij faatoes ?
- vad fattas / felas ?
- mij ij leah daamts
- ovanlig
- mij lea ?
- vad är det ?
- mij mestie båata
- effekt
- mij mestie båata
- konklusion, slutsats
- mij mestie båata
- slutsats, konklusion
- militære-faamoe
- militärmakten
- militære-staate
- militärstat
- militæren haarjanimmie
- militärövning
- minngebe (v.g. minngeben biejjien)
- nästa, följande (t.ex. nästa dag)
- minngehke
- baktrupp, bakre del av renhjord
- minngelde
- bakefter, bakom, efter i en rad
- minngeles-miesie
- honkalv
- minngemes
- sist, den sista
- minngesne (v.g. mov minngesne)
- efter, bakefter (t.ex. efter mig)
- minngie-staebnie
- akter (i båt)
- minngie
- bak, bakom något
- minngie-gietjie
- bakdelen, bakänden
- minngie-gållese
- bakrem (för klövjning)
- minngie-staebnie
- bakstam (båt)
- minngie-staemnie
- båtstam (akterstam i båt)
- minngie-laejpie
- efterbörd (av människa)
- minngie-boelve
- efterkommande (ättling)
- minngiebeapmoe, sietiesbeapmoe
- dessert
- minngiebeapmoe, sietiesbeapmoe
- efterrätt
- minngielisth
- bakifrån
- minngiemadtjesne
- på dödsbädden (nära döden)
- minngie gaske-aaltere
- sen medelålder
- minudte
- minut
- mïehtestahke
- måttstock
- mïeledh / meala IV, daejredh I
- känna till, veta
- mïelehke
- käreste, älskling
- mïelehke
- älskling, käreste
- mïelke
- bringa, bröstparti
- mïelke
- bröst, bringa
- mïelkese
- köl (på båt el. ackja)
- mïere
- kustlandskap
- mïerhke
- märke, renmärke
- mïerhke-biejjie
- märkesdag (för väder)
- mïerhke
- renmärke
- mïerhkesjidh / mïerhkesje
- märka
- mïetes-lohke, latjkoe
- avtal
- mïetes-lohke
- äktenskapslöfte
- mïetske
- augusti; rötmånad
- mïetske
- rutten, upprutten
- mïetskedh / meatska IV
- ruttna
- mïevres, mïevers
- mör
- mïjle
- mil
- mïnnedh / mænna IV
- besöka
- mïnnedh / mænna IV
- gå en tur, ta en tur
- mïnnedidh / mïnnede
- besöka (stadigt besöka)
- mïnnedidh / mïnnede
- stadigt besöka
- mïnnedimmie-skïhpe
- kryssningsfartyg
- mïnneme
- besök (besökstillfälle)
- mïrhke
- mörk
- mïrhke-laaketje
- mörkaktig
- mïrhtoe
- olycka, skada
- mïsse ?
- till vad ?
- mïsse jååhkesjidh
- bekräfta, säga ja till något
- mïsse maam jiehtedh
- kommentera
- mobijle
- mobil
- mobijletelefovne
- mobiltelefon
- modte, mohte
- mot, i motsats till
- modtedidh / modtede, siktedh VI
- sikta
- modtsjovne
- motion (skrivelse)
- moelhnjedh / mualhnja IV
- tiga, sitta och inte säga någonting
- moene (v.g. misse moene disse)
- poäng (t.ex. vad är poängen)
- moenedh / muana IV
- nämna, säga
- moenehtse
- nämnd
- moere-tsöölhke
- hackspett
- moere
- träd; trä
- moere-gåetie
- trähus
- moere-hierkie
- trähäst
- moere-industrije
- träindustri
- moere-gaerie
- träskål
- moere-tjahkese, moere-stovle
- trästol
- moere
- ved, träd
- moere-gåetie
- vedbod
- moere-tjoehpije
- vedhuggare
- moere-håevkie, moere-dångkene
- vedhög
- moerehth
- vedlös
- moeren-lïedtje
- trädstam
- moeren-ålloeh
- träull
- moeren-faahtjoe
- vedstapel
- moerenmuerjie-såafoe
- bärbuskar
- moerenålloe
- vaddtuss (bomull)
- moeren maadth-gietjie
- rotände (av träd)
- moeresmöölhkeme-fabrihke
- massafabrik
- moetedh / muata IV
- ruttna, murkna (om träd)
- moeteldahkesne
- murket (är murket)
- moevse
- mås (fågel)
- mohtedidh / mohtede
- jämföra
- mojhteladtedh / mojhteladta
- minnas (minnas flera ting)
- mojhteles
- försiktig
- mojhtelidh / mojhtele
- komma på, försöka komma ihåg
- mojhtelidh / mojhtele
- minnas (försöka och komma på)
- mojhtese
- minnesmärke
- mojhtessaegkie
- minnespinne (usb-minne)
- mojhtestehtedh / mojhtestahta
- påminna någon om något
- molledidh / mollede
- gå förbi varandra
- molsehth-barkoeh
- alternativa arbeten
- molsehth-laakan
- alternativt
- molsestalledh / molsestalla
- skifta (ständigt skifta om)
- molsh-bieljieh
- renmärke (som blivit märkt omvänt, höger/vänster)
- Moluhkh
- Moluckerna
- Monaco
- Monaco
- monarkije
- monarki
- monghke
- fåmäld, fåordig
- monghke
- fåordig, fåmäld
- mongke
- munk
- monitovre
- skärm (ex. dataskärm)
- monnoeh, månnoeh
- vi två
- mopeede
- moped
- morhte, multie
- mylla, jord
- morhtje
- pulsåder (stora kroppspulsådern)
- mosaihke
- mosaik
- Mosambike
- Moçambique
- moskee
- moské
- moskuse
- myskoxe
- Mosse
- Moss
- mossere
- masur
- motovre
- motor
- motovre-vïnhtse
- motorbåt
- motovre-sygkele
- motorcykel
- motovre-saakoe
- motorsåg
- motovregeajnoe
- motorväg
- mov
- min, mitt, mina
- movre, muvre
- mur (ex. del av eldstad)
- movredh-gujne
- surkärring
- mov mïelesne, guktie manne vuajnam
- uppfattning (min uppf.)
- mov vuajnoen mietie
- påstående, ståndpunkt (mitt/min …)
- mov vuajnoen mietie, mov mïelen mietie
- ståndpunkt, påstående (min/mitt...)
- muadta
- päls
- muadtehke-vijreme
- pälsdjursjakt
- muahra
- moster (mors syster, yngre än mor)
- muarjetjh pl.
- bär (små bär)
- mubpehkh
- hellre (inte) andra gången
- mubpelen
- andra (för det andra)
- mubpelen baakoe
- antonym
- mubpelen baakoe
- motsatsord
- mubpie
- andra, den andre
- mubpie-bielie
- baksida
- mubpien-gïele
- andraspråk
- mubpiestidh / mubpeste
- andra gången göra, göra för andra gången
- mubpie åvtehke
- vice ordförande
- mudterh
- muttrar
- mudtsedh / mudtsie VI
- plöja
- muejsie
- bark (tunn videbark att ha i sko)
- muejsie-biessie
- näver (mjukt, segt utan kvisthål)
- muejsie-baarhkoe
- videbark (för skor om sommaren)
- mueltie-tsagkese
- jordvall
- muerjie
- bär (växt)
- muerjie-lihtie
- bärhink (frukthink)
- muetsie
- mal (fluga)
- muevie-daehpie
- dammråtta
- muevie-njaamese
- dammtrasa / duk
- muevieheerrije
- dammfilter, luftfilter
- muevieheerrije
- filter (dammfilter)
- muevieheerrije
- luftfilter, dammfilter
- muevieh pl.
- damm, partiklar
- mujhtedh / måjhta I
- minnas, komma ihåg
- mujhtele, mujhteles
- minnesgod, har bra minne
- mujhteme, mojhtese
- minne
- mujhtiehtidh / mujhtehte
- påminna
- mujjies
- blid, fridsam
- mujjies
- fridsam, blid
- mujvedh / mujvie VI
- slamma (ex. vatten)
- mujvie
- grums, slam
- mujvie
- slam, grums
- mulliedidh / mullede
- bli mulet
- multehke
- mullvad
- multie, morhte
- jord, mylla
- multie-njeervije
- jordfräs
- multiebuste
- jordspade (planteringsspade)
- multietjåagka
- jordgrep
- mumije
- mumie
- munnie
- ägg
- munnies-ledtie
- äggruvande fågel, fågel som ligger på ägg
- munnjien
- till mig
- murhkedh / murhkie VI
- krossa, slå sönder
- murhkedh / murhkie VI
- slå sönder, krossa
- murhkestidh / murhkeste
- slå sönder, krossa (i en hast)
- murhkie
- genväg
- murreds, murries
- trivsam
- murrie
- trivsel
- murriedehteme
- underhållning
- murriedidh / murrede, tråjjadidh / tråjjede
- trivas
- museume
- museum
- musihke-tjaelije
- komponist
- musihke
- musik
- musihke-dïrrege
- musikinstrument
- musihkefijle
- musikfil
- musihkem tjaeledh
- komponera (musik)
- musihkevideo
- musikvideo
- muslijme
- muslim
- muvhte, muvhtie
- en och annan, någon, något
- muvhtine
- stundom, någon gång
- myövhkedidh / myövhkede
- mjukgöra, göra mjuk
- myövhkes, mïevhkes
- mjuk
- måahtadidh / måahtade
- försona sig
- måaladidh / måalede, mööledh / möölie VI
- måla
- måalhvoeh, måalhva
- surmulen, surt utseende
- måanta, maanoedahke
- måndag
- måarahtovvedh / måarahtåvva
- arg bli (bli arg)
- måarehke
- elak
- måaroe, måara
- ben (köttben, benknota)
- måaroekrogke, måarakrogke
- bengrop
- måaroevåarhkoe, måaravåarhkoe, jortesijjie
- bengömma
- måaskehtje
- snarstucken, som lätt blir förnärmad
- måaskodh / mååske II
- bli förnärmad, bli kränkt (bli sur)
- måaskodh / mååske II, måaskedh III
- förnärmad bli, bli förnärmad
- måaskodh / mååske II
- sura, bli förnärmad
- måasodh / mååse II
- grovkornig bli, bli grovkornig (om snö)
- måasoes, måasas
- fuktig (och mjuk, om skinn)
- måatere
- binna (björnhona)
- måatere
- björnhona
- mådtan, madtan
- dålig, sjuk
- mådtsoeh, madtsah
- avig
- mådtsoeh-bielie
- avigsida
- mådtsoestidh / mådtsoste
- vränga, vränga ut och in (t.ex. om sko)
- måedtie
- någon, en del
- måedtie-såårts
- olika slags
- måekie (v.g. ebrie-måekie)
- skur (t.ex. regnskur)
- måerie
- ilska, vrede (särskilt hos män)
- måerie (speciellt hos mæn)
- sinne, vrede
- måerie
- vrede, ilska (särskilt hos män)
- måermie
- vulva
- måersjie
- valross
- måevien-omh
- tvivelaktig, osäkert
- måjhtajidh / måjhtije
- komma ihåg
- måjhtelidh / måjhtele
- ha i minnet / tankarna
- måjhtelidh / måjhtele
- tänka på, ha i tankarna
- målhtjardehtedh / målhtjardahta
- sträcka, få en sträckning
- målsodh / molse II
- byta, skifta (t.ex. kläder)
- målsodh / molse II
- skifta, ömsa
- målsome
- ombyte, byte
- månnja
- svägerska (ens äktamans yngre syster el. kusin)
- månnja
- svägerska (kvinnans äldre brors el. manlig kusins fru)
- mårhtjodh / morhtje II
- krympa, dra ihop sig
- mårhtjoedidh / mårhtjode
- krympa ned, förkrympa, få till att krympa
- mårhtjoeh, mårhtjah, marhtjah
- krympt
- mårregidh / mårrege
- ömsa hår (få nytt hår, om kalv)
- mårroeh
- hårskiftande (om djur som är i hårskifte)
- måskoes-tjåelie
- blindtarm
- måskoes-gåptoe
- kolt (hel framtill, endast halsöppning)
- måskoes-jaevrie
- sjö (sjö med litet in och utlopp)
- måsnoeh
- sur (på dåligt humör)
- måvhka
- byxa
- måvhkan-roejte
- byxben
- måvhkodh / movhke II
- böla, råma (om ko, oxe)
- måvhta
- bestickning
- måvhta
- muta, bestickning
- måvhtadidh / måvhtede
- besticka, muta
- mååbpe
- skurmåpp
- mååjsedidh / mååjsede
- ta på sig börda (t.ex. ta på sig ryggsäck)
- mæjla, mijle
- mila (kolmila)
- mænngalasse, mænngele, mænngole
- hondjur
- mænngan, dan mænngan
- allt eftersom
- mænngan
- efter (om tid)
- mænngan
- senare, efteråt (om tid)
- mænngese (v.g. åejjiem gijhnesti mænngese)
- bakefter, bakåt (t.ex. för huvudet snabbt bakåt)
- mænngese, minngelen
- baköver
- mænnja
- svägerska (gift med ens yngre manlig släktning)
- mænnja
- svärdotter
- mæssoe
- mässa
- mæssoe, mæssa
- vassla
- mööbele
- möbel
- möökedh / möökie VI
- klarna, bli uppehåll
- mööledh / möölie VI, mïehtestidh / mïehteste
- mäta, ta mått
- mööredh / möörie VI
- vålla besvär, besvära
- möörjedh / möörjie VI, tjåegkedh I
- plocka (bär)
- naa
- nog så, tämligen
- naa
- tämligen, nog så
- naajedh / naaja IV
- operera
- naakede
- en del, något
- naaloe-snurke
- igelkott
- naaloe
- nål
- naaloe-gåetie
- nålhus
- naaloe-badtsege
- nålhus (av fjäder)
- naaloe-burhvie
- pigglav (Cladonia uncialis)
- naan
- någon, något
- naaperdidh / naaperde
- borra
- naapere
- borr
- naapere-maasjina
- borrmaskin
- naarpehke
- närgången, påflugen
- naarpehke
- påflugen, närgången, påträngande
- naatskedh / naatska IV
- virvla på
- naavjodh / nååvje II
- ha nöd (ha sjukdom el. odjur i renhjorden)
- naavletjh
- nubb, småspik
- naehpie
- mjölkstäva
- naelie
- ras (särart)
- naemhtie
- så här, på det här sättet
- naemie-tjåervie
- basthorn
- naemie-tjåervie
- horn (basthorn)
- naemie
- hud (på renhorn)
- naepie
- navel
- naepie-tjåelie
- navelsträng
- naepieldidh / naepelde
- navelsträng klippa av och förbinda
- naerie
- knott (insekt)
- naestie-tjïjhkerde
- stjärnkikare
- naevlie, nuvvie, spæjhkere, spïjhke
- spik
- nagke, nagkh
- alltså, på så sätt, det vill säga
- nagke, nagkh
- således, alltså
- nahkasjidh / nahkesje, åajsodh / ååjse II, håajsodh II
- klara, mäkta, orka
- nahkeren
- sömnig, trött
- nahkeren
- trött, sömnig
- nahkestidh / nahkeste
- somna
- najpetje
- kniv (liten kniv)
- nalhke, dåvna
- kudde
- namhpe
- renmärkessnitt (tvärt avskuren öronsnibb)
- namhtah-gïeti
- tomhänt
- namhtah
- utan, utan vidare
- namhtemasse
- något sådant
- nammoehtidh, nammahtidh, nommehtidh
- nominera
- napkedh / napkoe III
- nötas, slitas (om kläder)
- napkedh / napkoe III
- slitas, bli sliten, nötas
- narhkelidh / narhkele
- hindra renflock från att fara dit den vill
- narkotihke
- narkotika
- narkotihken mehtie
- narkotiska preparat
- narvoeh-njuenie
- uppnäsa
- nasjonaliteete
- nationalitet
- naskoehtidh / naskohte
- besvära, plåga
- naskoehtidh / naskohte, reesmedh VI
- irritera, reta
- naskoehtidh / naskohte
- plåga
- naskoes, naskoeh
- plågsam
- nastedh / nasta IV
- lägga på elden, friska på elden
- nastehtehtedh / nastehtahta
- elda (hålla elden vid liv)
- nasteme-klaahka
- käpp (att maka ihop bränder med)
- neahkoe (neahkoe maana)
- envis, olydig (olydigt barn)
- neajtoe, neajta, nïejte
- jänta
- nealkodh / nyölke II
- hungra, svälta (lida av hungersnöd)
- nealkodh / nyölke II
- lida hungersnöd
- nealkodh / nyölke II
- svälta, lida av hunger
- nealodh / nyöle II
- bli slö, slöa ner, förslöas (om kniv, yxa etc.)
- nealodh / nyöle II
- förslöas, bli slö (om kniv, yxa etc.)
- nealodh / nyöle II
- slö bli, bli slö / ovass (om kniv, yxa etc.)
- nealoeh, baenehts
- slö, ovass
- neastetje
- slaktren, matren (liten)
- neavroe-beapmoeh
- nödfoder
- neavroeviehkie
- nödhjälp
- nebnije
- nämnare, matematisk n..
- neebne [nææ-]
- namne, en som har samma namn som en själv
- neejpedh / neejpie VI
- befalla
- neeledh / neelie VI [nææ-]
- slöa ner, göra ovass
- nehkiehtidh / nehkehte
- skjuta på, puffa på
- nejpese
- knivämne (material till kniv)
- nejpie
- kniv
- nejpie-staelie
- knivstål
- nejpien-aavtjoe
- knivegg
- nejpien-nïrre
- knivskaft
- nejpien-njuenie
- knivspets
- nejpien-sjapmere
- knivsrygg
- nelhtie postp.
- nedifrån
- nelnie postp.
- på, ovanpå
- nelnie postp.
- uppe på
- Nepale
- Nepal
- Nero
- Nero
- Nicaragua
- Nicaragua
- Nidarose
- Nidaros (äldre namn på staden Trondheim)
- nieljie, nielje
- fyra, 4
- nieljieskaavhtege
- fyrkant
- nielkie
- svält
- nieskeme-ruevtie
- järn (till att skrapa skinn med)
- nieskeme-ruevtie
- skinnskrapa
- nieskeme-ruevtie
- skrapjärn (vid skinnberedning)
- nieskeme-galte
- stock (att skrapa skinn på)
- niestie
- slaktren, matren
- Nigere
- Niger
- nihtedh / næhta I
- förbjuda
- nihteme
- förbud
- nikkele
- nickel (mineral)
- nille
- på, uppå
- nimhtie
- så, på det viset
- nipkedh / nipkie VI
- nöta, slita, slita på
- nipkedh / nipkie VI
- slita, slita på, nöta
- nipkemes-vaarjoeh pl.
- arbetskläder
- nirvedh / nirvie VI
- rynka (på näsan)
- nïejte, daktere
- dotter (ogift)
- nïejte
- flicka
- nïejtetje, nyöjtetje
- flicka (tös, liten flicka)
- nïejtetje
- liten flicka
- nïekedidh / nïekede
- drömma
- nïekedidh / nïekede
- fantisera, drömma
- nïekeds, nïekedasse
- fantasi, dröm
- nïere, neavroe
- nöd
- nïerhkedh / nearhka IV
- angripa (med ord)
- nïerhkedh / nearhka IV
- ta sig an (ex. en uppgift)
- nïmmere
- tunntarm (med tarmfett)
- nïrre
- skaft (på verktyg, kniv, yxa)
- nïrre-gaerpene
- skaftsop
- nïrrese
- skaftämne (material till ex. knivskaft)
- njaahtjodh / njååhtje II
- åtrå, längta efter
- njaahtjome
- begär
- njaahtjome
- åtrå, begär
- njaaka
- lake (fisk)
- njaakedh / njaaka IV
- smyga sig inpå
- njaame-lijnie
- handduk
- njaamedh / njaama IV
- torka, stryka av
- njaamedidh / njaamede
- torka sig
- njaamegoebpere
- badsvamp (torksvamp)
- njaarege
- halskött
- njaatsoe
- töväder, mildväder (om vintern)
- njaatsoedidh / njaatsode
- töväder bli, bli töväder (om vintern)
- njaavhkodh / njååvhke II
- jama (katt)
- njabpestidh / njabpeste
- glida av (plötsligt), halka av
- njabre, njabre-biessie
- näver (det innersta tunna lagret av näver, till att lägga på sår)
- njaelkie, njaelkies
- god, gott, välsmakande
- njaelkie, njaelkies
- gott, god
- njaelmie
- mun
- njaelmie-tjoejehtahke
- munspel
- njaevie-goelke
- halshår (långt hår under halsen på ren)
- njaevie
- renhår (under renens hals)
- njahpedh-daelkie
- isföre (glatt/halkigt isföre)
- njalhkedihks
- glatt, halkigt
- njalhkedihks
- halkigt, glatt
- njalhkestidh / njalhkeste
- halka, glida och falla
- njalhte, njalhtehke, luvhte
- lut
- njalkedh / njalkoe III
- tappa hår, fälla hår (om skinn som lagts till rötning)
- njalkelidh / njalkele
- avhåra, göra hårlös (vid skinnberedning)
- njalla, njalle
- stolpbod
- njalle, njalla
- bod (stolpbod)
- Njalleh, Njallh
- Orions bälte (stjärnbild)
- njaltja
- hud (människans släta hud)
- njaltjaklaerie
- hudfärg
- njamkan
- fastklistrad, limmad
- njamkodh / njomke II
- klistra (sig samman)
- njamma
- bröst, kvinnobröst
- njammedh / njamma IV
- dia, suga
- njappa
- gungbräda
- njavleske
- slemmigt
- njealjehts
- fjärdedel
- njeeljh
- fyra gånger
- njeerpes [njææ-]
- gles (om horn, hår, skog)
- njeerpes [njææ-]
- tunn, tunnflytande (t.ex. välling)
- njeeruve
- torrlänt / gräsbevuxet område
- njeervedh / njeervie VI; meeledh VI [mææ-]
- mala, finfördela
- njeerveme-peara
- potatismos
- njelledh / njalla I
- flå (skinn)
- njelledh / njalla I
- fläka, avskala (näver)
- njemkiehtidh / njemkehte
- klistra sig fast
- njevlie
- slem (på sten i älv, på fisk och kött o.s.v.)
- njidtjie
- bröstvårta; spene
- njidtjie
- spene; bröstvårta
- njiehtsie
- fals
- njieljiejaepie, skuehtiejaepie
- skottår
- njieljiejaepiebiejjie, skuehtiejaepie-biejjie
- skottårsdag
- njihpieldidh / njihpelde, njehpieldidh / njehpelde, njilliedidh
- svälja
- njiltedh / njælta I
- avhåra (skinn)
- njimkedahke
- plåster
- njimkehtidh / njimkehte
- klibba fast
- njimkehtidh / njimkehte
- klistra fast
- njimkehtidh / njimkehte, lïjmesjidh
- limma
- njimkehtidh / njimkehte
- trycka fast, klistra fast
- njimkese, njimkehtse, hipmie
- lim
- njïehkesjidh / njïehkesje, nïehkesjidh
- olydig vara, vara olydig
- njïetsege
- lägg, underben (på människa)
- njïetsege
- märgben (nedre benet på renens bakben)
- njïevehtidh / njïevehte
- ivra, skynda sig
- njïhkehtasse, njïhkenes
- hicka, hickning
- njoeje
- nedförsbacke
- njoeje, njååjte
- utförsbacke
- njoejje
- pessimist, dyster person
- njoektjeme
- tunga (talorgan)
- njoele
- pil
- njoelkedasse, vuekie
- regel, föreskrift
- njoere
- saftig
- njoetestidh / njoeteste
- bre över sig, täcka över
- njoetsedh / njuatsa IV
- mogna (om bär)
- njoetseldh
- mogen (om bär)
- njohke
- kåda (tunnflytande, från blemmor i bark, använd till sårsalva)
- njoktje
- mars (månad)
- njoktje
- svan
- njorkedidh / njorkede
- vissla (ihållande, oavbrutet)
- njovhkedidh / njovhkede
- vissla (om fåglar el. locka på fågel)
- njovsege, njovsh pl.
- snor (hård)
- njovsege, njovsh pl.
- ögongrus (materia i ögonen på morgonen)
- njuana
- näs, udde
- njuana
- udde, näs, halvö
- njuarka
- brosk
- njuekie
- fiskslem
- njuenehke
- förflock av renhjord
- njuenie-vuelembielie
- käkben
- njuenie
- näbb
- njuenie
- näsa; näs (i terrängen); näbb
- njuenie-raejkie, sïenge
- näsborre
- njuenie-paehpere, njuenie-lijnie
- näsduk
- njuenie-paehpere
- pappersnäsduk
- njuenietjåervie-juvre
- noshörning
- njulhtjedh / njulhtjie VI
- hoppa
- njulhtjestalledh / njulhtjestalla
- hoppa i väg
- njuvvie
- ström (strömmande vatten)
- njuvvies-johke
- strömmande bäck
- njyjjehtidh / njyjjehte, föörhkedidh / föörhkede
- le, smila
- njåajjan
- förtvivlad
- njåajjan
- missmodig, bedrövad
- njåalloeh, njåellies
- nedhängande (om byxor)
- njåalodh / njååle II
- doppa och äta
- njåalodh / njååle II
- slicka
- njåamaldahke, njåameldh
- harskinn
- njåarodh / njååre II
- avta, minska (ex. bäck efter översvämning)
- njåatskelidh / njåetskele
- bränna, förbränna, elda upp
- njåemele, snjåame
- hare
- njåetsie
- cape, något att bre över
- njålhtja
- gräshoppa
- njålhtjome rïejhpe
- hopprep
- njåvtahtalledh / njåvtahtalla
- slagen bli (bli slagen/mörbultad)
- njåvtasovvedh / njåvtasåvva
- pinas, plågas
- njåvtasovvedh / njåvtasåvva
- plågas, pinas
- njååmedidh / njååmede, faarhmestidh
- omfamna
- njåånestidh / njååneste
- lägga lasso som grimma (runt halsen och nosen)
- njæssoe
- solsken (starkt solsken)
- noeledh / nuala IV
- knyta upp, lösa upp; klä av
- noeledh / nuala IV
- lossa upp, knyta upp
- noeledidh / noelede
- klä av sig
- noelestidh / noeleste
- knyta upp (hastigt)
- noere
- ung
- noere-baelien
- ungdomstiden (i ..), i ungdomen
- noeredh / nuara IV
- spika samman
- noerh, noereh
- ungdom, unga
- noerhkestehtedh / noerhkestahta
- be (någon) att gå sin väg
- Noerhte-Amerika
- Nord-Amerika
- Noerhte-Europa
- Nordeuropa
- Noerhte-Korea
- Nord-Korea
- Noerhte-Povle
- Nordpolen
- Noerhte-naestie, Noerhte-daasta
- Polstjärnan
- noerhtegadtjh
- folk (norrifrån)
- noerhtegassje
- nordsame, same norrifrån
- noerhtelen
- norr om
- noerhtelistie
- norrifrån
- noerhtese
- norröver
- noeri-siebrie, noeri-åårganisasjovne
- ungdomsorganisation
- nollelidh / nollele, nulliehtidh / nullehte
- narra, lura
- nomme, nymme, nïmme
- bomärke
- nomme, nymme, nïmme
- namn
- nomme-laehpije
- ren (hane, över sex år)
- nommehth, nïmmehth
- anonym (namnlös)
- nommehts-muerjie, nïmmehts-muerjie, jaememe-muerjie
- tibastbär (Daphne mezereum)
- nommestehtedh / nommestahta
- namnge, kalla vid namn
- Nordimbralaante
- Nordimbraland
- norhkehtidh / norhkehte
- passa (en renflock inom ett bestämt område)
- nossedh / nåssa IV
- fördriva tiden, pyssla
- nossemegaevnie
- pussel
- nosserdidh / nosserde
- pyssla, syssla med
- notaate
- anteckning
- novhtehke
- vårsko (speciellt sydd sko, vattentät)
- Novogorode
- Novgorod (stad i Ryssland)
- nov amma
- ja visst, jodå
- nov sån
- antagligen
- nuaka, nuekie, nuekies
- tillräckligt, nog
- nualan postp. och adv.
- under, inunder
- nubpie tjoele
- motsatt kön
- nuekie, nuekies
- nog, tillräckligt
- nuelesne postp.
- under
- nueleste postp.
- under ifrån
- nueliem postp.
- under (längs under)
- nuepie
- chans, möjlighet
- nuepie
- möjlighet, chans
- nuerebe
- yngre
- nuhtedh / nuhtie VI
- tillgodogöra sig, använda
- nuhtegs-sjædtoe
- nyttoväxt
- nuhtjedh / nuhtjie VI
- använda, nyttja, bruka
- nulledh / nålla I
- beröva, bedra någon för något
- nulliehtidh / nullehte, nollelidh / nollele
- lura, narra
- numhtie
- så, på det där sättet
- nuske
- ouppfostrad (om vuxen människa)
- nuskehtidh / nuskehte
- ouppfostrad vara, vara ouppfostrad
- Nuuke
- Nuuk (stad på Grönland)
- nuvhlie
- vargeld (i tjärtall)
- nuvpie
- huvud (av stort djur, ex. björn)
- nuvredh / nåvra I
- tvinga, påtvinga
- nyhtele
- höftled
- nyjsenæjja, gujne, kujne
- dam, kvinna
- nyjsenæjja, gujne
- kvinna
- nyöjhkedh / nyöjhkoe V
- avslå
- nyöjhkedh / nyöjhkoe V
- neka
- nåajtodh / nååjte II
- spå, förutsäga
- nåake
- ont, dåligt
- nåalodh / nååle II
- antyda, ge en vink om, beröra, låta påskina
- nåalodh / nååle II
- gråta (smågråta)
- nåantah
- förkrymt, halt (om människor och djur)
- nåantah
- halt, förkrymt (om människor och djur)
- nåejpie, nåejsie
- gravid kvinna
- nåejtie
- nåjd, spåman
- nåejtie
- shaman (samisk)
- nåervie
- säl
- nåhkedh / nåhka IV
- ta slut
- nåhkedidh / nåhkede
- använda upp, stadigt förbruka
- nåhkedidh / nåhkede
- avta (stadigt avta), minska
- nåhkehtidh / nåhkehte
- förbruka
- nåhkelidh / nåhkele
- bli förbrukad, ta slut (plötsligt, snabbt)
- nåhkeme
- slut, tagit slut
- nåhkeme
- tagit slut
- nåhtadidh / nåhtede, nuhtjedh / nuhtjie VI
- nyttja, bruka
- nånna
- nunna
- nårroe
- nysta, linda
- nårtodh / norte II
- finna sig vid, gå med på
- nårtodh / norte II
- gå med på, finna sig vid
- nååhtedidh / nååhtede
- boka möte, beställa tid
- nåårese
- hälrem (på skidbindning)
- nåå nåå
- hej då
- nænnoes
- stark, slitstark, hållbar (om redskap och kläder)
- nænnoestidh / nænnoste, mieriedidh
- besluta
- nænnoestidh / nænnoste
- bestyrka
- nænnoestidh / nænnoste, mieriedidh
- bestämma, besluta
- nænnoestidh / nænnoste
- styrka, bestyrka
- nænnoestidh / nænnoste
- ta beslut
- nænnoestimmie, mieriedimmie
- beslut
- nænnoestimmie
- bestyrkande
- nærhtodh / nyrhte II
- avråda bestämt, varna
- nöökedh / nöökie VI
- anse det vara nog, vara förnöjd med
- nöökedh / nöökie VI
- förnöjd vara
- nöökedh / nöökie VI
- vara förnöjd med, anse det vara nog
- nööremes
- yngst
- objeekte
- objekt
- obrijidh / obrije
- regna (börjar regna)
- ohtje-soerme
- lillfinger
- ohtje-tjiehtjere
- lilltå
- ohtje
- lite; liten
- ohtje
- liten; lite
- ohtjegåetie
- lillhuset, vc, toalett
- ohtjegåetie, onnegåetie
- toalett
- ohtjegåetie-paehpere
- toalettpapper
- ohtjegåetie, onnegåetie
- vc, toalett
- ohtjegåetien stovle
- toalettstol
- ohtse
- barmöppning på kläder
- ohtsedidh / ohtsede
- leta, söka
- ohtsedidh / ohtsede
- söka, söka efter
- ohtselidh / ohtsele
- sakna (sak el. människa)
- ohtseme, syökeme
- ansökan
- ohtsememotovre
- sökmotor
- ohtsemeraaje
- ansökningsdatum (-frist)
- ohtsije, syökije
- sökande
- ojhte
- faktiskt, precis (som väntat)
- ojhte
- ja visst (som väntat)
- ojhte
- precis, just så (som väntat)
- ojkesidh / ojkese
- jämra sig
- OK-båaloe
- OK-knapp
- Oks-aahka
- gudom (dörrkvinnan, dotter till Maadter-aahka)
- okse
- dörr
- oksen vitnjele
- dörrhandtag
- oktaviane
- oktavian
- oktegh
- allena, ensam
- oktegh
- ensam
- oktegimse
- ensam, för sig själv
- oktemierien
- på egen hand
- olijve
- oliv
- olijven-kraanse, kraanse olijven-moeren lastijste
- olivkrans
- olijven-ålja
- olivolja
- olijven-moere
- olivträd
- olkese
- ut
- olympijen spïelh; olympiaade
- olympiska spel, olympiad
- Omane
- Oman
- omeledte
- omelett
- onn’ohtje
- liten (pytte liten)
- onne-åabpa, onn´åabpa
- lilla syster
- onne-vïelle
- lille bror
- onne
- liten
- organisasjovne
- organisation
- orhtse
- kvanne-rot
- orre
- ny
- orre-daajreh, tjetskehke
- nyfiken
- orre-jaepie
- nytt år, nyår
- Orre-jaepie
- Nyår
- orre-råantja
- ren (nykastrerad renoxe)
- orredidh / orrede
- uppehålla sig (på flera ställen)
- orrestahteme
- uppdaterad
- orrestehtedh / orrestahta
- uppdatera
- orresth
- nyligen, för inte så länge sen
- orrestidh / orreste
- förnya
- orrijadtedh / orrijadta
- sluta (om flera, flera gånger)
- orrijehtedh / orrijahta
- avsluta
- orrijehtedh / orrijahta
- avveckla
- orrijehtedh / orrijahta
- upphäva
- orrijidh / orrije
- avbryta, avsluta
- orrijidh / orrije
- sluta
- orrijimmie, galhkuve
- avslutning
- Osirise
- Osiris
- oste
- lust (till något, särskilt syndigt)
- ostedalledh / ostedalla
- fördriva tiden, ta det med ro
- ostedalledh / ostedalla
- tiden fördriva (fördriva tiden, ha god tid)
- otjnege-væjsere
- kompass
- otneh-muadta
- använd päls
- otnelidh / otnele
- ta tag i, hålla i, hålla kurs
- otnerassh, otneres-deakehkh
- bågstänger (böjda stänger i kåta, 4 st.)
- otnjege
- riktning
- ov
- alldeles, riktig
- ov-messie, ov-misse, ummese
- diverse, lite av vart, åtskilligt
- ov-vïssjehts
- loj, slö
- ov-naelies
- oaptitlig
- ov-gårreldh
- obunden
- ov-geahpa, ov-sïemes
- oenig, osams
- ov-nohkens almetje, ammes almetje
- okänd människa, främling
- ov-læhkoe, ov-lahkoe
- olycka
- ov-læhkoes, ov-lahkoes
- olycklig
- ov-luvrege, neahkoe
- olydig
- ov-nuhtege
- onyttig
- ov-sjïehteles
- opassande; oanständig
- ov-bihkeldh
- oplockad
- ov-vietseles
- opopulär
- ov-dæjpele
- opraktisk
- ov-jaahkods
- opålitlig, falsk, otrogen
- ov-raejnies, ov-raajnes
- oren
- ov-rïektes
- orätt
- ov-rïektes
- orättvis
- ov-sïemes, ov-sïemes
- osams, oenig
- ov-såahtan
- oskyldig
- ov-naelies
- osmaklig, oaptitlig
- ov-duvmies
- osnygg, oren
- ov-murrede
- otrevlig
- ov-murriedidh / ov-murrede
- otrivas, vantrivas
- ov-vissjeles
- otålig
- ov-daemies
- otämjd
- ov-mealoes
- ovetande
- ov-vienersh
- ovänner
- ov-rïektes
- oärlighet
- ov, ovve
- precis, alldeles, ja till och med
- ov-goh
- som om, som
- ov-murreds
- sorgligt, trist
- ov-tråajjadidh / ov-tråajjede, arhtedh IV
- vantrivas
- ov-murriedidh / ov-murrede
- vantrivas, ha det trist
- ov-messie, ov-missie, ummese
- åtskilligt, lite av varje, olika
- ovbïeljeldh
- oanmäld
- ovledh / åvla IV
- infektera, få infektion
- paabpegöjja
- papegoja
- paahka, paahke
- paket
- paahkanidh / paahkene, baataridh
- fly, komma undan, rymma
- paajsanidh / paajsene
- hålla sig avsides
- paanda
- panda
- paannebearkoe
- renskav, pannkött
- paantje
- packning, bylte; klövjebörda
- paaragraafe
- paragraf
- paarhte
- del (av hjorden)
- paarre
- par
- paarre-bielie
- äkta hälft
- paassere
- passare (göra cirkel med)
- paave
- påve
- paehpere
- papper
- paehpere-plaerie
- pappersark
- paehpere-industrije
- pappersindustri
- paehpere-gabre
- pappersrulle
- paehperekåarje
- papperskorg
- Pakistane
- Pakistan
- palatijne
- palatinen
- Palose
- Palos
- papyruse
- papyrus
- Paraguaye
- Paraguay
- parfyjme
- parfym
- passa, pååssa
- påse
- peanna
- penna
- peanna-gåetie
- pennetui, pennfodral
- peara
- potatis
- pearalaste
- chips
- pearan-goelmese
- potatisskal
- peehkedh / peehkie VI
- packa; packa sig iväg
- peelikaane
- pelikan
- Perue
- Peru
- Piere
- Per
- pilgrijme
- pilgrim
- pilgrijme-leahpa
- pilgrims pass
- pilla
- penis (på små barn)
- pimpe-gierkie
- pimpsten
- pingvijne
- pingvin
- pinje-moere
- pinje
- plaadtjoe
- röding (blekröding 'blatj')
- plaave
- blå
- plaave-laaketje, plaave-masten
- blåaktig
- plaerie
- blad (av planta, bok, kniv)
- plaerie
- tidning
- planeete
- planet
- pleahkan, pleahkode
- pladask (falla på rygg)
- pleahkoeh jaevrie
- sjö (stor sjö med flackt landskap runt omkring)
- pleahtjoeh-gïete, plïehtje-gïete
- flat hand, handflata
- pleahtjohke, pleahtjehke
- jämn plats
- pleajma, tjaasmege
- blemma, finne, kvissla
- pleaksjode
- barbröstad
- pleaksjode
- öppet i hals och barm, barbröstad
- pleasoeh
- svagsynt
- pleentege [plææ-]
- blandning
- plehtie, öörnege
- placering
- plerhkiedidh / plerhkede
- läspa
- pliehtjege
- hyvel (flathyvel)
- plienie
- blad (och stjälk)
- plierehke
- sjö (liten sjö mellan stora vatten)
- plievvies
- blyg, tillbakadragen
- plisterdidh / plisterde
- vissla
- plïehtje-laejpie
- flat bröd, tunnbröd
- plïehtje-gaerie
- flat skål
- plïehtje-gierkie
- flat sten
- plïehtje
- flat, slät
- plïehtje-juelkie
- plattfot
- plïehtje
- slät, flat
- plïehtjehtidh / plïehtjede
- slå flat, trycka flat
- plïejhke, daarhve
- fläck
- plïere, måatoe, måata
- utseende, likhet
- plïerehke
- liknande (en som är lik)
- plïjhtjehtahke
- flöjt
- plïjhtjehtahke
- visselpipa
- plomma
- plommon
- pluahta
- flotte
- pluevie, jiegkie
- myr
- pluevien-burhvie
- vitmossa (Sphagnum)
- plusse
- pluss
- plyjkestalledh / plyjkestalla
- blyg vara (vara blyg)
- plåave
- skrammel, rammel
- plåavedh / plåava IV
- skramla, slamra (metalliskt ljud)
- plåavhkesidh / plåavhkese
- kollidera, stöta samman
- plåavhkesimmie
- konfrontation, kollition
- plåevhkeme-dåastojh pl.
- stötfångare
- plæjjoe, plæjja
- bly
- plæjjohke, plæjjoe-peenna
- blyertspenna
- Polene
- Polen
- politihke
- politik
- politihken krirrie
- politiskt parti
- politihken vuajnoe
- politisk uppfattning
- politihkere
- politiker
- pollise
- polis
- pollise-bïjle
- polisbil
- polliseålma
- polisman
- Pompeji
- Pompeji
- Portugale
- Portugal
- praare
- brant (om backe, fjäll)
- pradtjedh / pradtja IV, bradtjedh / bradtja IV
- ta i, göra kraftansträngning
- pragkedh / pragkoe III
- svälla (om vom)
- pragkoeh
- svälld, uppblåst (om mage)
- pragkoeh
- uppblåst
- prarredh / prarra IV
- oförskämd vara, vara oförskämd
- prarrohke
- oförskämd, fräck
- preanna
- brandhärjat område
- preanna
- kaffebrännare
- prierkiehtidh / prierhkehte
- varsla, ge en vink
- prievie
- brev
- prihtjies, pryhtjehke pred.
- bitter, bäsk smak
- prijrie, brijrie
- brant skogbeväxt sluttning, skogslid
- prijrie, brijrie
- lid, skogslid
- prinse
- prins
- prisme
- prisma
- privaatealmetje
- privatperson
- privaatejïeleme
- privatliv
- prïesedh / preasa IV
- fräsa, flamma (om eld)
- prïetedh / preata IV
- spraka, knastra, fräsa
- prïhtjh-gåetie
- cafeteria, café
- prïhtjh-gåetie
- kafé, fik
- prïhtjh-giebnie
- kaffepanna
- prïhtjh-dorjemasse
- kaffeproduktion
- produseente
- producent
- profeete
- profet
- profesjonelle
- professionell
- profijle
- profil
- prograamme
- program
- prograamme-daltese
- programnivå
- pronte
- tjärn (på myr, myrtjärn)
- propaganda
- propaganda
- prosjekte
- projekt
- prostitueradidh / prostituerede
- prostituera sig
- prostitusjovne
- prostitution
- provhkedh / pråvhka IV, utnedh / åtna I
- bruka, använda
- provne
- brun
- provne-laaketje
- brunaktig
- provne-tjeehpes [tjææ-]
- brun-svart
- provnedidh / provnede
- bli brun
- provre-ålma
- brudgum
- provre-sïlpe
- brudsilver
- provre-neajtoe
- tärna, brudnäbb
- provrenasse
- äktenskap
- provrese
- brud (blivande livskamrat)
- provresesliptje
- brudslöja
- provresh
- brudpar
- provvenidh / provvene, provvehtalledh
- skavsår få, få skavsår
- pruskiehtidh / pruskehte
- avvisa (hånfullt)
- prutnie
- brunn
- pruvnieldidh / pruvnelde
- tvinna samman (sentråd, remmar, skohö m.m.)
- pruvredh / pruvrie VI
- gifta sig
- pruvvie
- bro
- pryövedh / pryövoe V
- prova, pröva, försöka
- pråaredh / pråara IV
- bubbla (vid kokning)
- pråaste
- prost
- puahta
- klo (på björn)
- pulse
- puls
- puurelööke
- purjolök
- Påaske
- Påsk
- påaste-guedtije
- postbärare
- påaste-gåetie
- posthus
- pååjke, påajke, baahtje, baernie
- pojke
- pææra
- päron
- Pöövle
- Paul
- Ra
- Ra
- raadijaatovre
- element
- raadijove
- radio
- raadtahtahke
- utkant
- raahkeldidh / raahkelde
- driva omkring, drälla, rackla
- raajan postp.
- till, ända till
- raajan postp.
- ända till
- raajedh / raaja IV
- beordra, sända iväg
- raajese
- sättning (vid meningsbyggnad)
- raajese-tseegkeme
- sättningsbyggnad
- raajhpese
- blöja
- raajketje
- hål (litet hål)
- raajne
- ren, rengjord
- raajoe-giebnie
- arv i form av en gryta
- raajoe
- hemgift (i form av en renhjord)
- raajroe
- rajd (körrenar med ackjor efter varandra)
- raajroe-almetjh
- rajdfolk, folk i flyttrajden
- raajroe
- serie
- raajroedahke
- leksakståg
- raajsedh / raajsa IV, loedtenidh / loedtene
- spricka, rämna
- raajtere, skaala
- gradlinje, skala
- raajtere, skaala
- skala, gradlinje
- raajtere, raajteres, raajterasse
- stege
- raakedte
- raket
- raame
- brant skråning i terrängen, litet stup
- raame-maadtegh
- klyfta (mellan bar sluttning och snömark)
- raame
- stup (litet stup)
- raape-gaaretse
- stjärnfall
- raapma, fuahta
- björnlabb, björnram
- raapma
- björnram, björnlabb
- raarehke
- godhjärtad, givmild
- raarhkoe
- renskiljning
- raarhkoe
- skiljning (t.ex. renskiljning)
- raarhkoegiedtie
- renskiljningsgärde
- raarhkoegiedtie
- skiljningsgärde
- raarhkoegïerte
- renskiljningshage
- raarhkoegïerte
- skilljningshage
- raassjoe
- spöregn, störtregn
- raassjoe
- störtregn, spöregn
- raaste, krïense
- gräns (t.ex. mellan länder)
- raastetsïegle, raastestïegle
- gränsmarkering
- raatemeesmeme
- sopsortering
- raateveesmedahke
- sopsorteringsstation
- raaveldidh / raavelde
- oanständigt prata, prata oanständigt
- raavhkedh / raavhkoe III
- fodra något, vill ha något tillbaka (men inte får det)
- raavkedh / raavka IV
- skrämt bli, bli skrämt
- raavmere
- trollkar (inte samisk)
- raavnije
- rönn
- raavnijen-muerjie
- rönnbär
- raavre
- fjällröding (fisk)
- raavre
- röding (fisk)
- raavsa, reavsa
- körtel
- raavsoe-laakan
- rundhänt
- rabnjestidh / rabnjeste
- jaga upp, skrämma (t.ex. djur i skogen)
- rabnjestidh / rabnjeste
- lyfta åt sidan, lägga till sidan (t.ex. tältduk)
- radte
- före (hårt före, lite snö)
- radtjoes, radtjohke
- effektiv
- raedtie
- kant, utkant
- raedtie-buejtie
- tarmfett
- raeffehts
- fredlös
- raeffie
- fred, ro
- raeffie
- ro, fred
- raejkie
- hål
- raejkiedidh / raejkede
- göra hål, få till hål
- raejkiedidh / raejkede
- hål göra, göra hål
- raejnies
- rent, rengjord
- raejrien-dålle
- ljungeld
- raejvie
- rede (rovfågelrede speciellt i träd)
- raerhkedh / raarhka I
- skilja, skifta (t.ex. renar)
- raerhkemes-bovtsh
- skiljningsrenar (renar som skall skiljas)
- raerie-almetjh
- förmöget folk
- raerie
- medel; läkarråd
- raerie
- råd (som man ger)
- raeriestidh / raereste
- råda, ge råd
- raeriestimmie
- rådgivning
- raeriestæjja, raerije
- rådgivare
- raessie
- bråttom, brått
- rahka
- november
- rahkestidh / rahkeste, rehkierdidh / rehkerde
- hyvla
- rahtjedh / rahtja IV
- dra (bege sig) i en bestämd riktning
- rajjadidh / rajjede
- bråka, stoja (om barn), ha roligt
- rajjadidh / rajjede
- bullra, bråka (om barn)
- rajjadidh / rajjede
- plåga (om/beträffande renar)
- Ramsese
- Ramses
- rapte-tjohpe
- mössa (kvinnomössa utan kilar)
- rarhmarostedh / rarhmarostoe
- ojämn bli, bli ojämn
- rarhmoeh, rarhmah
- ojämn
- rasne
- dimma (frostdimma t.ex. över vatten)
- rasne
- frostdimma (t.ex. över vatten)
- rassedh / rassa IV
- duggregna (fint regn, knappt det hörs)
- rastadehtedh / rastadahta
- föra över, passera (med renhjord över älv)
- rastah prep. och postp.
- över, tvärsöver (älv, sjö, dal)
- ravve, råvve
- bak, stuss
- ravve, råvve
- röv, bak, ända
- ravve, råvve
- stjärt, bak, ända (på människa)
- ravve, råvve, bahte
- stuss, ända, bak
- ravve, råvve, bahte
- ända, bak, stjärt (på människa)
- reagka
- ring, lassoring
- reajnodh / ryöjne II
- geta renar, valla renar
- reajnodh / ryöjne II
- valla renar
- reajnoe-maennie, båatsoe-almetje, båatsoe-vaarrije
- renskötare
- reajnoe
- rovdjur i renhjorden
- reajnoe-maennie
- vallare (rengetare, renvallare)
- reakadidh / reakede, reakasovvedh
- födas, bli född
- reakadsbiejjievadtese
- födelsedagspresent
- reakasovvedh / reakasåvva
- bli född, födas
- reakastimmie-biejjie, reakeds-biejjie
- födelsedag
- reakta
- domstol
- reakta
- rätt, domstol
- reakta-öörnege
- rättssystem
- reaktah pl.
- rättigheter
- reaktan mietie, reaktagoerkese
- rättsuppfattning
- reaktarååresjimmie
- domstolsförhandling
- reaktasuerkie
- rättsväsendet
- reaktoe
- rätt (sanning)
- rebnjedh / rabnja I
- sätta upp igen (om ripsnaror som snöat över)
- rebnjedh / rabnja I
- ta fram (något som är översnöat)
- rebpieldidh / rebpelde
- råna; samla åt sig
- rebpieldidh / rebpelde
- samla på sig
- redtiesvïhtjeme, saavrese
- idrott, sport
- redtiesvïhtjeme, saavrese
- sport
- reegkes gïele, gaahpoeh
- högljudd, hög röst
- reehkedh / reehkie VI [rææ-]
- kratta, räfsa
- reehkedh / reehkie VI [rææ-]
- raka, räfsa (hö)
- reehkedh / reehkie VI
- räfsa, raka, kratta (….. ihop)
- reejnedh / reejnie VI
- rensa
- reejnemevierhkie
- reningsverk
- reejredh / reejrie VI [rææ-]
- leka, roa sig
- reejredh / reejrie VI [rææ-]
- åska (dundra)
- reejregåetedh / reejregåata [rææ-]
- åska (börja åska)
- reejrehtidh / reejrehte
- utrusta
- reeke
- räka (kräftdjur)
- reeke-fabrihke
- räkfabrik
- reeknege
- faktura
- reeknege-tjaeleme
- fakturering
- reeknegh tjaeledh
- fakturera, skriva räkningar
- reektedh / reektie VI, nieskedh / neaska I
- skrapa skinn
- reektehtse
- rapport
- reenskedh / reenskie VI, reejnedh VI
- rengöra, rensa
- reeredh / reerie VI
- administrera
- reeredh / reerie VI
- förvalta
- reeredh / reerie VI
- härska, råda
- reeredh / reerie VI
- regera, råda, härska
- reeredh / reerie VI
- råda, härska
- reeredæjja
- härskare
- reereme
- administration
- reereme
- förvaltning
- reeremedajve
- förvaltningsområde
- reerenasse
- regering
- reesmesovvedh / reesmesåvva
- irriterad bli, bli irriterad
- reessehtidh / reessehte
- påskynda, skynda på
- reetsedh / reetsie VI
- plundra, plocka och ta allt
- reetseme
- rövarraid
- reevredh / reevrie VI
- belling skrapa, skrapa belling
- regijovnale
- regionalt
- rehkere
- hyvel
- rehkierdimmie-bïenghke
- hyvelbänk
- reklaame
- reklam
- rektaangele
- rektangel
- religijovne
- religion
- religijovnen jaahkoe
- religiös tro
- relijeffe
- relief
- republihke
- republik
- restauraante
- restaurang
- restiedehtedh / restiedahta
- driva, få till att gå över älv el. pass
- restiedidh / restede
- driva renhjord över älv el. pass
- restiedimmie
- övergångsställe
- ribledh / riblie VI
- anskaffa, skaffa sig (nödvändiga saker)
- riebnjestidh / riebnjeste
- skrämma bort, skrämma upp (djur)
- riehpene
- rököppning (i kåta el. tält)
- riejries
- färdig, resklar
- riepie, reepesje
- räv
- riepien skoerhtjh
- rävens ungar (rävvalpar)
- rigkie
- gryt-kätting
- rihrehke, rihrie
- flyttväg (vintertid)
- rijredh / rijrie VI
- rida
- rijreme
- ridning
- rijreme-tjahkese
- ridsadel
- rijrije-foeve
- kavalleri, riddarhär
- rijrije
- riddare, ryttare
- rijsegernie
- ris, risgryn (för matlagning)
- rijsegernie-kraavhtse
- risgrynsgröt
- rijtedh / rijtie VI (v.g. voessen sijse rijtedh)
- stoppa in, putta in (t.ex.i säcken)
- ringkedh / ringkie VI
- ringa
- rintedh / rintie VI, I
- ta ifrån en något med makt
- risjnedh / risjnie VI
- samla ved
- risjnestidh / risjneste
- samla lite ved i en hast
- ritnedh / rætna I
- ockupera
- ritnedh / rætna I
- överta, ta över
- rïehkedh / reahka IV, rïekedh IV, ryökedh V, rïehkenidh
- räka, driva
- rïejhpe
- rep, band, snöre
- rïejhpe, gårreldahke
- snöre
- rïeksege
- ripa
- rïeksh-snaarroe, rïeksegen-gïele
- ripsnara
- rïekte
- rak, rät
- rïekte
- rät
- rïektes-laakan
- rätt sätt, på rätt sätt
- rïektes
- rätt, äkta
- rïektese (v.g. rïektesem jiehtedh)
- sanning (t.ex. tala sanning)
- rïektesen mietie
- rättsuppfattning, individuell rättsuppf..
- rïekte skaavhte
- vinkel (rät vinkel)
- rïeresjidh / rïeresje
- sträcka till; hålla
- rïesedh / reasa IV
- pryda, pynta, smycka
- rïesedh / reasa IV
- pynta
- rïesege, blomma
- blomma
- rïesege-seangkoe
- blomrabatt
- rïesege
- pynt
- rïesegh pl.
- blommor
- rïeseldihkie
- pyntad, färgrik
- rïetje
- smäll (ex. dynamitsmäll, skott av gevär)
- rïetjedh / reatja IV
- mullra, dundra (om åska)
- rïevhkestidh / rïevhkeste
- röka (tobak)
- rïevtege
- tordyvel
- rïgkesjidh / rïgkesje
- klinga, pingla
- rïgkesjidh / rïgkesje
- pingla, klinga
- rïhpeldahkesne, gaahpoeh
- öppen
- rïhpesidh / rïhpese
- öppna sig (av sig själv)
- rïhpestidh / rïhpeste
- öppna, låsa upp
- rïhpestimmie håaleme
- inledningstal, öppningstal
- rïhtedh / ræhta IV
- sprätta upp (ex. söm)
- rïrreldh, båårhkeldh
- barkad, färdigbarkad
- rïrresjidh / rïrresje
- barka bellingar (gnida in bark på belling, härna)
- rïrresjidh / rïrresje
- sidan av skinn
- roehkenes, roehkenasse, gåavoe, gåava
- ånga, imma
- roehkenstehtedh / roehkenstahta
- ånga, ryka
- roehtedh / ruahta IV
- löpa, springa (om människor och fåglar)
- roehtedh / ruahta IV
- springa (om människor och fåglar)
- roehteme
- löpning
- roehtestidh / roehteste, hajkestidh / hajkeste
- löpa iväg, springa från stället (skyndsamt)
- roehtse
- rot (av träd eller växter)
- roehtsestidh / roehtseste
- dra upp med roten
- roejese
- skaft, krage på sko
- roejese
- skoskaft (bakstycke av sko)
- roejestidh / roejeste
- sy (bakstycket på en sko)
- roejte
- lår (på människan)
- roemse
- björnmossa
- roemse
- mossa (björnmossa)
- roene
- hörn, vrå
- roene
- vrå, hörn
- roenge
- arom, doft
- roenge
- doft (stark aromatisk)
- roengesjidh / roengesje
- dofta nyslaget gräs, växter el. blommor
- roepestidh / roepeste
- klia sig (lite grann)
- roeste-gåetie, faangke-gåetie
- arrest, fängelse
- roeste-gåetie
- fängelse
- roeste
- rost
- roetsedh / ruatsa IV
- knaka, knirka
- roetsedh / ruatsa IV
- knirka, knaka
- roetskehtidh / roetskehte
- knaka, knäppa i en led (i renens fot)
- roevtedh / ruavta IV
- solbränd bli, bli solbränd
- rohha
- vagga
- rohke, rovhke
- råg
- rohke-jaavvoe
- rågmjöl
- rohkelasse
- bön
- rohkelidh / rohkele
- bedja, be till Gud
- Roma, Rome
- Rom
- romerrijhke
- romarriket
- rontestalledh / rontestalla
- förundra sig (sig emellan)
- ropmege, ruffie, sjårhpoe
- spöke
- rosse
- fjällkam, höjdrygg (ses mot horisonten)
- rosse
- ryggparti (på skinn)
- rosseskaaltjoe
- kammussla
- Rouene
- Rouen
- rovhtere
- ruter (i kortspel)
- rovkije
- bondmora, kvinna (icke samisk kvinna)
- rovkije
- kvinna (inte samisk kvinna)
- rovmaane
- roman
- rovnegs
- underligt, konstigt, egendomligt
- ruaksja-baahkoe, nyhtele
- höft (höften på människa)
- ruaksja
- stek (av djur)
- ruaksjan-åedtjie, ruaksjan-bearkoe
- kött (från steken)
- ruaksjan-norse
- lårben (i steken)
- ruapsasjidh / ruapsesje, rååpsedidh
- rodna, visas röd
- rudtje
- rygg
- rudtje-dovtege
- ryggstöd
- ruevsie
- juver
- ruevtie-haepkie
- helikopter
- ruevtie
- järn
- ruevtie
- järn, sax (ex. rävsax)
- ruevtie-aaltere, ruevtie-aejkie
- järnåldern
- ruevtie-svaltja
- ringbrynja
- ruevtie
- sax (rävsax); järn
- ruevtiegeajnoe
- järnväg
- ruevtieraajroe-giesije
- järnvägslok
- ruevtieraajroe-staasjovne
- järnvägsstation
- ruevtieraajroe-åvtohke
- konduktör
- ruevtieraajroe, tååge
- tåg
- ruevtieraajroe-vuejije, tåågevuejije
- tågförare
- ruevtieskaarhte
- järnslagg
- ruffie
- juni; pälsskifte
- ruhtedh / råhta I
- riva till sig, röva
- rujvedh / råjva I
- ryka (kraftigt)
- rutjkes; rutjkehke
- rödbrun
- rutjmie
- nageltrång (svullnad i nagelbandet)
- ruvveske
- snövatten (på is om våren)
- ryöjnesjidh / ryöjnesje
- vakta, valla boskap
- ryöjnesjidh / ryöjnesje
- valla boskap, vakta
- ryöjnesjimmie-bienjie
- vallhund
- ryöjnesjæjja
- getare, vaktare
- ryöjnesjæjja
- vakt (getare)
- ryöjredestedh / ryöjredasta
- göra sig färdig för avfärd (snabbt)
- ryöjredidh / ryöjrede
- färdigställa, göra sig i ordning
- ryöjredidh / ryöjrede
- förbereda sig, göra sig färdig
- ryöjrehdidh / ryöjrehde
- färdigställa (någon annan), göra en annan i ordning
- ryöjrehtidh / ryöjrehte
- förbereda något
- ryöknedh / ryöknoe V
- räkna
- ryökneme
- matematik
- ryökneme-gærja
- räknebok
- ryökneme
- räkning, räknekonst
- ryöktehke, rååktehke
- rakt, direkt
- ryövedh / ryövoe V
- röva, röva bort
- råafoe, råafa, råafoebuvrie
- byggnad (öppen, på stolpar med tak och golv, att förvara i)
- råahke
- arbetsren (kastrerad hanren)
- råahke
- ren (kastrerad vuxen hanren)
- råahtan
- snörfri (bar, om marken)
- råaja, skaaltje(n)-burhvie, sarvan-vistie
- islandslav (Cetrarica islandica)
- råajvarimmie
- tilltag
- råakedh / råaka IV
- träffa (personlig träff)
- råaksoe
- hund (hona), tik
- råaksoe
- tik, honhund
- råanjedh / råånja IV
- hällregna, strila ner
- råanjedh / råånja IV
- strila ned, hällregna
- råanjodh / råånje II
- falla, minska (om vatten i älv el. sjö)
- råanjodh / råånje II
- sjunka, avta, minska (om vattnet i älv el. sjö)
- råantjoe, råantja
- ren (kastrerad renoxe)
- råaptoeh-geajnoe
- vägen tillbaka
- råasodh / rååse II
- sprätta, spruta gnistor (om eld, brinnande granved el. likn.)
- råastodh / rååste II
- rusta
- råate, råeteme
- lo (djur)
- råavkedh / råavka IV, råavedh / råava IV
- grymta (om vaja och renkalv)
- råavkoe
- fäll (skinnfäll)
- råavkoe, råavka
- skinnfäll
- råegkie
- skorpa, skorv (t.ex. sårskorpa)
- råegkie
- skorv, skorpa (t.ex. sårskorpa)
- råhtoe, goese-råhtoe
- granskog
- råtnoe
- ren (vaja som inte fått kalv under året)
- råvnasjidh / råvnesje
- förundra sig, förundras över, finna underlig
- råådtjesjidh / råådtjesje
- slicka urin (om renen)
- rååpsedidh / rååpsede
- bli röd, rodna
- rååpsedimmie
- rodnad
- rååresjidh / rååresje
- planera, lägga planer
- ræjhkoes, båanta
- förmögen, rik
- ræjhkoes, båantas
- rik
- ræjhkoesvoete
- rikedom
- ræjroe
- lavin, snöras
- ræjroe, væjroe
- snöskred, snöras
- ræjvodh / ryjve II
- riva, hålla på att riva (flera saker efter varandra)
- ræjvoe
- räfsa, kratta
- röödtsedh / röödtsie VI
- gräva (rota och gräva), rafsa, röra om
- rööhtse, reehtse
- åkersork
- röönjedh / röönjie VI
- röja (t.ex. röja skog)
- röönjedh / röönjie VI
- städa, röja (t.ex. kåta-, tältplats)
- röönjemerååjse
- röjningsröse
- Rööpse-kroesse
- Röda korset
- rööpses-viskes
- orange
- rööpses
- röd, rött
- röövre
- bössa, gevär
- röövre, stïevhke, bïrse
- gevär
- röövre-buerie, -burrie
- gevär ägare, ägare av gevär
- saadtege
- sändning; ärende
- saadtesjidh / saadtesje
- sanda, strö sand
- saadteske
- sandig; sandgrund (torrlagd)
- saadteske-jeanoe
- älv (med strandbädd av sand)
- saadtesth-gaedtie, saadteske
- sandstrand
- saadth-almetje
- delegat
- saadth-almetje
- ombud, företrädare
- saadth almetje
- företrädare, ombud
- saahtah, maaje
- till sist, änteligen
- saahtesjidh / saahtesje
- föra bort
- saaht mij
- vad som helst
- saajkardahke
- spjäla (pinne för utsträckning av skinn, två på var sida)
- saajkardidh / saajkerde
- spänna ut skinn (längs sidorna med spjälor)
- saajke-nïerehke
- girig, en som alltid vill ha mera
- saajkere
- spjäla (pinne för utsträckning av kött för rökning och torkn.)
- saajoe
- säd, utsäde (för korn, potatis)
- saajoe
- utsäde (till korn, potatis)
- saajpe, saajpes
- rå (t.ex. rå potatis, bröd)
- saajpe-laejpie
- råstekt bröd
- saajranamme
- sårad, blivit sårad
- saajrenidh / saajrene
- sår få, få sår, bli sårig
- saajroedamme
- sårat, sårat någon
- saajroehtidh / saajrohte
- såra, såra någon
- saajse-dajve
- sumpig terräng (med djup blöt mossa)
- saajve
- vittra, underjordiskt väsen
- saakestidh / saakeste, soptsestidh / soptseste
- berätta
- saakoe
- såg (verktyg)
- saakoen-borhkh
- sågspån
- saalate
- sallad
- saaledh / saala IV
- rispa, göra snitt med ett vasst föremål
- saalehtidh / saalehte
- rispa, snitta flera gånger
- saaleme-vaerie
- fjäll (med djupa sprickor, klyftor)
- saalje
- sälg (träd)
- saangerdidh / saangerde
- sakna (väldigt mycket)
- saangerdidh / saangerde
- ångra
- saanja-lopme, saanje-lopme
- snö (kornsnö)
- Saar-aahka
- gudom (dotter till Maadter-aahka, till henne offrade man i härden)
- Saara
- Sara
- saaredh / saara IV
- flåsa, flämta
- saaredh / saara IV
- senor repa upp, repa upp senor (riva upp för spinning)
- saarnoeh, saarnoes
- vad i all världen
- saatnan, saetnies
- sant, sanning
- saavredh / saavra IV
- träna (konditionen)
- saavredidh / saavrede
- träna (någon)
- saavrehke
- uthållig, ihärdig
- saavreme
- träning
- saavreme-jarnge
- träningscenter
- saavrodh / sååvre II
- lös och grov bli, bli lös och grov (om snö)
- saedtie-åårke
- morän
- saedtie
- sand
- saedtie-åårke
- sandbank, sandhög, sandrygg
- saedtie-paehpere
- sandpapper
- saedtie-slåahte
- sandslott
- saedtieskaavhtege
- sandlåda
- saegkie-dueljie
- tunnhårigt skinn (sommarskinn)
- saehpie
- galla
- saehpie
- kvast (mjuk kvast)
- saehpie
- pensel
- saehtedh / saahta I, foeresjidh
- frakta, transportera
- saehtedh / saahta I
- transportera, frakta
- saehteme
- transport
- saehtielidh / saehtele
- frakta snabbt
- saejhtie
- spjut, spets
- saejhtie-klaahka
- spjutstav
- saejhtiedidh / saejhtede
- spetsa (köra spjutet i)
- saejhtiedidh / saejhtede
- sticka (föra spjutet i …)
- saejrie-gårrestahke
- gasbinda
- saelhtehts, ejties
- osaltat
- saelhtie
- salt
- saelhtie-naestie
- sjöstjärna
- saelhtiegaedtie
- havsstrand
- saelhtien kraesie
- havsalg
- saelhtiepoehte
- saltflaska (av rottågor)
- saemie
- same
- saemie-eatneme
- sameland
- saemiedigkie
- sameting
- saemiedigkien åvtehke
- sametingspresident
- saemien-fåvhta
- lappfogde
- saemien-gïele
- samiska-språket
- saemiestidh / saemeste
- tala samiska
- saemie åålmegebiejjie
- samefolkets dag
- saerkie
- renmärkessnitt (grunt smalt innesnitt i sidan av örat)
- saernie, saake
- nyhet
- saernie-bieljelimmie
- pressmeddelande
- saerniesaadtege
- nyhetssändning
- saerniestæjja, saarnoje
- nyhetsförmedlare
- saetniesvoetenfaangke
- samvetsfånge
- saevege
- flagga
- saevlie
- snö (grovkornig snö)
- saevlie-lopme
- snö (lös, våt snö)
- saevrie
- före (genomslags före, förfall)
- saevrie
- genomslagsföre (grov och lös snö)
- saevrie, saevries lopme
- snö (lös och grov snö som inte bär, speciellt om våren)
- Sagka
- Sigrid
- sagke (v.g. sagke buerebe)
- mycket, före komparativ (t.ex. mycket bättre)
- sagki (v.g. sagki beagka)
- mycket, starkt (t.ex. det blåser starkt)
- sagkodh / sogke II a><æ
- dra igenom, dra ut el. upp
- sahpoeh, sahpah
- snö (lös, lite blöt, som likväl inte klobbar)
- salkedh / salka IV
- tråckla, sy samman
- salkehtimmie, tjïelkestimmie
- utredning
- samtje, sabtje
- seg (om t.ex. kött, bröd; ved)
- Sanghai
- Shanghai
- San Marino
- San Marino
- sapmere-laante
- landområde (med mjuk mossa och många tuvor)
- sapmere, sapmere-derhvie
- mossa el. mjuk torv (som ger efter när man går på den)
- sapmere-pluevie
- myr (med djup mossa)
- sapmerederhvie-vuemie
- dal (med djup mossa el. torv)
- sapte
- skum
- sapte-johke
- skummande bäck
- saptjah
- skabb
- Sarajevo
- Sarajevo
- sarhvegidh / sarhvege
- flisas upp (t.ex. tyg)
- sarva
- ren (fullvuxen hane, inte kastrerad)
- sarve
- älg
- sarve-dajve
- älgområde
- sarvehke
- sko (av rentjurs bellingar)
- sarven-tjåervie
- älghorn
- sarven-miesie, såehpele
- älgkalv
- sarvenkråave
- fångstgrop (för älg)
- sarven vuaksa
- älgoxe
- sarvevijreme
- älgjakt
- satelihte
- satelit
- satelihte-guvvie
- satelitfoto
- satne reflex.
- han
- satne reflex.
- hon
- savanne
- savann
- savka
- sal (rum)
- savvestidh / savveste
- dyka ned och ta byte (om rovfågel)
- seadtodh / syödte II
- komma till ro (om ren som blivit skrämd av odjur)
- seadtoe, aales
- fred och ro (om ren för rovdjur)
- seadtoehdidh / seadtohde
- lugna ner
- seadtoes
- lugn (om människa och djur)
- seafoeladtje, vuejnehtje
- synsk; synsk person
- seahkaridh / seahkere, seatadidh / seatede
- bry sig om, ta hänsyn, intressera sig för
- seahkaridh+ack., krööhkestidh+ill.
- reagera
- seahkoe
- klöv (hela klövfoten med ben och klövskal)
- seakodh / syöke II
- hes bli (bli hes)
- seakoe
- hes, hes stämma
- sealadidh / sealede
- dö (om människor)
- sealma
- tröskel
- sealoe
- själ, själsliv
- seamma-plïeres
- lika varandra, samma utseende
- seamma
- lika, liknande
- seamma-laakan
- liknande sätt, likadan
- seammalaakan tjåadtjoehtidh
- upprätthålla
- seamma vierhtege
- jämställdhet
- seangkoe
- säng
- seangkoe-gaptjese
- sängtäcke
- seapan
- trolig
- searrasjidh / searresje
- skreva (ex. spärra ut benen)
- searrode
- skrevande
- searroeh
- skrevar (som skrevar)
- seasa
- faster
- seavahtalledh / seavahtalla, sïevehtalledh
- vinka (hålla på att vinka)
- seavahtidh / seavehte, sïevehtidh
- vinka
- seedtedh / seedtie VI [sææ-]
- sända
- seehtedh / seehtie VI
- sätta (t.ex. potatis)
- seejedh / seejie VI
- så, beså (t.ex. med utsäde)
- seejnes
- sen, senfärdig
- seejpe, sïejpe, vaejsjie, våårenjasse, tjovre
- ulv, varg
- seejpe, sïejpe, vaejsjie, våårenjasse, tjovre
- varg
- seellerije
- selleri
- seenhte
- sent
- seere
- furumo
- seerehtalledh / seerehtalla
- lugna ner, avleda från att gråta
- seerehtidh / seerehte
- avleda, lugna ner (barn som gråter)
- seerehtidh / seerehte
- lugna (barn som gråter)
- sektovre-diagraamme
- sektordiagram
- senaate
- senat
- Senegale
- Senegal
- sennepenvetsmie
- senapsfrö
- sensureredidh / sensurerede
- censurera
- sensuvre
- censur
- Sentralafrikan Republihke
- Sentralafrikanske Republikk
- Seoule
- Seoul
- sermie
- sly, snårskog
- sermie
- småskog, buskage
- sesnie
- skinn (avhårad obarkad)
- Sfinkse
- Sfinx
- Shetlaante
- Shetland
- siebrie
- förening
- siegkies
- tunn (om runda ting); smal
- siejpie
- svans
- siejpie-gietjie
- svans-ände, svans-snibb
- siekierdidh / siekerde
- längta (till mat el. dryck)
- siekierdimmie
- längtan (till mat el. dryck)
- Siena
- Siena (stad i Italien)
- sieptie
- agn (t.ex. fiskagn)
- sierngedh / searnga I
- smyga sig fram, se sig om
- Sierra Leone
- Sierra Leone
- sietedh / seata I
- driva fram, föra fram (renflock)
- sievrieh, suevrieh pl.
- gälar (andningsorgan hos bla. fisk)
- sigkedh / sigkie VI
- dra av, ta av (t.ex. klädesplagg)
- sigkeme-laesie
- blixtlås
- sigkese
- låda (utdragbar)
- sigkestidh / sigkeste
- dra, rycka (en gång), dra ut
- sigle
- segel
- sigledh / siglie VI
- segla
- siglesuajah, bierjies-suaja
- drake (vindsegel)
- siglevïnhtse
- segelbåt
- sihkie, sihkies-daelhkie
- isföre, rimföre (när det är nysnö och kallt, skidor isar)
- sihtege, sïhtege
- abborre
- sijhtie
- hylla (osthylla)
- sijhtjie
- isbeläggning (under skidor)
- sijjedh / sæjja I
- bryna, vässa
- sijjedh / sæjja I
- vässa, bryna
- sijjeme
- bryne, brynsten
- sijjie
- plats, ställe
- sijjie
- ställe, plats
- sijjiedehtedh / sijjiedahta
- installera
- sijjienomme, dajvenomme
- ortnamn
- sijle, sijlehke
- sil
- sijledh / sijlie VI
- sila, låta gå genom sil
- sikte
- sikte
- silhke
- silke
- silhke-jïevege
- silkematta
- silhke-gurrije
- silkevävare
- sinke
- zink (metall)
- sinsitneste
- varandra (från / av varandra)
- sinsitnien
- varandras
- sirrie
- blåbär
- sirrie
- ilska, vrede (väldigt)
- sirrie-bualehke
- sint, arg, vred
- sirtedh / særta I, sertedh I
- flytta om, omplacera
- sirtedh / særta I, sertedh I
- omplacera, flytta om
- sirteme, mubpelen darjodh, mubpelen bïejedh
- omplacering
- sisnie postp.
- inne i
- sisnjelds-moere
- innerved
- sisnjelen, sjisjnjelen
- på insidan; innanför
- sissie
- arm (på klädesplagg)
- sissie-gietjie
- ärmlinning
- sistie postp.
- ut ur något
- sisvege
- innehåll
- sitrovne
- citron
- sitruvse-muerjie
- citrusfrukt
- sïeble
- snö (våtsnö, snösörp)
- sïeblehth-daelhkie, mïevredh, mïevredahke
- före (vått före)
- sïeblehth-lopme
- snö (våtsnö)
- sïebredahkedotkeme
- samhällsforskning
- sïebredahkefaage
- samhällskunskap
- sïehpe
- könshår
- sïeje
- var, varbildning
- sïejhme
- allmänn(t)
- sïejhme
- standard
- sïejhme
- typisk
- sïejhme
- vanlig
- sïejhmedaltese
- status, civilstatus
- sïejhmelaaketje
- rättsuppfattning, allmän rättsuppf..
- sïejme
- fiskelina
- sïektjedh / seaktja IV
- spionera
- sïektjedh / seaktja IV
- övervaka
- sïektjeprogramme
- spionprogram
- sïektjije, gåtnere, gutnije
- spion
- sïelkedh / sealka IV, sealkedh III
- landa (om båt)
- sïelkestahke, sïelkedahke
- båtlänning
- sïelse, sïelske
- reskamrat
- sïelske
- sällskap
- sïemhpe
- svag, vek (om tråd)
- sïeptege
- lockmedel
- sïerke
- vide
- sïetele
- sedel
- sïetere, feabpore
- säter, fäbovall
- sïevehierkie
- zebra
- sïevehtidh / sïevehte
- vinka, göra tecken (med handen)
- sïevestahke
- linjal
- sïhkehtje-daelhkie, sæhkohtje-daelhkie
- isföre
- sïhkesjidh / sïhkesje
- gnida bort
- sïhpedh / sæhpa IV
- fingra, vara klåfingrig
- sïjhke, tjoevtje
- sik (fisk)
- sïjhtedh / sæjhta IV
- vilja, önska
- sïjse postp.
- in i
- sïjse tjaangedh
- logga in
- sïjte
- sameby
- sïlle
- famn (längdmått)
- sïlle
- steg, skritt
- sïllestidh / sïlleste
- stega över; ta ett långt steg
- sïlnedh / sælna IV
- gunga (om golv, myr)
- sïlpe-beelhte
- bälte (med silverknappar, maljor)
- sïlpe
- silver
- sïmmedh / sæmma IV
- viska, prata lågt
- sïrredh / særra IV
- fräsa, sjuda (t.ex. sur ved vid förbränning)
- sïrve, smaala
- får (djur)
- sïrven-dueljie, smaalan-dueljie
- fårskinn
- sjaagke
- schack
- sjaaven, sjaavede
- tyst, stilla
- sjaavodh / sjååve II
- tyst bli, bli tyst, vara tyst / stilla
- sjaedtie
- spår (efter betande renar)
- sjakaale
- schakal
- sjalkedh / sjalkoe III
- smälta, tina
- sjalkedh / sjalkoe III
- tina, smälta
- sjalkeme-mierie
- punkt (smältpunkt)
- sjalkeme
- smältning (t.ex. snösmältning)
- sjalkememierie
- smältpunkt
- sjeakodh / sjyöke II; veesmedh VI
- städa
- sjeejsa
- skridsko
- sjelmie
- nålsöga
- sjeltie
- kyrkhelg; kyrkplats
- sjeltie
- marknadsplats
- sjieblie, skiblie, gierkien-burhvie
- stenlav
- sjiehtele, sjiehteles
- passande, lämplig
- sjiehteles-laakan
- passande (på ett passande sätt)
- sjiehtesjæjja
- justerare
- sjilkehtidh / sjilkehte
- smälta, att smälta el. bre på (t.ex. smör, fett)
- sjilkehtimmie
- smältning (t.ex. flott i stekpanna)
- sjiraffe
- giraff
- sjisjniestuaroe, volume
- volym
- sjisjnjie
- inre, intern
- sjisjnjie
- intern, inre
- sjisjnjie, sisnjelds
- internt
- sjïdtedehtedh / sjïdtedahta
- odla
- sjïdtedehtedh / sjïdtetahta
- plantera
- sjïdtedehteme-gåetie
- drivhus
- sjïdtedh / sjædta IV
- bli, växa
- sjïdtedh / sjædta IV
- växa
- sjïdtedidh / sjïdtede
- växa fram
- sjïdteldahke
- skörd
- sjïehtedh / sjeahta IV
- passa in, lämpa sig, vara lämplig
- sjïehtelestedh / sjïehtelasta
- tillpassa snabbt
- sjïehtesjidh / sjïehtesje, sjïehtesjadtedh
- anpassa
- sjïehtesjidh / sjïehtesje
- inrätta
- sjïehtesjidh / sjïehtesje
- justera
- sjïehtesjidh / sjïehtesje
- pröva om det passar, tillpassa
- sjïehtesjidh / sjïehtesje
- tillpassa
- sjïeke (man sjïeken mietie)
- grund, orsak (vilken orsak)
- sjïeke, man sjïeken, man gaavhtan
- orsak
- sjïekedæjja, sjeakoje
- städare, lokalvårdare
- sjïele
- bröllopsgåva (från brud och brudgum till svärföräldrar m.fl.)
- sjïele
- offergåva
- sjïeleboerne
- offergrop
- sjïeledidh / sjïelede
- offra, ge offergåva
- sjïelegierkie, vearoegierkie
- offersten
- sjïelesijjie, vearoesijjie
- offerplats
- sjïere-reakta
- privilegium
- sjïere-ööhpehtimmiem vaeltedh aktene faagesne
- specialisera sig i ett yrke
- sjïere-ööhpehtimmiem vaeltedh, sjïere-laakan lieredh
- specialisera sig, specialutbilda sig
- sjïere, joekoen
- särskild
- sjïere
- unik
- sjïjle
- glöd, glödande kol
- sjïjle-laejpie
- glödkaka (gräddad på glöd)
- sjohlestidh / sjohleste
- söka (söka grundligt)
- sjorjehke
- fjällpipare (fågel)
- sjovne
- hemhjälp, piga
- sjovne
- piga
- sjovnestidh / sjovneste
- vara hembiträde / piga
- sjovvedh / sjåvva IV
- susa, brusa
- sjuahkedh / sjuahkoe III
- sucka, stöna
- sjuejie-ledtie
- fegfågel (fågel som varslar om död)
- sjuevhkiehtimmie dålle-vaereste/dålle-vaerien sjuevhkiehtimmie
- vulkanutbrott
- sjuevnjiedidh / sjuevnjede
- mörkna
- sjugnehts
- välsignelse
- sjugniedidh / sjugnede
- skapa (religiöst)
- sjugniedimmie
- skapelse (religiöst)
- Sjuvle
- Sjul
- sjuvvese, sjuvvesje, sjuvvie
- dödsbudskap, varsel om dödsfall
- sjuvvese, sjuvvesje, sjuvvie
- varsel (om dödsfall), dödsbudskap
- sjyjjesjidh / sjyjjesje, jalkesjidh / jalkesje
- jämna ut, släta till
- sjåarhta
- skjorta
- sjåmpehke
- sko (av hästbellingar)
- sjårhpadidh / sjårhpele
- spöka, visa sig som spöke
- sjædtoe
- planta, växt
- sjædtoe
- växt, planta
- sjædtoe-dilhkesh
- växtgift
- sjædtoe-gåetie
- växthus
- sjædtoegærja
- flora (bok om växter)
- sjöövelidh / sjöövele
- röra om, röra ihop snabbt
- sjööveme-lihtie
- kärna (smörkärna)
- sjööveme-mielhkie
- kärnmjölk
- sjööveme-lihtie
- smörkärna
- skaadtje, faarhkoeh
- skojare, skämtare, spjuver
- skaahkanidh / skaahkene
- avskräcka (bli avskräckt)
- skaajmoes
- sinnesförvirrad
- skaaltjoe
- mussla
- skaamesjen
- skamfull
- skaamoe, skaama
- skam, vanheder
- skaamoehtimmie
- oanständig, skamlös
- skaamoehtimmie
- skamlös, oanständig
- skaanjedh / skaanja IV, skarredh / skarra IV
- skallra, skramla, klinga
- skaara
- skada (skadeverkan)
- skaaras-vaejsjie
- skadedjur
- skaarhtegaavnoe, govneskaarhtegaavnoe
- slaggförekomst
- skaarja
- renmärkessnitt (djupt hack i öronsnibben i form av en sax)
- skaarja
- sax
- skaaroehtidh / skaarohte
- skada, göra skada
- skaarve
- skarv (fågel)
- skaave
- skavjärn (göra spån med)
- skaavhte
- kant (t.ex. på bord)
- skaavhte
- vinkel
- skaavhtege
- kloss, kub
- skaavhtegh pl.
- klossar
- skaavtegadtje
- tärning
- skaavtjoe, skaavtja
- skägg
- skaavtjoje, skaavtjije
- skäggig
- skaavvoe-gaengkere
- dubbdäck
- skabroeh
- rädd (om människa)
- skaehtie
- skatt (avgift)
- skaehtie
- skattefjäll
- skaehtieböönte
- skattelandsinnehavare
- skaehtielaanta, skaehtielaante
- skatteland
- skaejhvie
- brutal, ondsint man
- skaejlies
- slank
- skaenie-soerme, tjovtjehke
- pekfinger
- skaepiedidh / skaepede
- skapa, göra, åstadkomma
- skaerrie, skaarra
- skare (på snö)
- skaevie
- skare (begynnande skare på snö, senare tjarve)
- skarre, skarre-naestie
- vitsippa
- skarredh / skarra IV, skaanjedh / skaanja IV
- skramla, skallra, klinga
- skeahradajve
- skärgård
- skealhkoeh
- orolig, kringströvande (om ren)
- skealmoeh
- falsk, skälmaktig (skurkaktig)
- skealpoeh, skealpa
- gunga, gunganordning
- skealpoeh, skealpah
- skälvande (om hand)
- skealtoeh
- lynnig, nyckfull (om renar och människor)
- skealtoeh
- nyckfull, lynnig (om renar och folk)
- skearkagidh / skearkege
- mogna, utveckla sig
- skearkedh, skearkadahke, moenje
- klarväder
- skearmoeh, skearmah, hïbje
- sjuklig, skraltig (om djur)
- skeavare
- segerhuva (del av fosterhinna)
- skeehkedh / skeehkie VI [skææ-]
- avskräcka, sätta skräck i, skrämma
- skeehkedh / skeehkie VI [skææ-]
- tukta
- skeeledh / skeelie VI [skææ-]
- skala (att skala)
- skeepedh / skeepie VI [skææ-]
- skava (bark av ex. rönn)
- skeerkedh / skeerkie VI, skearkedh III
- klarna (om väder, bli molnfri)
- skeevedh / skeevie VI [skææ-]
- söka andra renar
- skehtie
- skott, toft (i båt)
- skehtie
- toft, sittbräde (i båt)
- skiblie
- mjäll
- skiehrie, searome
- kind
- skiehrie, skierie
- skär (i sjö)
- Skiene
- Skien
- skierrie
- dvärgbjörk (Betula nana)
- skihke
- skick
- skilledh / skillie VI
- vända (fötterna) mot värmen
- skillege, skilleh
- skilling
- skiltjie
- isskorpa
- skirre-duarsta
- skärtorsdag
- skirrieh pl.
- skinnvaror
- skïedtje
- skurk, tjyv
- skïeledh, skïeledahke
- isskorpa (tunn isskorpa på snön)
- skïemtje, skïemtjes; mådtan, madtan
- sjuk
- skïemtje-båara
- sjukbår
- skïemtje-gåetie
- sjukhus
- skïemtje-tjaaleldh
- sjukskriven
- skïemtjebïjle
- ambulans
- skïemtjedh / skeamtja IV
- vara sjuk
- skïemtjesåjhtere
- sjuksköterska
- skïemtjesåjhtere
- sjuksyster
- skïemtjesåjhtere
- sjukvårdare
- skïepte
- skavfräken, skäfte (Equisetum hyemale)
- skïepte
- skäfte, skavfräken (Equisetum hyemale)
- skïeredh / skeara IV
- para sig (om renar)
- skïerkes
- kvicktänkt, snabb att uppfatta
- skïhpe
- skepp
- skïhpe-valkese
- skeppsfart
- skïhpe-laajve
- skeppsflotta
- skïhpemïjle, saelhtiemïjle
- mil, nautisk mil
- skïhpen åejvie
- sjökapten
- skïjle
- snöskorpa (på betet, torrt under)
- skïjledh / skæjla IV
- hård bli, bli hård (om snö på bete)
- skobtjeldidh / skobtjele, skomtjeldidh
- flamma upp (fort)
- skobtjele, skomtjele
- eldlåga, eldflamma
- skobtjele, skomtjele
- flamma, eldflamma, eldlåga
- skodtedh / skådta IV
- skynda
- skoerehtidh / skoerehte
- pladdra, prata i ett
- skoerhtje, skoedtje
- hundvalp
- skoerhtje
- valp
- skoerkedidh / skoerkede
- gå ut och in i dörren
- skoerkedæjja
- en som går ut och in genom dörrarna
- skopmehke
- cape, oväderskrage
- skopmehke
- oväderskrage, cape
- skorpedh / skårpa IV
- sticka (om insekter, orm el. med kniv)
- skorresjidh / skorresje
- gödsla
- Skottlaante
- Skottland
- skovhte, skyvhte
- skjuts
- skovhtere
- skoter
- skovhtjedh / skåvhtja IV
- skojja, göra spektakel
- skovtere-vuejeme
- skoterkörning
- skreejredh / skreejrie VI, skreejrehtidh
- inspirera (någon till att göra något)
- skreejredh / skreejrie VI, skreejrehtidh
- uppmuntra (till att skynda sig)
- skreejrehtimmie
- inspiration
- skreepedh / skreepie VI [skrææ-], våhtsodh II
- skrapa
- skreepeme-ruevtie
- skavjärn, skrapa
- skreerkedh / skreerkie VI [skrææ-]
- klottra, skriva fort
- skreerkije [skrææ-]
- klottrare
- skrovre
- kläde (tyg)
- skryjjedh / skryjjoe V
- passa på, akta på
- skråapodh / skrååpe II, kråatsedh IV
- krafsa
- skråavva
- dihinder (hinder för att ej låta renkalv dia/suga)
- skråepiedidh / skråepede
- krafsa, göra krafsande ljud
- skråevviestidh / skråevveste
- kippla, sätta dihinder i munnen på kalven
- skrånhtjan
- rynkig, skrynklig
- skrånhtjan
- skrynklig, rynkig
- skuallah, skualloeh
- blek, färglös
- skuapmah
- deprimerad, utan livsgnista
- skuarhtjadidh / skuarhtjede
- föda valpar, valpa
- skuarhtjadidh / skuarhtjede
- valpa, föda valpar
- skubpehke
- radergummi
- skubpehke
- sudd, radergummi
- skuehtie, boenehke
- skott (t.ex. gevärsskott)
- skultedh / skultie VI
- beskylla, lägga skulden på, skylla på
- skultedh / skultie VI
- skylla på, lägga skulden på
- skupmestidh / skupmeste
- slumra, ta en tupplur
- skupmestidh / skupmeste
- tupplur ta, ta en tupplur/blund
- skupmie
- tupplur, blund
- skuptjie
- regnfrack
- skuvle-åvtehke, reektovre
- rektor
- skuvle, skåvla
- skola
- skuvle-maana
- skolbarn
- skuvle-åejvie
- skolchef
- skuvle-hïejme
- skolhem
- skuvle-vaarjoeh
- skolkläder
- skuvle-beapmoe
- skolmat
- skuvle-plaerie
- skoltidning
- skuvle-jaepie
- skolår
- skuvledh / skuvlie VI
- skölja
- skuvmie
- presenning
- skuvvie
- stöpform (utskuren, till tennstöpning)
- skvaaka
- högröstad
- skylledh / skylloe V
- klarna (om grumligt vatten)
- skylledh / skylloe V
- konfirmeras; gå till altaret
- skyllije-maana
- konfirmand
- skåajje, skåake, miehtsie
- skog
- skåajnja
- mygga (med lång snabel)
- skåake-ledtie
- skogsfågel
- skåaknge, skoeknge
- kviga (älg el. ren)
- skåakngetje
- kviga (liten, älg el. ren)
- skåape, våarhkoe
- skåp
- skåave
- lågsko
- skåavmedh / skåavma IV
- bullra, dundra
- skåerie
- skare (tunn, som knarrar när man går på den, svårjagat)
- skåerniesvoete
- hygien
- skåerrie
- skinn (barkat skinn, sämskskinn)
- skåerrie
- sämskskinn (utan hår)
- skåltoe, skalta
- skuld
- skåvnjoe
- fotpåse (på fäll)
- skååffedh / skååffoe V
- skaffa, anskaffa
- skåårnehke
- omtänksam
- skååvedh / skååvoe V
- frysa på (bli skaevie)
- skæhkere
- skickare (rättsbetjänt i äldre tid)
- skælloe
- konfirmation
- skæltja-råavkoe
- skinnfäll (utsliten)
- skænhka
- byxa (av barkat skinn)
- skööhtedh / skööhtie VI
- skjuta (med gevär)
- slaahpoe, sijjie-soene
- ryggsena
- slaahpoe, slaahpa
- sena (stora ryggsenan)
- slaaje
- slag, art
- slaajoe
- slåtter, slåttanna
- slaajperdidh / slaajperde
- skolka, drina dank
- slaamedh / slaama IV
- falla (.. överända, .. samman), rasa
- slaamedidh / slaamede
- slå ned, decimera
- slaamedimmie-laante, slaameldh-dajve
- område med nedfallna el. nedhuggna träd
- slaameldhgåetie, slaamemegåetie
- kåtalämning
- slaamkoeh-tjeerege
- skvallerkärring
- slaamoegåetie
- kåta (i förfall)
- slaamperdidh / slaamperde
- skvallra, prata strunt, svamla
- slaamperdidh / slaamperde
- svamla, prata strunt
- slaarvestidh / slaarveste, slognestidh / slogneste
- ljuga
- slaave
- slav
- slaave
- träl
- slabpanidh / slabpene
- gå sin väg (ett barn som tröttnat)
- slaerviedestedh / slaerviedasta
- slarva, vara slarvig
- slamma-jaepie
- lämmelår
- slampestidh / slampeste
- kasta (slunga)
- slampoe
- trasa, tygklut
- slaptjedh, slaptjadahke
- skare (som börjar tina)
- slaptjodh / sloptje II
- genomslagsföre bli, bli genomslagsföre
- slassoeh-laakan
- lössläppt (på oredligt vis)
- slavtje-guelie
- leksfisk (efter lekstid)
- sleajvoeh skaavhte
- vinkel (tvär vinkel)
- slearodh / slyöre II
- kasta (flera saker)
- slebpiehtidh / slebpehte
- gå ostadigt / snubblande (om barn som tröttnat)
- sleebpedh / sleebpie VI
- slå ut, hälla ut
- sleegkedh / sleegkie VI
- lägga ned till marken (att märka kalv el. kastrera rentjur)
- sleegrehtidh / sleegrehte
- söla, grisa till
- sleehkedh / sleehkie VI
- gena, ta en genväg
- sleehpedh / sleehpie VI [slææ-]
- spinna (sentråd av ryggsenor)
- sleehpedh / sleehpie VI [slææ-]
- tvinna sentråd av ryggsenan
- sleejedh / sleejie VI [slææ-]
- slå gräs
- sleemkedh / sleemkie VI [slææ-]
- vända (hö)
- sleengkedh / sleengkie VI, slijredh VI, sleeredh VI
- kasta, slänga
- sleengkedh / sleengkie VI
- slänga, kasta
- sleptjie
- blöt snö, genomslagsföre om våren
- sleptjie
- genomslagsföre om våren
- sliegre, sliegrie
- grisaktig (person), sölkorv (t.ex. en som spiller mat på sig)
- sliegrie
- orenhet, söl
- sliegrie-tjaetsie
- orent vatten, söl vatten
- sliegrie
- söl, orenhet; matrest
- sliehtehke, guelhtehke
- snösparv
- sliehtie-elmie
- ruskväder med snöblandat regn
- sliehtie
- snöblandat regn
- sliejhtedh / sleajhta I
- göra slut, bryta upp (jänta, om man)
- slienghkiehtidh / slienghkehte
- falla på knä, knäfalla
- slienghkiehtidh / slienghkehte
- knäfalla, falla på knä
- slïbnehke
- nyfödd (kalv)
- slïedte
- baby
- slïedte, slïedtetje
- spädbarn
- slïedtetje
- nyfött (barn)
- slïedtjedehtedh / slïedtjedahta
- blöta ner, genomblöta, genomfukta
- slïehtedaale
- femtiöring
- slïejhpe
- korsförlamning (rensjukdom)
- slïejve
- slev
- slïekte, maadtoe
- släkt
- slïerke-voete
- hor, otukt
- slïerke-voete
- otukt, hor
- slïmhpe
- blemma (vattenblemma på läpp)
- sloemme
- näver (yttersta vita fina lagret av näver)
- sloeptje
- klyka, skåra (ex. i trästycke)
- sloeptje
- renmärkessnitt (springa inåt från öronspetsen)
- slogkesidh / slogkese
- kapitulera (för övermakten)
- slogne
- bluff
- slogne
- lögn
- slognestæjja, slaarve
- lögnare
- slohte
- före (vått/blött skidföre om våren)
- slohte
- skidföre (vått, blött, om våren)
- slohte
- snö (kramsnö, klobbar inte)
- slohtedh / slåhta IV
- lös och våt bli, bli lös och våt (om snö, före, om våren)
- slomtjedh-bïegke
- kastvind
- slovves, slovve
- slug, listig
- sluekieh
- avfall (slaktavfall)
- sluekieh
- slaktavfall
- sluvviestidh / sluvveste, skïjrestidh
- slösa bort
- slyöhpedh / slyöhpoe V
- slippa (göra något)
- slåahte
- palats
- slåahte
- slott
- slåavedh / slåava IV
- aga, risa (piska med ris)
- slåavedh / slåava IV
- risa, aga (piska med ris)
- slåavedh / slåava IV
- slå, dänga, piska med ris
- slåavedh / slåava IV
- smiska, dänga (ge stryk)
- slåavege
- ris, stryk
- slåaveldh
- dängt, slagen
- slåaveldh
- slagen, dängt
- slåavoehtimmie-fuehpie
- däng (fara för stryk)
- slåavoehtimmie-fuehpie
- stryk (fara för däng)
- slæjhtoe
- slit, slitgöra
- slæjhtoes
- slitsam
- slæntjan
- likgiltig (t.ex. om sitt utseende, ägodelar)
- slærra, gealhka
- släde
- smaahkodh / smååhke II
- hacka upp (ene, ris)
- smaajva, smaajve, smaajvoe
- skohöavfall
- smaareh-tjïerte
- dialektgrupp
- smaarese
- dialekt
- smaave
- små
- smagran
- snötäckt (här och där på marken)
- smalhtjaridh / smalhtjere
- gå sönder, gå i bitar
- smarres
- skör, spröd
- smarres
- spröd, skör (om träverk)
- smealhkodh / smyölhke
- gå i upplösning
- smealladidh / smeallede
- smälla
- smeejvedh / smeejvie VI [smææ-]
- stycka, sönderdela
- smïrre
- smed
- smïrredh / smærra IV
- smida
- smååhkedh / smååhkoe V, maejstedh / maajsta I
- smaka
- smærjoe
- smedja
- snaabredh / snaabra IV
- nappa lite, äta lite (om djur)
- snaejrie
- skiva (av bröd, ost m.m.)
- snaeltie
- slända (handslända)
- snarredh / snarra IV
- rynka (när man syr)
- sneavloe, snaavloe
- oblyg, anspråksfull
- sneehpes [snææ-]
- snabb
- snïjre
- renmärkessnitt (sned avskärning av öronsnibben)
- snjaefie
- skare (tunn skare, så pass det är skidföre)
- snjaefiestidh / snjaefeste
- skare bli (bli tunn skare)
- snjaltje
- juli
- snjaltje
- vintersko (som blivit utan hår)
- snjaltjh pl.
- avnötta / utslitna vinterskor av bellingar
- snjaltjh pl.
- skor (avnötta / utslitna vinterskor av bellingar)
- snjaptjestidh / snjaptjeste
- avta (om månen)
- snjaptsehtidh / snjaptsehte
- beskära
- snjeara
- mus, råtta
- snjeara
- råtta, mus
- snjearadïedtelimmie
- musklick (vid dator)
- snjipkedh / snjipkie VI
- släppa lös, spänna ifrån
- snjïerpedidh / snjïerpede, snjïerpedehtedh
- bränna vid, sveda
- snjïerpedidh / snjïerpede, snjïerpedehtedh
- sveda, bränna vid
- snjuhtjedh / snjuhtjie VI
- spetsa, göra spets
- snjuhtjie, tjiegle
- kägla
- snjuhtjie
- spets, udd
- snjuhtjie
- udd, spets
- snjåehrie, tråapkedh, tråapkadahke
- skare (tunn skare om kvällen, om våren)
- snjågloe
- kattuggla
- snjågloe
- uggla
- snjåhtjoeh skaavhte
- vinkel (spets vinkel)
- snjæjrodh / snjyjre II
- pipa, skrika
- snoelke
- snor, nässlem
- snoelke
- snuva, snor
- snoelkedidh / snoelkede
- snyta sig
- snohke
- snus
- snohkehtjadtedh / snohkehtjadta
- snusa (ta sig en pris snus från tid till annan)
- snorre
- ren (hane, treårig)
- snuagkah, snuagkoeh
- nosar sig til, som oavbrutet snusar runt
- snuehtie
- gräs (vårens första grönska)
- snuhkedh / snåhka I
- snusa, använda snus
- snuhkiehtidh / snuhkehte, gesnedh I
- nysa
- snuhtie, snåhtoe, snåhta, snahta, hurrienassje
- orrhöna
- snurke
- gris
- snurke
- svin, gris
- snurken-gïerte
- grisstia
- snurken-gïerte
- svinstia
- snåale, gaajhtje, gaahtsehke, saejkies
- snål, girig
- snåhkaridh / snåhkere
- snava, snubbla
- snåhkaridh / snåhkere
- snubbla, snava
- snårkodh / snorke II, meeredh VI
- grymta (om gris)
- snårreldahke, snarreldahke
- rynkband
- snåvhtoe, snavhta
- skohötott (för en kamning)
- snæjrodh / snyjre II
- kvida, jämra, gnälla
- snööledh / snöölie VI
- beta lite, nappa lite här och där (om bete)
- snöölestidh / snööleste
- gå och beta lite här och där
- soedtedh / suadta IV
- kvista träd
- soehpenje
- lassolina, töm
- soehpenje-reagka
- lasso-ring
- soehpenje
- töm, lasso
- soeje
- nätsticka (av renben, att laga nät med)
- soejedh / suaja IV
- landa, sätta sig (om fågel)
- soejije gåevie
- kurva (fallande ….)
- soejkesje
- plan, idé
- soejkesjidh / soejkesje
- planera, planlägga, ha för avsikt att göra något
- soejmetje
- långsamt (ganska sakta)
- soejmi, soejme
- sakta
- soejvene
- skugga (av person, djur)
- soekse
- larv, mask (t.ex. i svamp, kött, fisk)
- soelege, tjovve
- tjyv
- soelkehtasse
- tröst
- soelkehtidh / soelkehte
- trösta
- soelmehth
- passage, dörröppning
- soen-åedtjie
- ryggfilé
- soene
- sena, sentråd
- soene
- sentråd
- soenehke-beelhte
- bälte (flätad av senor)
- soeredh / suara IV
- tränga igenom (kläder om regn el. likn.)
- soeredh / suara IV
- tränga ned (i jorden om regnvatten)
- soerme
- finger
- soerme-gåetie
- fingerborg
- soerme
- tå
- soermese
- ring (fingerring)
- soeskedh / suaska IV
- tugga
- soete, soedte, soetele
- berättelse (hemsk/skrämmande)
- soeve
- rök
- soevedidh / soevede
- ryka
- soeven, soevine
- sotig, smutsig (av sot)
- soevesdahke
- rökmila
- soevese
- rökelse
- soevestahke
- rökeld (att hålla insekter från renen)
- soevestehtedh / soevestahta
- röka, få till rök (t.ex. för renarna i renskogen)
- soevestidh / soeveste
- röka (fisk,kött)
- sohkere-ruehtie
- sockerbeta
- sohkere-jaamedh-gæbja
- sockersjuka
- sohkesjidh / sohkesje
- gnida, putsa
- sohkesjidh / sohkesje
- putsa, gnida
- sohpedh / såhpa IV
- skrapa (kött från ben)
- sohtehtidh / sohtehte
- misstro, vara misstänksam
- sojabööna
- sojaböna
- sojjedahkesne
- böjd (är böjd)
- sojjedh / såjja IV
- böja sig, böjas
- sojjehtidh / sojjehte
- böja, göra krokig
- sojjehtimmie
- böjning
- sojjehtje
- böjlig, böjbar (mjuk)
- sojjesovvedh / sojjesåvva
- bli böjd, bågna
- sojjesovvedh / sojjesåvva
- bågna, bli böjd
- Sokratese
- Sokrates
- soldaate, dåaroje, dåaroe-nïere
- soldat, krigare
- solkeldh
- skitig, smutsig
- solkeldh
- smutsig
- somhpe
- sump, kaffesump
- somperdehtedh / somperdahta
- blanda samman (huller om buller)
- sontere
- emot
- soptsese
- berättelse
- soptsestalledh / soptsestalla
- samtala, prata
- soptsestalleme-plïere
- talesätt
- soptsestidh / soptseste
- prata, tala
- soptsestidh / soptseste
- tala, prata
- soptsestimmie-aamhtese
- samtalsämne
- soptsestimmie
- tal, muntligt tal
- soptsestimmiereaktoe, håalemereakta
- yttrandefrihet
- soptsestæjja
- berättare
- sorhpe-bæhtoe
- slaskhink
- sorhpe-bæhtoe
- soptunna
- sorhpedahke
- slaskhög
- sovhte
- förkylning
- sovkedahkh
- gungor
- sovkedh / såvka IV
- ro, ta till årorna
- sovkehtidh / sovkehte
- vagga, vyssja (barn)
- sovkijahtjedh / sovkijahta
- ro (börja ro)
- sovkije
- roddare
- sovme, vaane-sovme
- misstanke
- sovmedh / såvma IV
- anta, tro, förmoda, gissa, ha misstanke om
- sovmehtidh / sovmehte
- misstänka någon
- sovmehtje, sohtehtihks
- misstänksam
- sovre, suvries
- sur, surt (om mat, väder)
- sovvene
- sel, stillaflytande utvidgning av älv
- sov reflex.
- sin, sitt, sina
- spaagedti
- spagetti
- spaagka-beelhte
- bälte (med tennplattor el. tennknappar)
- spaahkoe, spaahka
- spån, flis (efter vedhuggning)
- spaajhte
- fort, snabbt
- spaajhte
- snabbt, fort
- spaanese
- spån, hyvelspån (för bellingspitning)
- spaenjie
- berghälla (som sticker upp ovanför marken)
- spaenjie-tsåaka
- grund (i sjö med berghälla)
- spaenjieguvvie
- hällmålning
- spaenjietjaalege
- hällristning
- Sparta
- Sparta
- spealadidh / spealede
- spela (med instrument)
- speanjoe
- berghälla (slipprande hal bergsflata)
- speedtjedh / speedtjie VI
- sprida, skingra (t.ex. renhjorden)
- speehkedh / speehkie VI [spææ-]
- slå (en gång med flat hand)
- speehkestahke
- racket, spelracket
- speehkestidh / speehkeste
- smiska till, daska till
- speenedh / speenie VI [spææ-]
- spånbelägga (belling)
- speerredh / speerrie VI [spææ-]
- spänna ut (skinn, kött för torkning)
- speetele-skïemtje
- spetälskesjuk
- spidtje
- gårdsbruk, bondgård
- spidtje
- nybygge, småbruk
- spidtje
- småbruk, nybygge
- spidtjetje
- nybygge (litet ..)
- spieltie
- isskorpa på snön (av isbark)
- spijhkierdidh / spijhkerde
- spika
- spijsie, vuebnie
- spis
- spinaath, speenath
- spenat
- spïele
- spel
- spïeledh / speala IV
- spela (kort, instrument etc.)
- spïjhke
- snö och is (på marken)
- splåenskieh, splåenhkieh
- huggspån, tvet (vedavfall)
- splåenskieh, splåenhkieh
- tvet, huggspån (vedavfall)
- spoeje
- blåsa (ex. urinblåsa)
- spoerjehke
- kal, bar, utan vegitation
- spåavhroe-åejjie
- flintskallig
- spåavhroeh
- kal, bar
- spååredh / spååroe V, njoetedh / njuata IV
- spara
- spæjngedh, spæjngadahke
- före (stenhårdt isföre så skidorna inte biter)
- Sri Lanka
- Sri Lanka
- staaffelije
- staffli
- staajne, staajnehke
- ren (steril renko, - vaja)
- staake, v.g. staake baalka
- upptrampad (om stig)
- staake baalka
- stig (starkt upptrampad)
- staalehke
- hjälte/hjältinna
- staalehke
- orädd, modig
- staalhke, stïelhke
- stjälk
- Staaloe
- Stalo (sägen omspunnen person)
- staaloen-batske, staaloen-kraesie
- nordisk stormhatt (Aconitum septentrionale)
- staameldidh / staamelde
- stappla, stappla sig fram
- staangke
- hässjestör, hässjestång
- staare
- stad
- staareståvroe
- statsfullmäktige
- staarhvoe, sïelkedahke
- hamn
- staarne
- hälsa, vigör
- staarroe
- starr (gräs)
- staateministere
- statsminister
- staaten otnege
- medborgare, statsmedb.., statsborgarskap
- staaten otnege
- statsmedborgare
- staaten religijovne
- statsreligion
- staateåejvie
- statsöverhuvud
- staavra
- stång
- staavtjevartije, pyramijde
- pyramid
- stadijovne
- stadion
- staelhpie
- obehaglig/svår situation
- staelhpie
- situation (obehaglig/svår)
- staelie
- stål, stålbit
- staellie
- stall
- staemnie
- båtstam
- staemnie
- stam (båtstam)
- staeriedidh / staerede
- rätta, göra riktig, korrigera
- staeries, staaran
- rätt, riktig
- staeries
- stabil, stadig, riktig
- stamhpestidh / stamhpeste (v.g. baalka stamhpesti dïsse)
- ta slut, stoppa (ex. vägen tog slut där)
- stanghkedh / stanghka IV
- stöna
- stanghkoeh
- stönbenägen (stönar ofta)
- starnedehtedh / starnedahta
- kurera
- starnedh / starna IV, starnodh II,
- friskna till, tillfriskna
- starnedh / starna IV
- hämta sig, repa sig (av sjukdom)
- starneldh faamoe
- undergörande kraft
- stasjovne
- station
- statistihke
- statistik
- Stavangere
- Stavanger
- stavra
- förvaltare, en som styr
- stealladestedh / stealladasta
- ställa i ordning (snabbt)
- stealladidh / steallede
- ställa i ordning, laga till
- steeblege, aalohke
- stövel
- steebnedh / steebnie VI
- stämma (inför rätten)
- steebnege
- stämning, åtal
- steegkedh / steegkie VI [stææ-]; gaptjedh IV
- stänga
- steegkeldahkesne, gaptjeldahkesne, dahpesisnie
- stängd (är stängd, om dörr)
- steempedh / steempie VI [stææ-]
- stampa, hugga hål i (is)
- steeredh / steerie VI
- hålla, hålla fast
- steeredidh / steerede
- hålla sig fast
- steerestidh / steereste
- hålla fast (som snarast)
- stenkie
- ståndaktig (i tron)
- sterpiedidh / sterpede
- hoppa och sprätta (om ren)
- stielie
- kil, kilformad tygstycke
- stielie-tjohpe
- mössa (sydsamisk, med kilar och bräm)
- stilledh / stillie VI
- beordra, beordra en till att göra något
- stilleme
- mandat
- stilleme
- påbud, order
- stinkes, stynkehke, stonkes, stankehke
- stadig, säker, stabil
- stipeende
- stipendium
- stïeglediagraamme
- stolpdiagram
- stïehpegåetedh / stïehpegåata
- hällregna (börja …)
- stoenedh / stuana IV
- falla i sjön el. från ett fjäll
- stoenedh / stuana IV
- hoppa ut i en älv (om djur el. flock av djur)
- stoenehtidh / stoenehte
- driva renflock ut i en älv
- stoere-tjuetie, tovsene, tåvsene
- tusen
- stoerehkevoete
- storhet, betydelse
- stoerre-båantah pl.
- rikfolk
- stoerre, stoere
- stor
- stoerre-åabpa
- stora syster
- stoerre-vïelle
- store bror
- stoerre luhkie, tjuetie
- hundra
- stogkes
- generad, blyg
- stogkestalledh / stogkestalla
- generad vara, vara generad
- stogkestalledh / stogkestalla, skaamasjidh, skaamasidh
- skämmas, vara generad
- stohkestidh / stohkeste
- staka (båt)
- stolhtestalledh / stolhtestalla
- stoltsera, vara högmodig
- stompeldidh / stompelde
- snubbla, stappla sig fram
- stovhpedh / stovhpoe V
- stupa
- stovhpijahtjedh / stovhpijahtja
- stupa (i färd med att stupa)
- straavvedh / straavva IV
- vara bekymrad; vara nära till misstanke / tvivel
- stratjkelaavkoe, dusje
- dusch
- stratjketje
- liten spruta
- striengkies attr.
- sträng, hård, omild
- strientje
- sträng, järntråd
- strijries
- strid (strömmande/flödande)
- strïjhtjedh / stræjhtja IV
- skvätta, stänka (om vatten el. söla)
- strïjredh / stræjra IV
- strida
- stroehte-biejjie, jåvle-iehkede
- julafton
- strunhtjie
- rynka (i ansiktet på kläder)
- strutse
- struts
- struvkestidh / struvkeste
- rycka, slita, knycka till
- stråarkan pred.
- orolig, ängslig
- stråarkan pred.
- ängslig, orolig
- stråmhpoe-maadtegasse
- buske (till sidan av busken, rotändan)
- stråmhpoe, stramhpa, båskoe, baska
- buske, snår
- strætjka
- spruta, injektion
- studeente
- student
- studeentesiebrie
- studentförening
- stuehkie
- kolv, stock
- stuehkie
- stock, kolv
- stuehkie
- stock, timmerstock
- stuerebe
- större
- stueriedidh / stuerede
- förstora, göra större
- stuhtje
- stycke, del
- stuhtjetje
- stycke, del (litet stycke, del)
- stujmie-foeve
- upprorsgrupp
- stuvredh / stuvrie VI
- förvalta, ordna med
- stuvredh / stuvrie VI
- kontrollera, ha kontroll över
- stuvredh / stuvrie VI
- ordna med, styra, förvalta
- stuvredh / stuvrie VI
- styra, förvalta
- stuvredh / stuvrie VI
- styra, ordna med (renar, egendom)
- stuvreme-vuekie
- styresätt
- styjre
- roder (på båt)
- ståamhpe
- stubbe, trästubbe
- ståamhpe
- vedkubbe
- ståapoe
- hus, stuga
- ståapoe
- stuga
- ståapoesijjie
- husplats
- ståaradidh / ståarede
- klara sig, hålla sig, stå sig (om mat, om äldre djur)
- ståaradidh / ståarede
- stå sig, hålla sig (om mat m.m.)
- ståaroe, vïjredahke
- storlek
- ståatjedh / ståatja IV, gårredh II
- leka, lägga rom
- ståvroe, stavra
- styrelse
- stååkedidh / stååkede
- leka (med varandra)
- stååkedimmie, tjovne
- lek
- stååkedimmiesijjie
- lekhage, lekplats
- stååntetje
- stund (liten stund)
- stååvehke, stööves
- lugn (ex. renar som betar i lugn och ro på en plats)
- stååvehke
- stadig, stabil
- stæhkoe, stæhka
- aln (längdmått)
- stööregs, stöörege
- träffsäker
- stöörelihks
- högfärdig, högmodig
- stöörelihks
- högmodig, högfärdig, stor på sig
- stööremes
- störst
- suajadahke
- vindskärm
- sualadidh / sualede
- stjäla
- sualadihks
- tjyvaktig
- suaredh, suaradahke
- töväder (varm vind och sol så att snön smälter bort)
- suarhta, såarhta
- ren (mörkbrun)
- Sudane
- Sudan
- sudties
- isfri, öppen (om sjö)
- suehpede, maavnese
- maj (månad)
- suehpiedimmie-laante, suehpeds-laante
- kalvnings land
- suejielidh / suejele
- sjunka ned, försvinna (om solen)
- suejnie-tjomhpe
- höbal
- suejnie-laaroe
- hölada
- suejnie-lapte
- höloft
- suejnie-håevkie, staehkie
- höstack
- suejnie, gaameh-suejnie
- skohö
- suejnieh pl.
- hö, skohö
- suejnietjuahpa, suejnietjåahpoe
- skohö-ställe, skohötäkt (plats där man skär skohö)
- suelede, suelien
- smyg (i smyg), hemlig
- sueleds-laakan
- hemlighet (i hemlighet)
- suelie
- blodvatten, blodplasma
- suelnie
- dagg
- suerkie
- klyka, förgrening
- Sumatra
- Sumatra
- sumere
- sumer
- sumeren
- sumerisk
- sumo-gæmhpoje
- sumo-brottare
- sumo-gæmhpome
- sumo-brottning
- Surinam
- Surinam
- suvhpie
- asp (träd)
- suvlie
- matfett (fett till att ha på maten), sovel
- suvlie
- smält smör / fett för att ha på maten
- suvlie
- sovel
- suvriedidh / suvrede, suvriedistedh
- sura, vara sur, vara på dåligt humör
- suvtie
- vattenklöver (Menyanthes trifoliata)
- suvtiehtidh / suvtehte
- gunga, vyssja
- suvtiehtidh / suvtehte
- vyssja, vyssja ett barn till sömns
- suvtije
- passare, vyssjare (barn vyssjare)
- suvtije
- vyssjare (en som vyssjar barn)
- suvvedh / såvva I
- gro igen, växa igen
- suvvedh / såvva I
- läka igen (om sår)
- svaajhpe
- däng, stryk
- svaajhpe
- liksvepning
- svaale
- fjällräv
- svaalhtese, lïenghke
- länk
- svaalhtje, vaarjelimmie-tjohpe
- hjälm
- svaalije
- piska
- svaaloe
- kallt (kyligt väder)
- svaejlehke
- ren (kastrerad för tämjning)
- svarkeldahke
- mellanmål, fika
- svarkeldahke
- snabb mat, fika
- svarkeldh, svarkeldahke
- fika, mellanmål
- svarkelidh / svarkele
- fika, äta lite grann
- sveartoeh
- glupsk
- sveehkedh / sveehkie VI
- vika till sidan, ändra riktning
- sveehkedh / sveehkie VI
- väja / vika till sidan, förändra riktningen
- sveehkestidh / sveehkeste
- vika undan snabbt, ändra riktning hastigt
- Sveitse
- Schweiz
- sviertie, sveerte
- svärd
- svijredh / svæjra I
- svida, göra ont
- svijregåetedh / svijregåata
- svida (börja svida)
- svijrie-tjööse
- ren (med vita prickar på baken)
- svilkiestidh / svilkeste
- huttra (av kyla)
- svilkiestidh / svilkeste
- skälva; huttra
- svitnestidh / svitneste
- dra ihop, strama, spänna
- svitnestidh / svitneste
- strama, spänna, dra till
- svitnestidh / svitneste
- sy in (ex. ett klädesplagg)
- svïenske (daaroe, daara, daaroeladtje)
- svensk (icke samisk person)
- svïhtjedh / svæhtja IV
- röra sig
- svïmtjerdidh / svïmtjerde
- vackla, vingla
- svïrrege
- näbbmus
- svåjkesidh / svåjkese
- svalla, svämma över
- svååjpele
- yr, vimmelkantig
- svååredh / svååroe V, vaestiedidh / vaestede
- svara
- svæhkah pl.
- klövjesadel
- svæjmeds, svæjmadasse
- svimmning
- svætnoe
- bälte (bukrem i klövjesadel)
- Svöörje, Sveerje, Svierje
- Sverige
- Swazilaante
- Swaziland
- sygkeldimmie
- cykling
- sygkele
- cykel
- syjhtede, væljoe
- vilja, önskan
- syjhtedh / syjhtoe V
- passa (barn, gamla el. sjuka)
- syjje, sojje
- böj, böjning
- syklååne
- cyklon
- symbovle
- symbol
- synnagovge
- synagoga
- sysngelh, sysngeladtjh
- innanmat, inälvor
- syölmedahke
- bro (liten)
- syöngelh
- snö (kornig, lätt för renar att gräva)
- såafoe-sijjie
- park
- såafoe
- trädgård
- såafoe-gïrse
- trädgårdsslang
- såafoe-strætjka
- trädgårdsspruta
- såaja, såajoe, såelie, voejehtahke
- fena (på fisk)
- såaja-snjeara
- fladdermus
- såaja, såajoe
- vinge
- såajmanidh / såajmene
- sakta ner farten, sänka hastigheten
- såakelgidh / såakelge
- tjockna, börjar bli tjock (om mjölk)
- såakije, såakijs
- brusande (om bäck, älv)
- såakne
- socken
- såakoe-mielhkie, söökes-mielhkie
- filmjölk (långfil)
- såakoe-mielhkie, söökes-mielhkie
- tjockmjölk, filmjölk (långfil)
- såakoedidh / såakode
- göra tjockare (tjockflytande)
- såaltje
- rykte, skvaller, hörsägen
- såane
- så, vattenbalja
- såanedh / såana IV, gaarvanidh / gaarvene
- komma bort, försvinna, bli borta
- såangoe
- frieri
- såara
- flisa, träflisa
- såara
- träflisa
- såara
- tändsticka, träflisa
- såase
- hornmärg (märg i horn)
- såasta, såaste
- fura (halvtorr)
- såavla
- dis (tunn lätt dimma i fint väder, värmedis)
- sådteres, sadteres
- syndig
- sådtoe
- synd
- såebries
- porös
- såekie
- björk
- såeleme
- horntagg
- såelie
- släktgren
- såemies, naakene, naan
- någon, en el. annan
- såemies aejkien
- en el. en annan gång, vissa gånger
- såemies aejkien
- vissa gånger, en el. annan gång
- såervie
- fura (torr)
- såevlie, suevlie
- issörpa, snösörpa på is
- såevmie
- bete (fint torrt bete under snön)
- Såevmie
- Finland
- såjja, såjjoe
- skidbrätte
- såmskodh / somske II
- förvirrad bli, bli förvirrad, bli yr
- såmskoes
- disträ, förvirrad, yr
- såmskoes
- yr, disträ, förvirrad
- sårjodh / sorje II
- surna, få sur smak (om mat)
- sårkoe, sarka
- sorg
- såvkahierkie
- gunghäst
- såvsoe
- sömnig (en som är sömnig)
- sååjhtedh / sååjhtoe V
- passa sig (tillfälligtvis), råka vara
- sååjhtedh / sååjhtoe V
- råka vara (tillfälligtvis), passa sig
- sååkesjidh / sååkesje
- såga
- sååketje
- täte (påverkar mjölk att bli trögflytande)
- sååketje-kraesie
- tätört (Pinguicula vulgaris)
- sååle
- holme, ö
- sååle
- ö, holme
- såålege
- salig, avliden
- sååleme, såålemes
- tandpetare,
- såålemehtedh / såålemahta, sååledidh
- peta tänder
- såålhtedh / såålhtoe V
- salta
- såångedidh / såångede
- fria (på aktningsfullt sätt), gilja
- såångedidh / såångede
- gilja, fria
- såångedæjja
- friare
- sæjhtjodh / syjhtje II
- rim bli, bli rim, frysa till
- sæjjasadtje
- ställföreträdare
- sæjjasadtje
- suppleant, ställföreträdare, vikarie
- sæjjetje
- plats (liten plats, litet ställe)
- sæjlodh / syjle II
- tröttna
- sæjloes
- sliten, trött
- sæjloes
- trött, sliten
- sæjlome
- trötthet
- sæjlome
- överansträngning, trötthet
- sæjnoe, sæjna
- fårsvingel (Festuca ovina)
- sæjrobpe, sæjra
- sirap
- Sööfe
- Sofia
- sööjmes
- långsam, senfärdig, trög
- söökes
- tjock (tjockflytande om mat, mjölk)
- sööpedh / sööpie VI
- sopa, sopa rent
- sööpeme-pleahtjoe
- sopskyffel
- taabelle
- tabell
- taadtere, taatere
- resande folk (folkslag)
- taagle
- tagel, hästtagel
- taale, taalh
- tal (antal)
- taale, siffere
- tal, siffra
- taanhke-våågne
- tankbil (tankvagn)
- taanhke-vïnhtse, dåtnoe-vïnhtse
- tankbåt, tankfartyg
- taatje, taake, rehpie
- tak (på hus)
- taavla, guvvie
- tavla
- Tadsjikistane
- Tadzjikistan
- Taiwane
- Taiwan
- taksije, dråssja
- taxi
- tapijre
- tapir
- teatere
- teater
- teegele
- tegel, tegelsten
- teellerhke
- tallrik
- teempele
- tempel
- teennedh / teennie VI [-ææ-]
- falla (snö)
- Teheraane
- Teheran
- telefaakse
- fax (telefax)
- telefaakse
- telefax
- telefovne
- telefon
- temperatuvre
- temperatur
- teologije
- teologi
- termomeetere
- termometer
- Thailaante
- Thailand
- Tibete
- Tibet
- tijgere
- tiger
- tïeme
- stank
- tïjje, aejkie
- tid
- tjaabredh / tjaabra IV
- trycka, klämma, klämma fast
- tjaabrestehtedh / tjaabrestahta
- pressa ut (pengar)
- tjaabrestidh / tjaabreste
- klämma till, vrida upp (skyndsamt)
- tjaabrodh / tjååbre II
- trycka, klämma (flera ting)
- tjaabroehtistedh / tjaabroehtasta
- klämma (lite grann)
- tjaahpajdovvedh / tjaahpajdåvva
- väderbiten bli (bli väderbiten/solbränd)
- tjaahtje
- ren (som av naturen bara har ett horn)
- tjaajanidh / tjaajene
- förirra sig, gå vilse
- tjaajanidh / tjaajene
- gå vilse, komma bort
- tjaajanihks
- villsam, som lätt går vilse
- tjaakanidh / tjaakene
- plats få, få plats, rymmas
- tjaakanidh / tjaakene
- rymmas
- tjaakse
- bladmage
- tjaalaldahkh, lidteratuvre
- litteratur
- tjaalaldahkhsjïele, lidteratuvresjïele
- litteraturpris
- tjaalaldihkie
- färdigskrivet
- tjaalasovvedh / tjaalasåvva
- skrivet bli, bli skrivet
- tjaalege, tjaalehtjimmie
- ornamentik
- tjaalege
- ristning
- tjaalege
- skrift
- tjaalege-ååhpetje
- skriftlärd
- tjaalege, teekste
- text
- tjaaleh-dååjvehts
- löfte (skriftligt löfte)
- tjaaleh-histovrije
- skrifthistoria
- tjaalehsieve, tjaalehsijjie
- adresslinje
- tjaalehtjidh / tjaalehtje
- gravera, rista in (ornamentik)
- tjaaleldh
- skriftlig
- tjaalesijjie, adresse
- adress (post)
- tjaalestidh / tjaaleste
- snitta upp (skinnet under flåning)
- tjaangedh / tjaanga IV
- gå in, stiga på
- tjaangedh / tjaanga IV
- stiga in
- tjaangeldahke
- pass (en bestämd plats i terrängen)
- tjaanja
- utväxt
- tjaarahtalledh / tjaarahtalla
- drömma (mardrömmar)
- tjaasmege
- finne, kvissla, blemma, acne
- tjaasmege
- kvissla, finne
- tjaasmegh pl.
- akne, finnar, kvisslor
- tjaatjetje
- vatten (lite vatten)
- tjaave
- syn, spöksyn
- tjaavtese
- motbacke, motlut
- tjaavtese
- motlut, motbacke
- tjaavtese
- stigning, motbacke
- tjabredh / tjabra IV
- sträva, hålla på med något
- tjabrehtidh / tjabrehte
- tvinga någon
- tjabreme
- strävan
- tjaebpies
- fin, vacker
- tjaebpies-laakan
- fint, på ett fint sätt
- tjaebpies
- vacker, skön
- tjaejieh
- förvillad, som kommit helt fel
- tjaekeds
- rymlig
- tjaeledh / tjaala I
- skriva
- tjaeleme-gærja
- skrivbok
- tjaeleme-dïrrege
- skrivredskap
- tjaelemevuekie
- ortografi, skrivsätt
- tjaelemevuekie
- skrivsätt
- tjaeliehtidh / tjaelehte
- testamentera
- tjaeliehtidh / tjaelehte
- utskriva, ta utskrift
- tjaeliestidh / tjaeleste
- notera, skriva lite el. som snarast
- tjaelije
- författare
- tjaelije
- sekreterare
- tjaelije
- skribent
- tjaelije
- skrivare
- tjaerhvie
- fjäll (ett avskild fjäll i högfjällsområde)
- tjaetsie-skïeregisnie gabpeldidh
- ligga högt i sjön
- tjaetsie-nuelien vïnhtse, tjarnie-vïnhtse
- ubåt
- tjaetsie-nuelien vïnhtse, tjarnie-vïnhtse
- undervattensbåt, ubåt
- tjaetsie
- vatten
- tjaetsie-stulhtje
- vattenkanna
- tjaetsie-faamoe
- vattenkraft
- tjaetsie-luejhtije
- vattenkran
- tjaetsie-möölla
- vattenkvarn
- tjaetsie-gaaltije, aajege
- vattenkälla
- tjaetsie-mierie
- vattennivå
- tjaetsie-treavkah
- vattenskidor
- tjaetsie-slaavtje
- vattenstarr (Carex rostrata)
- tjaetsiegierkie
- pärla (genomskinlig glaspärla)
- tjaetsiehtidh / tjaetsiehte
- bevattna
- tjaetsieokse
- sluss (vattensluss)
- tjaetsieprutnie
- vattenbrunn
- tjaevtedh / tjaavta I
- bestiga (t.ex. en höjd)
- tjaevtedh / tjaavta I, tjeevtedh / tjeevtie VI
- kliva, klättra (t.ex. uppför en backe)
- tjahkan
- sittande
- tjahkasjidh / tjahkesje
- sitta
- tjahke-goetsije, bïerje-goetsije
- bergsklättrare
- tjahke-baahkoe, vaerie-baahkoe
- fjällsida, fjällsluttning
- tjahke
- fjälltopp
- tjahkese, stovle
- stol
- tjahta, tjæhta
- kilo
- tjahtedh / tjahta IV
- krysta, ta i
- tjaktje
- höst
- tjaktje-leekeme [lææ-]
- höstslakt
- tjaktje-niestie
- höstslakt (matren)
- tjaktje-giesie
- höstsommar, sensommar
- tjaktje-daelvie
- höstvinter, tidigt på vintern
- tjaktje-giesie
- sensommar, höstsommar
- tjaktjege
- om hösten
- tjalleme, gïevte baenie
- huggtand
- tjalleme, gïevte-baenie
- tand (huggtand)
- tjalmerge, tjalmijes, tjalmijs
- skarpsynt, som ser bra/långt
- tjalmese
- nätmage
- tjamke
- starkt, hårdt
- tjanhtjoeh, jahtses
- mjölksprängd (full av mjölk, om juver)
- tjarkadidh / tjarkede
- förlita sig på, ha tillit till
- tjarkadidh / tjarkede
- våga, drista sig till
- tjarke, tjarki
- starkt, kraftigt, ihärdigt
- tjarme, tjarme-gïete, tjarmh-gïete
- knytnäve, näve
- tjarme
- näve, knytnäve
- tjarmedalleme
- boxning
- tjarmen dïeves
- full näve, full hand
- tjarnedh / tjarna IV
- dyka
- tjarnedidh / tjarnede
- dyka (flera gånger)
- tjarres
- frisk, ingen sjukdom (för djur el. människa)
- tjarve
- skare, skarföre som bär
- tjarvedh / tjarva IV
- skare bli, bli skare
- tjarve slohteme
- skare (har tinat upp)
- tjaste, gïhpetjaste
- glass
- tjaste
- snö (våt kornsnö om våren)
- tjavre
- dvärg
- tjeahpoe
- konst
- tjeallere
- källare
- tjeapohke
- hals
- tjeapohkegårrese, slipse
- slips
- tjeara
- skymning
- tjearmehke
- ren (hona, ettårig)
- tjearodh / tjyöre II, njæjhkodh / njyjhke II
- gråta
- tjearoestidh / tjearoste
- gråta lite grann
- tjearra
- kärra
- tjeatere
- getare (av bondeboskap)
- tjeavadidh / tjeavede
- efterskänka
- tjeavla, tjeavhla
- flöte (nätflöte)
- tjeavla, tjeavhla
- nätflöte
- tjeavra
- utter (djur och fiskeredskap)
- tjeehpes-sohte [tjææ-]
- digerdöden, svartadöden
- tjeehpes [tjææ-], suarhta, såarhta
- svart
- tjeehpes-laaketje [tjææ-]
- svartaktigt
- tjeejehtihks [tjææ-]
- förförisk
- tjeekehdidh / tjeekehde
- innehålla, rymma
- tjeekehdidh / tjeekehde [tjææ-]
- rymma (få till att rymmas)
- tjeelhtjeme
- klöv (biklöv på klövdjur)
- tjeelhtjes-nuelie
- klöv (biklöv på ren)
- tjelmehts
- blind
- tjelmie-sodte
- snöblindhet
- tjelmie
- öga
- tjelmie-loeve
- ögonlock
- tjelmie-gaahka, gaahka
- ögonsten, pupill
- tjelmiehtovvedh / tjelmiehtåvva
- blind bli, bli blind
- tjelmien-rapth, tjelmien-goelkh
- ögonhår
- tjelmien-roene
- ögonvrå (inre)
- tjelmien-gietjie
- ögonvrå (yttre)
- tjengkere
- boll
- tjerkehkh pl.
- skor (av nedre delen av bellingar)
- tjerkie
- belling (den nedersta delen på belling, …renens fot)
- tjetskie, tjeskie
- hermelin, lekatt
- tjetskie
- lekatt, hermelin, vessla
- tjetskie, tjeskie
- vessla, hermelin
- tjevrie, tjevdie
- skodel (del av botten i sko, från mittsöm till nosdel i novhtehke)
- tjevties
- seg, hård (om t.ex. snö, lera, deg)
- tjevties hammoe
- fast form
- tjevties hammoe
- form (fast form)
- tjevtije gåevie
- kurva (stigande …….)
- tjibrenassh pl.
- tvång, förpliktelse
- tjidtjie
- mamma, mor
- tjidtjie
- mor, mamma
- tjidtjie-bielie
- styvmor
- tjiehpiebuktie
- duktigare, på ett bättre vis
- tjiehpiedæjja
- konstnär
- tjiehpies
- duktig, händig
- tjiehpies-laakan, væjkeles-laakan
- duktigt, ordentligt (….sätt)
- tjiehpies-laakan
- noga
- tjiehpies-laakan
- omsorgsfull, noga
- tjiehpiesvytnjesjæjja
- konsthantverkare
- tjiehpiesvætnoe
- konsthantverk
- tjiehtjele
- rum
- tjiehtjere
- finger (lillfinger)
- tjiehtjere
- tå (lilltå)
- tjiehtjeren-ietnie, tjiehtjeren-lihkesadtje
- ringfinger
- tjiepie
- kaffepåsedel (övre delen, halsen av kaffepåse)
- tjiermie
- njure
- tjietjele, tjietjelen
- ensam (vara ensam), (vara) för sig själv
- tjietjele, tjietjelen
- för sig själv, (vara) ensam
- tjievliedidh / tjievlede
- högfärdig vara, vara högfärdig/högmodig
- tjievliedidh / tjievlede
- stolt vara, vara stolt, … högfärdig
- tjievlies-voete
- högfärd, högmod
- tjievlies-voete
- högmod, högfärd
- tjievlies-voete
- stolthet
- tjihkedidh / tjihkede
- sätta sig
- tjihkehtidh / tjihkehte
- sätta sig (få till att sätta sig)
- tjihkestidh / tjihkeste
- sätta sig en liten stund
- tjihtedh / tjihtie VI
- förtränga
- tjihtedh / tjæhta I, VI
- kil sätta, sätta kil i
- tjihtedidh / tjihtede
- tränga sig fram, tränga sig in
- tjihtese-tjaelije
- diktare
- tjihtesjidh / tjihtesje
- kila fast, kila in
- tjijhtjh
- sju gånger
- tjillege
- killing
- tjilleste
- våldsamt, hårt, starkt
- tjilliestidh / tjilleste
- anstränga sig extra för att bli färdig
- tjimkedh / tjimkie VI
- klövja, lägga på klövjepackning
- tjimkeme
- klövjning
- tjirkedh / tjirkie VI
- försäkra, garantera
- tjirkedh / tjirkie VI
- garantera
- tjirkekopije
- säkerhetskopia (backup)
- tjirkeme
- garanti
- tjirkes
- bärkraftig
- tjirredh / tjirrie VI, tjïrredh / tjærra IV
- sota till / ut (sota ner)
- tjïehkeldidh / tjïehkelde
- köpslå, pruta
- tjïehkeldidh / tjïehkelde
- pruta, köpslå
- tjïekedidh / tjïekede
- gömma sig
- tjïekelidh / tjïekele
- gömma bort (snabbt)
- tjïekemesijjie vijrijasse
- jaktvärn
- tjïekerdidh / tjïekerde
- gräva upp snötäcket för att komma åt bete (om renen)
- tjïektjedh-åerie
- pulsåder
- tjïektjedh / tjeaktja IV
- slå (om puls)
- tjïektjes-gaamese
- belling (från bakfoten)
- tjïelhke
- kälke
- tjïelke
- naturlig, riktig, äkta
- tjïelke, tjïelkes
- uppenbart, klart
- tjïelke-gierkie
- ädelsten
- tjïelke
- äkta, naturlig, riktig
- tjïelkesth tjyölkehke
- förklara det tydligt
- tjïelkestidh / tjïelkeste
- definiera
- tjïelkestidh / tjïelkeste, buerkiestidh
- förklara, underätta
- tjïelkestidh, buerkiestidh, bihkedidh
- utreda, förklara
- tjïelkestimmie
- definition
- tjïelte
- kommun
- tjïelten åejvie
- kommunordförare
- tjïelteståvroe
- kommunstyrelsen
- tjïengele, doelmes
- tjäle
- tjïerte
- grupp (i ett bestämt område)
- tjïertestidh / tjïerteste
- precisera, understryka
- tjïervenidh / tjïervene
- berusas, bli berusad
- tjïerves
- berusad
- tjïerves
- full, onykter
- tjïerves
- onykter, berusad
- tjïeskedh / tjeaska IV
- klyva, dela
- tjïeskese
- vedträ
- tjïevlestidh / tjïevleste, jijhtedh / jæjhta I
- vaka (om fisk)
- tjïevrege
- brunstlukt (av brunstig rentjur)
- tjïjhkerde
- kikare
- tjïjhkestidh / tjïjhkeste
- kika med kikare
- tjïjhtje
- sju, 7
- tjïjhtjehts
- sjundedel
- tjïjrese
- upplega (snöansamling på trädkvistar / i trädkronor)
- tjïktedh / tjækta IV
- laga nät
- tjïrre
- kol; sot
- tjïrre
- sot; kol
- tjïrrekrogke
- kolningsgrop
- tjïrrh
- genom, tvärsigenom
- tjoehpedh / tjuahpa IV
- hugga; skära
- tjoehpedh / tjuahpa IV
- skära; hugga
- tjoehpestidh / tjoehpeste
- skära / hugga hastigt
- tjoeje, tjoejenasse
- ljud
- tjoeje
- stämma, ljud
- tjoejenassh-baante
- ljudband
- tjoejenessaadtege
- podcast
- tjoejhke
- mygga
- tjoejhken-ietnie
- harkrank (insekt)
- tjoejkedh / tjuajka IV
- skida, åka skidor
- tjoejkedh / tjuajka IV
- åka skidor
- tjoejkedidh / tjoejkede
- åka skidor (ihållande)
- tjoejkehtalledh / tjoejkehtalla
- driva på att åka skidor
- tjoejkehtehtedh / tjoejkehtahta
- skida upp / ikapp
- tjoejkehtehtedh / tjoejkehtahta
- åka skidor (skida upp/ikapp)
- tjoejkehtidh / tjoejkehte
- skida efter; få till och gå på skidor
- tjoejkelidh / tjoejkele
- skida iväg (dra iväg)
- tjoejkestidh / tjoejkeste
- åka skidor (fara iväg på en kort tur)
- tjoejkijidh / tjoejkije
- åka i väg på skidor
- tjoekedh / tjuaka IV
- läppja, slurpa i sig (om hund)
- tjoekedh / tjuaka IV
- slurpa i sig, äta, läppja (om hund)
- tjoele
- kön
- tjoeledh / tjuala IV
- slåss (om renar)
- tjoelme
- knut
- tjoelmehkebaante
- rosett
- tjoelmestidh / tjoelmeste
- knyta en knut
- tjoeme
- fiskskinn
- tjoemehtidh / tjoemehte
- be om något, tigga
- tjoemehtidh / tjoemehte
- fråga efter (saker och ting), tigga, be om
- tjoemehtihks
- fordrande
- tjoeredh / tjuara IV, tjoeveridh / tjoevere
- måsta (vara nödgad till)
- tjoevke-tåarne, tjoevksvæptie
- fyrtorn
- tjoevke
- ljus, något som lyser, lampa
- tjoevkedh / tjuavka IV
- lysa (om sol, måne, eld, lampa)
- tjoevkedidh / tjoevkede
- belysa
- tjoevkese
- ljus (sken, dagsljus, stearinljus)
- tjoevkese
- lyse
- tjoevkese, lievsie, luevsie
- stearinljus
- tjoevte
- spett, stör
- tjoevtenje
- nyckel
- tjoevtenjen-raejkie
- nyckelhål
- tjogne
- husgeråd, sak el. ting, bagage
- tjogneh, bægkah pl.
- bagage
- tjohkehtovvedh / tjohkehtåvva
- magras, bli mager
- tjohkehts, siegkies
- mager
- tjohpe
- luva, mössa
- tjohpe
- mössa
- tjohtjedh / tjohtjoe V
- sträva efter
- tjomhpe
- bunt, packe; flock av renar 20 - 30 st.
- tjomperdidh / tjomperde
- bekymmer ha, ha bekymmer, grubbla
- tjomperdidh / tjomperde
- grubbla, ha bekymmer
- tjompere, dåeriesmoere
- bekymmer
- tjongkedh / tjongkoe V
- packa upp
- tjongkedh / tjongkoe V
- rensa, städa upp
- tjonne
- tjärn
- tjorme
- fjolårskalv (årsgammal, från det att modern får ny kalv)
- tjorme
- ren (fjolårskalv)
- tjovke
- björnunge
- tjovke
- unge (djur el. fågelunge)
- tjovrehke
- fluga
- tjovrese
- gnet, lusägg
- tjovrese
- lusägg, gnet
- tjovrese
- nacke (på människor och djur)
- tjovve
- matstrupe
- tjuadtjalidh / tjuadtjele
- säga ifrån; stå upp
- tjuahpa
- kalhygge
- tjuatehts /stoere-låhkehts
- hundradel, procent
- tjuatseldh, tjuatsaldahke
- snöväder
- tjuavkedh
- ljust (dagsljus, belysning, sken)
- tjuedtjielidh / tjuedtjele
- stiga upp
- tjuedtjielimmie
- uppståndelse (t.ex. uppståndelse från de döda)
- tjuekie
- isflen, isskorpa på marken
- tjuengele
- hagel, hagelkorn
- tjuengele-værsjoe
- hagelskur
- tjuengieldidh / tjuengelde
- hagla
- tjuerpies
- hårdhänt (en som är hårdhänt)
- tjuetiejaepien dåaroe
- hundraårskriget
- tjuetsedh / tjuatsa I
- snöa, falla snö
- tjuetsiestidh / tjuetseste
- snöa lite
- tjuevtedh / tjuavta I
- låsa upp
- tjulhte, tjulhtie
- mjölksil
- tjurrie
- kam (åskam, fjällkam)
- tjurrie-tjohpe
- mössa (sydlig kvinnomössa med kam/upphöjning)
- tjuvlie, tjuvleness
- kyss
- tjuvliestidh / tjuvleste
- kyssa
- tjuvliestihks
- kysslysten
- tjuvrie, rapmere, ræpmere
- rövare
- tjuvtjiedidh / tjuvtjede
- peka
- tjyölkehke pred.
- tydlig, klar
- tjyöredidh / tjyörede
- gråta (håller på att gråta)
- tjyöredidh / tjyörede
- skymma, börja bli skymning
- tjyörestalledh / tjyörestalla
- gråta (pågående), smågråta
- tjyöresth tjelmiejgujmie
- gråtmild (med gråten i ögonen)
- tjyöresth tjelmiejgujmie
- tårfylld (med gråten i ögonen)
- tjåadtjodh / tjåådtje II
- stå
- tjåadtjoen
- uppburen av
- tjåagka, tsueptsie
- gaffel
- tjåagkestidh / tjåagkeste
- sätta klorna i
- tjåahkoe
- möte
- tjåakodh / tjååke II
- isskorpa bildas, bildas isskorpa (på marken)
- tjåalagidh / tjåalege
- skela
- tjåale, såapoe
- tvål
- tjåalhte
- fjäll (litet fjäll, liten höjd)
- tjåalode, tjåalide, tjåalede
- skelande
- tjåalodh / tjååle II
- rensa (fisk el. fågel)
- tjåaloeh, tjåalah
- skelögd, vindögd
- tjåaloeh, tjåalah
- vindögd, skelögd
- tjåamehtse, tjåamahtasse
- bog (bogstycke på slaktdjur)
- tjåanghkan
- samlad, sammanstrålad (till)
- tjåanghkenidh / tjåanghkene
- församlas, samla sig
- tjåanghkenidh / tjåanghkene
- samla sig, församlas
- tjåanghkoe-tjiehtjele
- aula, samlingslokal
- tjåanghkoe
- samling
- tjåarvodh / tjåårve II
- ropa, tillkalla
- tjåejjie
- buk
- tjåejjie
- mage
- tjåelie
- tarm
- tjåenghkesne
- samlad, församlad (är ……)
- tjåenghkies båatsoe-såjhtoe
- intensiv renskötsel
- tjåenieh pl.
- husgeråd
- tjåenieskaavhtege, feelemeveaskoe
- resväska
- tjåentjeme
- märgben (översta märgb. på renens bakben)
- tjåervie
- horn
- tjåervie
- renhorn
- tjåerviehåajje
- hornhög
- tjåervietjåanghkoe
- hornsamling
- tjåervievåarhkoe
- hornlagringsplats
- tjåetskeme
- kallt
- tjåhkodh / tjåhke II
- kamma skohö
- tjåhkome, tjahkeme
- kam (att kamma skohö med)
- tjåktja, tjaktja
- tjäder
- tjålhtoeh
- utstående (ex. kind)
- tjåvhka, tjåvhkoe
- renmjölk (med löpe i)
- tjååhpedehtedh / tjååhpedahta
- svärta, göra svart
- tjååhpedidh / tjååhpede
- svartna (för ögonen); bli svart
- tjåånetahke, tjåånehth-råantjoe
- ren (bromsande, bunden bakom bakersta ackjan)
- tjååtsele
- and
- tjååtselen tjovkh
- andungar
- tjæhta, tjahta
- kil
- tjæjnodh / tjyjne II
- ha trög mage, få förstoppning
- tjæjnoe
- förstoppning
- tjælloestidh / tjælloste
- plikttroget arbeta, arbeta flitigt
- tjællohke
- pliktuppfyllande
- tjöödtjehtehtedh / tjöödtjehtahta
- stanna upp (få till och stanna)
- tjöödtjehtidh / tjöödtjehte
- stanna, stanna upp
- tjöödtjehtidh / tjöödtjehte
- stoppa upp, stanna
- tjöödtjehtimmie-sijjie
- parkeringsplats
- tjöödtjes-sijjie
- hållplats, stoppställe
- tjöödtjes-sijjie
- stoppställe, hållplats
- tjöödtjestahke
- perrong
- tjöödtjestidh / tjöödtjeste
- stanna upp (lite grann)
- tjööjjijste
- magont, ont i magen
- tjööjjijste
- ont i magen
- tjöölle
- ljusblå
- tjöönghkedh / tjöönghkie VI
- samla, plocka
- tjöönghkegåetedh / tjöönghkegåata
- samla (börja samla ihop)
- tjööse
- ren (med ljus nos)
- tjööse-njuenie
- ren (vit på nosen och vitfläckigt huvud)
- tjöövke
- kök
- tjöövken vuebnie
- köks spis
- Togo
- Togo
- Tokyo
- Tokyo
- tompeldidh / tompelde
- ostadig vara, vara ostadig, tumla
- tompeldidh / tompelde
- tumla, vara ostadig
- topografijen kaarhte
- topografisk karta
- tovmaate
- tomat
- traahpe, raajtere
- trappa
- traahpoe
- notställning (för att hänga not på)
- traakestidh / traakeste, tsollegidh
- konfrontera, komma i verbal konfrontation
- traaktovre
- traktor
- traasta
- trast
- trahpa, tråhpa
- droppe
- treavka
- skida
- treavka
- skida, snöskida
- treavka-ïebne
- skidämne
- treavkalutnije
- skidlift
- treavketjh pl.
- skidor (små skidor)
- treblie-sohte
- mässling
- treblie-njuenie
- ren (grå med vita fläckar på nosen)
- treegkesovvedh / treegkesåvva
- förträngd bli, bli förträngd
- treegkesovvedh / treegkesåvva [trææ-]
- trängas undan, bli förträngd
- trehpie-tjåervie
- renhorn (horn med många spiror uppöver)
- trihke
- spårvagn
- trimhkedh / trimhkie VI, ramkelidh / ramkele
- blinka, blinka med ögonen
- trïegkenasse
- motgång
- trïengke, svaajnes (-e)
- dräng
- trïengkestalledh / trïengkestalla
- dränga, vara dräng
- trïengkestalledh / trïengkestalla
- vara dräng
- Troja
- Troja
- tromhpe
- korm (näsfluga)
- tromhpete, trompe
- trumpet
- trubaduvre
- trubadur
- truhkie, truehkie
- tråg, trätråg
- tråajjoe, tråajja
- tröja
- tråalle
- troll
- tråmhpoeh
- klumpigt
- tråmhpoeh
- trubbig
- tråmstah, tramstah
- uppsvälld
- trååle
- trål
- træjpoe
- nederbörd
- trööreldh
- nertrampad
- tsaapedh / tsaapa IV
- karva upp, skära smått
- tsaapedidh / tsaapede
- karva (hålla på och karva upp, skära i småbitar)
- tsaapeldh-bearkoe
- karvat kött, uppkarvat kött
- tsaapelidh / tsaapele
- karva (karva i en hast)
- tsaapestahke
- kaffekött
- tsaapke
- skare (som inte bär)
- tsaapkedh / tsaapka IV
- skarföre bli (bli skarföre som inte bär)
- tsaekedh / tsaaka I
- ta in (ved), driva in (renar i gärde)
- tsaekedh / tsaaka I
- ta på sig (kläder)
- tsaepmedh / tsaapma I
- slå, banka
- tsaepmiestidh / tsaepmeste
- slå till
- tsagkedh / tsagka IV
- packa (i säck), stoppa in i något
- tsagkedh / tsagka IV
- pärlor trä, trä pärlor (på tråd el. skinnrem)
- tsagkedh / tsagka IV
- spänna ut (om skinn, härna)
- tsagkedh / tsagka IV
- trä på (t.ex. pärlor på snöre/lina)
- tsagkese, dåeries-moere
- hinder
- tsagkesidh / tsagkese
- problem ha (ha problem)
- tsagkestidh / tsagkeste, heerredidh
- hindra
- tsanghke
- grodyngel
- tsapkedh / tsapkoe III
- avvänjas (om barn)
- tsavtsh-vierhtieh
- verkningsmedel
- tseagkere
- resverk, uppbyggnad
- tseagkere
- tältstång (uppsatt för tillfälligt bruk); resverk
- tseahkan båetedh
- situation (komma i en situation)
- tsebpie
- märgben (nedersta benet på renens framben)
- tseegkedh / tseegkie
- grundlägga, bli skapad, etablera
- tseegkedh / tseegkie VI
- sätta upp, resa upp
- tseegkeldahke
- byggnadsverk
- tseegkesovvedh / tseegkesåvva
- upprättas, bli upprättad
- tseegkuve
- offer (renoffer)
- tseegkuve-ealoe
- offerhjord (hjord man fått vid offer)
- tseegkuve-baernie
- son (yngsta sonen)
- tseegkuvesijjie
- offerplats (renofferplats)
- tsegk-ietnie
- barnmorska
- tsegkie
- kåtastång (stötta)
- tsegkiegåetie
- kåta (klykstångskåta)
- tsegniehtidh / tsegnehte
- girig vara, vara girig, hålla höga priser
- tsevtsedh / tsavtsa I
- påverka
- tsibpeldidh / tsibpelde, tsebpieldidh
- potionera ut (ur begränsad tillgång, för att få det att räcka till)
- tsibpeldidh / tsibpelde, tsebpieldidh
- ransonera
- tsiehkesjimmie, vïhtesjimmie
- markering
- tsiehkie
- grad
- tsiehkie-skaarja
- hacksax
- tsiehkie
- renmärkessnitt (liten utskuren bit på örats sida)
- tsiehkie
- situation
- tsiehkie
- tio renar
- tsiehkiebaakoe
- stickord
- tsiehkiediagraamme
- punktdiagram
- tsiemedh / tseama I
- slå på trolltrumma, trumma/hammra på nåjdtrumma
- tsiengele
- januari; isklangtiden
- tsietsie
- farbror (fars yngre broder)
- tsievie
- islag (på renlav)
- tsievie
- snö (hård, som bär små renar)
- tsihtsele
- tagg
- tsiptsedh / tsæptsa I
- nypa, klämma
- tsiptsege
- spänne (bältspänne)
- tsiptsehtjidh / tsiptsehtje
- nypa, klämma (flera gånger)
- tsïegle
- visare, märke
- tsïegle, stïegle
- vägmarkering
- tsïehkedh / tseahka IV
- hårsträcka (ren)
- tsïhkestahke
- tändare
- tsïhkijehtedh / tsïhkijahta
- tända på
- tsïhkijidh / tsïhkije
- antändas, ta fyr
- tsïjnedh / tsæjna IV
- surra (om mygg)
- tsïjredh / tsæjra IV
- gräla, träta (om människa)
- tsïjredh / tsæjra IV
- skälla (om lämmel)
- tsoedtse
- hinna, kötthinna
- tsoedtse
- kötthinna
- tsoedtsesjidh / tsoedtsesje, tsoedtsestidh
- kötthinna skrapa, skrapa kötthinna (av skinn)
- tsoepkenidh / tsoepkene
- brytas av, gå i bitar
- tsoevtse
- snöbro
- tsoevtse
- snödriva (om sommaren)
- tsoevtse
- snöfläck, snödriva (om sommaren)
- tsohtes
- snöbro (över bäck)
- tsuepie
- gylf
- tsukngie
- dimma / snöyra (om vintern)
- tsumhtsie-sigkije
- dammsugare
- tsumhtsie
- skräp, boss
- tsumhtsieh
- sopor
- tsuvvedh / tsåvva I
- trava, lunktrava
- tsuvvedh / tsåvva I
- återvända (söka tillbaka, om vaja efter sin kalv)
- tsygkedidh / tsygkede
- vadslå, tippa
- tsyjhtsehkh pl.
- småfåglar
- tsåahka, klåhkoe, klahka
- klocka, ur
- tsåahka, klåhkoe, klahka
- ur, klocka
- tsåaka
- grund, grynna
- tsåaka
- grynna, grund
- tsåakeles attr.
- grund (ex. grund sjö)
- tsåalhka
- klubba (som vapen)
- tsåalhkesjidh / tsåalhkesje
- picka, hacka (om hackspett)
- tsåalhkodh / tsåålhke II
- hacka, pikka (t.ex. om fågel)
- tsåalhkodh / tsåålhke II
- picka, hacka (t.ex. om fågel)
- tsåatskes, tsåatskeles
- skarpsynt, uppmärksam
- tsåatskes (v.g. tsåatskes almetje)
- uppmärksam, skarpsynt (t.ex. uppmärksam människa)
- tsåelhkie-laejpie
- bröd (naggat pickebröd)
- tsåeptsie
- fotfäste
- tsåhha
- hund, bittja (skällsord)
- tsåvvalidh / tsåvvele
- komma ifrån, avvika, tvärvända (om renar)
- tsååbpe
- groda (djur)
- tsællodh / tsylle II
- träta, bråka
- tsælloe
- bråk, gräl
- tsælloe-nïere
- bråkstake, grälsjuk person
- tsælloe
- gräl, bråk
- tsælloe-nïere
- grälsjuk person
- tsælloe
- träta, bråk, gräl
- tsælloeh
- grälsjuk
- tsælloeh, tsællohke pred.
- trätgirig, grälsjuk
- tsælloehtidh / tsællohte
- gräla upp, skälla ut
- tsælloehtidh / tsællohte
- skälla ut, gräla upp
- tsööpkedh / tsööpkie VI
- bryta ned, bräcka av
- tsööpkedh / tsööpkie VI
- knäcka, bryta av
- tsööpkedh / tsööpkie VI
- växla (pengar)
- tsööpkeldahkesne
- nedbruten, brutit ned (är …..)
- tsööpkestidh / tsööpkeste
- bryta upp; bryta av snabbt
- tsöötsege, tsöötsh pl.
- sparv
- tsöötsege-haepkie
- sparvhök
- tuhtjedh / tuhtjie VI
- tycka, anse
- Turkmenistane
- Turkmenistan
- Tutankhamone
- Tuttankhamon
- tuvriste, stuara
- turist
- tyjje
- tyg
- tyjje-skurjie
- tygremsa
- tyrhkere
- turk
- Tysklaante
- Tyskland
- tåallere
- tullare
- tåarje
- torg
- tåarne
- torn
- tåska, taska
- tysk
- tæjmoe, tæjma
- timme
- tööledh / töölie VI, gïertedh / gearta IV
- tåla
- Uganda
- Uganda
- uhtjienadtje
- litegrann
- ujkierdidh / ujkerde
- yla (om hund, varg)
- Ukraina
- Ukraina
- uktsh
- nio gånger
- uktsie
- nio (9)
- ullehke
- hyvel (randhyvel)
- ullehts
- ofullkomlig
- ulmie
- betydelse, mening
- undulaate
- undulat
- Ungare
- Ungern
- universiteete
- universitet
- unnebe, smaavebe
- mindre
- unnebelåhkoe
- minoritet
- unnemes
- minst
- unniedidh / unnede
- förminska, göra mindre
- unniedidh / unnede
- göra mindre, förminska
- unterliks
- underlig
- Ure
- Ur
- urpie
- knopp (björkknopp om våren)
- urries-miesie
- hankalv
- urries-bovtse
- ren (hane)
- urries-vöönhtse, kaanghke
- tupp (hane)
- Uruguaye
- Uruguay
- Uruke
- Uruk
- USA
- USA
- Usbekistane
- Uzbekistan
- ussjedalledh / ussjedalla
- tänka, grubbla, studera
- ussjedammes
- trovärdig
- ussjedidh / ussjede
- tänka, fundera
- utnedh / åtna I
- ha (äga)
- utniehtidh / utnehte
- hålla fast
- uvrie
- havsabborre, ur
- uvrie
- körtelmage, muskelmage (på fågel)
- uvtemesth
- främsta
- uvte postp.
- framför, före; ut i
- uvtielasse, raeriestimmie
- förslag
- vaadtsahtahke
- gata
- vaadtsajidh / vaadtsije
- gå iväg, gå från stället
- vaadtsaldehtedh / vaadtsaldahta
- få igång, få till att gå
- vaadtsehth, vaadtsahtahke
- gångstig
- vaadtsehtjidh / vaadtsehtje
- gå omkring, spatsera
- vaadtsehtjidh / vaadtsehtje
- spatsera (gå omkring)
- vaahra
- risk
- vaahrese båetedh
- riskera
- vaahtere
- vårta
- vaajese
- sägen
- vaajhkoen
- den, det endaste; lite om, smått om
- vaajmoe, vaajma
- hjärta
- vaajmoefiejlie
- hjärtsjukdom
- vaajmoenvoesse
- hjärtsäck (tunn hinna runt hjärtat)
- vaajmoes, vaajmas
- kär
- vaajnoedidh / vaajnode
- ivra för, vara ivrig efter
- vaajtelidh / vaajtele
- be om, önska
- vaajtelidh / vaajtele
- önska, be om
- vaajvedh / vaajva IV
- lida (av något)
- vaajvedh / vaajva IV
- ängslas, ha smärtor, plågas
- vaaksjodh / vååksje II, gïehtjedidh / gïehtjede
- kontrollera
- vaaksjodh / vååksje II
- se till, undersöka
- vaaksjodh / vååksje II, gïehtjedidh / gïehtjede
- undersöka, kontrollera
- vaaksjoehtidh / vaaksjohte
- orientera sig
- vaaksjoehtimmie
- orientering
- vaaksjoehtimmie kaarhte
- orienterings karta
- vaaksjome-tåarne, vaaksjome-væptie
- vakttorn
- vaalje
- gles (om skog)
- vaalje
- glänta, öppning i skog
- vaaljodh / våålje II
- glesna, bli tunn, bli glesare
- vaalmerdidh / vaalmerde
- gå i rad (efter varandra)
- vaalmestahke
- knyte (på ryggen)
- vaalmestidh / vaalmeste
- fästa ett knyte på ryggen
- vaaltasovvedh / vaaltasåvva
- tas, bli tagen
- vaaltoe-nïere, vaaltoe-nïerehke
- gengångare
- vaaltoe-nïere, vaaltoe-nïerehke
- väsen (osynligt väsen)
- vaaltsoeh
- förvildad (om ren)
- vaane-sovmehtidh / vaane-sovmehte
- feltolka
- vaangkoe
- tyfus, nervfeber
- vaanhtse, faahtse
- vante
- vaanoe
- brist
- vaares-måvhka
- vadmalsbyxor
- vaares-gapta, -gaeptie
- vadmalskolt
- vaarese
- vadmal
- vaarhkedh / vaarhka IV, vaerhkedh I
- värka, göra ont
- vaarhuge
- lappuggla
- vaarjegapth
- försvarslös
- vaarjelidh / vaarjele
- beskydda
- vaarjelidh / vaarjele
- försvara, beskydda
- vaarjelidh / vaarjele
- skydda
- vaarjelidh / vaarjele
- värna, skydda
- vaarjelimmie
- beskydd
- vaarjelimmie
- försvar
- vaaroe-våågne
- varutransport, -bil, -vagn
- vaaroeh
- varor (handelsvaror)
- vaaroehtidh / vaarohte
- förmana
- vaaroehtidh / vaarohte
- varna
- vaarredh / vaarra IV
- gå snabbt, jogga, springa
- vaarredh / vaarra IV
- jogga, springa, gå fort
- vaarreme-gaamegh pl.
- löparskor
- vaarrestidh / vaarreste
- löpa el. gå iväg fort
- vaarrije, roehtedæjja
- löpare
- vaartije
- stenkummel, varde
- vaartije
- varde, stenkummel
- vaartoe
- fjäll (lågt kalfjäll med skog omkring)
- vaartoe
- lågfjäll (skog omkring)
- vaase
- vas
- vaatoe, vaatove
- smakbit (inte för att mätta)
- vaatoe, vaatove
- traktering, smakbit (inte för att mätta)
- vadtelesvoete
- givmildhet
- vadtese, skïenghke
- gåva
- vaedtsedh / vaadtsa I
- gå
- vaedtseme-klaahka
- gångkäpp, -stav
- vaedtseme-tsegkie
- krycka, stödkäpp
- vaedtseme-gaamegh pl.
- promenadskor
- vaedtseme-klaahka
- vandringsstav, -käpp
- vaedtsien
- gående
- vaedtsije
- fotgängare, vandrare
- vaedtsije
- gångare, vandrare
- vaedtsije
- vandrare, fotgängare
- vaegkie
- lågtliggande slätt myrland
- vaejlie
- feber
- vaejlie-vuepsie
- febertermometer
- vaejsie, juvre
- odjur
- vaejsjie
- vilddjur
- vaejsjien-dueljie
- vargskinn
- vaejtedh / vaajta I
- begära
- vaejvie, muerie
- ångest
- vaejvies
- besvärlig
- vaejviestidh / vaejveste, mööredh VI
- besvära
- vaeknie
- ammunition
- vaeknie
- vapen
- vaekniejgujmie ryöveme
- väpnat rån
- vaelmege
- skoband (med sikksakk-mönster)
- vaeltedh / vaalta I
- ta
- vaenebe
- färre
- vaenemes
- få (superlativ av få)
- vaenie
- få, lite, som det är lite av
- vaenie
- lite, i ringa mängd
- vaeniedidh / vaenede
- förminska, ta av
- vaentjele
- evangelium
- vaepiedodtje
- stackare
- vaeptie
- vakt, utkik
- vaeptiestidh / vaepteste
- vakta
- vaerie
- fjäll, fjällområde
- vaerienkaarhte
- fjällkarta
- vaesedh / vaasa I
- gå förbi, passera
- vaesedh / vaasa I
- passera, gå förbi
- vaestiedasse
- svar
- vaetedh / vaata I
- vänta på att få något, tigga
- vahkoe, vahka, våhkoe
- vecka
- vajmedh / vajma IV
- klaga och bära sig åt, vara grinig
- Valdemar Atterdage
- Valdemar Atterdag
- valkedh / valkoe III
- dra i väg (om samlad renhjord)
- valkeldh-okse
- dörröppning (i rengärdet där renarna släpps ut eller drivs in)
- valkesahtjedh / valkesahtja
- dra i väg (börja komma i rörelse, om renar)
- valkese
- trafik, stadig ström
- valkesidh / valkese
- dra iväg (fara i en bestämd riktning, om renar)
- varke, varki
- fort, skyndsamt, raskt
- varke, varki
- raskt, snabbt
- varkebe, verkebe
- fortare
- varkemes
- fortast
- varkes
- rask (till att göra något)
- vartajidh / vartije
- blöda (börja blöda)
- vatikanstaate
- vatikanstaten
- veadta, viedtie
- rottåg
- veadtah pl.
- tågor (rottågor)
- veahka
- kvot, mängd
- veajahtidh / veajehte, deektedh VI
- polera (trä, metall)
- veajalidh / veajele
- glida till sidan (p.g.a. ojämn last, lutning etc.)
- veajedh / veajoe III
- glida, glida av
- veajhta, dïjhtje, krööpte
- dike
- veajhtoestidh / veajhtoste
- släppa boskap utan bevakning (i villing)
- veaksehke, veaksehks
- stark
- vealan
- liggande på sidan
- vealasjidh / vealesje
- ligga på sidan
- vealma
- älvdel (stilla flytande djupt stycke i älv)
- vealoeh nieljien-skaavtehke, rovmbe
- romb
- veana-soene
- sena (med benknapp på nedre märgben på bakfoten)
- veangoeh
- lutande, sned (om björk)
- veanhtadidh / veanhtede
- förvänta
- veanhtoe
- antagelse, förmodan
- veanhtoe
- förmodan, antagelse
- veannoeh
- vrång, som inte går att prata förnuft med
- veanoehtidh / veanohte
- blidka, trösta
- veapsa
- geting
- veapsan biesie
- geting bo
- vearadidh / vearede
- vara, befinna sig, besöka
- vearelde, daelhkie
- väder
- vearelde, veartene, eatneme
- värld
- vearhtetjh pl.
- medel (små ..), lite pengar
- vearijes
- orolig (om barn)
- vearka
- rensjukdom (tussen på norska)
- vearnga, vïernge
- bråddjup
- vearnga, vïernge
- övre kanten av en sluttning (ner mot älv)
- vearranidh / vearrene
- förvärras, bli värre
- veartenebielie
- världsdel
- veartenen-elmie
- världsrymden
- veartenen maarhna
- marknad (världsmarknad)
- veartenevijries
- världsomfattande
- veaskoe
- väska
- veasodh / vyöse II, jieledh / jeala I
- leva
- veasoe
- uppehållsplats
- veasomes saernieh, buerie saernieh
- goda nyheter
- vedtedh / vadta I
- ge
- vedtielidh / vedtele
- ge, ge i en hast
- veedtjedh / veedtjie VI, vïedtjedh / veadtja IV
- hämta, inhämta
- veedtjedh / veedtjie VI, vïedtjedh / veadtja IV
- inhämta, hämta
- veeledh / veelie VI
- luta sig; lägga sig lite
- veeledidh / veelede
- luta sig; lägga sig
- veeledidh / veelede
- vila sig, luta sig (t.ex. mot en stav)
- veelestidh / veeleste
- lägga ned sig en liten stund
- veeljedh / veeljie VI [vææ-]
- välja
- veeljeme [vææ-]
- val, väljande
- veelkes
- vit
- veelkes-laaketje
- vitaktig
- veelkes-kåale
- vitkål
- Veelkesrusslaante
- Vitryssland
- veelle [vææ-], sjaljoe, sjåljoe
- gårdsplats, tun
- veerbe-syjjehtimmie
- verbböjning
- veerehks; veerehke, vaarege
- farlig (t.ex. om personer)
- veerremes, vearremes, vïerremes
- värst
- veesmedh / veesmie VI
- sortera
- veete, veajhta
- vete
- veete-jaavvoeh, veajhta-jaavvoeh
- vetemjöl
- veeve-stovle
- vävstol
- veevedh / veevie VI
- väva
- veevesovvedh / veevesåvva
- vävas, bli vävd
- veljie
- myller
- veljie
- överflöd
- veljiesmeedije
- massmedia
- velkiehtidh / velkehte
- driva iväg, komma i driv (om renar)
- velkiehtidh / velkehte
- sätta sig i rörelse, komma i driv (om renar)
- Venezuela
- Venezuela
- verke-verkebe
- fortare och fortare
- vertedh / varta I
- blöda
- vervesne
- rörlig, frisk (är ….)
- vesjnjie
- buskage, småskog och buskage
- vesnjie-boelte
- lid med lövskogsbuskage, buskageområde
- vestie, vesties
- stygg
- vesties-laakan
- styggt, förfärligt (-vis)
- Vesuve
- Vesuvius
- vetneme, bïevre
- bäver
- video
- video
- vidtjie
- fiendeskap
- viedtedh / veadta I
- binda fast, surra fast
- viehkie-bïjle
- bärgningsbil
- viehkie
- hjälp
- viehkiedïrrege
- hjälpmedel
- viehkiehtidh / viehkehte
- hjälpa, hjälpa till
- viejhkie
- visare (mässingvisare till spåtrumma)
- vieksiebadtje
- starkare (lite starkare)
- vierhkiedidh / vierhkede
- gröpa ur med gröpjärn
- vierhkiedidh / vierhkede
- urholka med holkjärn
- vierhtie-paehpere
- värdepapper; aktier
- vierhtiedidh, gïehtjedidh, vuejnedh guktie
- värdera
- vierhtiedidh +ack.
- värdesätta
- vierhtiedimmie
- värdering
- vierhtiedimmievåarome
- värderingsgrund
- vierhtieh
- resurser, medel
- vierhtieh pl.
- medel, värde (t.ex. i form av pengar)
- vierhtjie
- hösådd (liten höstack)
- vieries
- obesläktad
- viermehke
- nätmönster, mönster som liknar nät
- viermehke
- rutmönster
- viermie
- nät
- viermie-tjelmie
- nätmaska
- viermie-bongkegierkie
- nätsten (sänksten)
- viermie, vearmadahke
- nätverk
- viermie-lohkije, web-lohkije
- webbläsare
- viermieleksikovne
- nätlexikon
- viermielohkije
- nätläsare
- viermieplaerie
- nättidning
- viermietjaatsege
- dokument (på nätet)
- viermievåarhkoe
- nätförvaringsplats
- viertedh / vearta I
- fälla (t.ex. ett träd), hugga ned
- viertiestidh / vierteste
- sammanlikna, jämföra
- viesjies
- svag, kraftlös
- viesjies
- vek, kraftlös
- vietjere
- hammare
- Vietname
- Vietnam
- vietselesvoete
- popularitet
- vigkie
- konflikt
- vigkies
- kontroversiell
- vihkele, vihkeles
- viktig
- vihkeles barkoe
- viktig ställning, betydande ställning
- vihkeles gaskese
- viktig kontakt, viktig förbindelse
- vihth
- igen, åter
- vihth
- åter, igen
- vihties
- bestämd, känd
- vihtiestamme
- attesterad
- vijhtserdidh / vijhtserde
- kvittra
- vijkinge-rijhke
- vikingarike
- vijkinge-skïhpe
- vikingaskepp
- vijkinge-aaltere
- vikingatiden
- vijkinginie årrodh
- vara i vikingafärd (vara som en viking)
- vijnedruvve
- vindruva
- vijnepoduseente
- vinproducent
- vijneskïebtjeles
- fyllerisjuka (av berusning)
- vijre
- djur (vilt)
- vijre
- vilt, djur
- vijreme-svaalke, gedtiegropte, sarvenkråave, vijremekrogke
- fångstgrop
- vijriedidh / vijrede
- utvidga
- vijries
- omfångsrik, vid
- vijries
- vid, rymlig
- vijrije
- jägare
- vijrije almetjh
- fångst folk, jägarfolk
- vijtjeldidh / vijtjelde
- sno sig, slingra sig
- Vinlaante
- Vinland
- vintsies
- omedgörlig
- virtedh / værta I
- storma, blåsa starkt
- viruse
- virus
- viruseprogramme
- virusprogram
- viskesroehtse
- morot
- viskes attr. och pred. vyskehke pred.
- gul
- vitnedh / vitnie VI
- få tid till, hinna med
- vitnedh / vitnie VI, hinnedh / hinnie VI
- hinna med, få tid till
- vitnedh / vitnie VI
- vinna, övervinna
- vitneme
- seger, vinst
- vïebredh / veabra IV
- linda, vira omkring
- vïedtje
- vägg
- vïedtje-tsåahka, vaadtsehth, vaadtsahtahke
- väggklocka
- vïedtjedh / veadtja IV
- ladda ned (ex. till dator)
- vïegkeldehtedh / vïegkeldahta, tjeejehtidh [tjææ-]
- förföra
- vïegkeldehtedh / vïegkeldahta
- förleda, förföra
- vïehkesjadtedh / vïehkesjadta
- hjälpas åt, hjälpa varandra
- vïekesjidh / vïekesje
- väga, bestämma vikten
- vïekestahke
- vikt
- vïelhterdidh / vïelhterde
- vältra sig
- vïelle
- bror
- vïelletje
- bror (liten bror)
- vïelletjh
- bröder (inbördes)
- vïenegodtjh
- vänner (inbördes)
- vïenes
- vänlig
- vïeneskodtje
- bästis, kär vän
- vïeneskodtje
- kär vän, bästis
- vïeneskodtje
- vän (kär vän)
- vïengkes-måaroe
- fotben (speciellt ben i foten)
- vïenhtedh / veanhta IV, hummiestidh
- tro, anta, förmoda, mena
- vïeredh / veara IV
- barka av (träd)
- vïerhke
- holkjärn, håljärn
- vïerhtse
- gumse
- vïerkedidh / vïerkede
- ha sjukdom bl. ren (norsk. 'tussen')
- vïerrebe
- värre
- vïeve, veeve
- väv
- vïeven-buste, krïnte
- vävsked
- vïhtesjidh / vïhtesje
- dokumentera
- vïhtesjidh / vïhtesje
- markera
- vïhtesjimmie
- attest, bevis, vittnesmål
- vïhtesjimmie
- bevis, vittnesmål
- vïhtesjimmie
- vittnesmål, bevis
- vïj, vuj
- eller (i fråga), kanske
- vïjhte
- fem, 5
- vïjhtehts
- femtedel
- vïjhth
- fem gånger
- vïjjedadtedh / vïjjedadta
- skära / klippa till (hålla på och … för att sy flera ting)
- vïjjedh / væjja IV
- skrädda
- vïjjedh / væjja IV
- skära till, klippa till (för att sy)
- vïjjedh / væjja IV
- tillskära
- vïjjedidh / vïjjede
- skära till (hålla på att skära till)
- vïjjedidh / vïjjede
- tillskära (hålla på och skära till)
- vïjjedæjja
- skräddare, tillskärare
- vïjjedæjja
- tillskärare, skräddare
- vïjlelidh / vïjlele
- snegla, kasta en blick
- vïjne-jupmele
- vingud
- vïjredh / væjra IV
- jaga, gå på jakt
- vïjreme, væjroe
- jakt
- vïjreme-aavre
- jaktlycka
- vïjve
- måg, svärson
- vïjve
- svärson, måg
- vïlledidh / vïllede
- sträcka sig, töja sig
- vïlledidh / vïllede
- töja sig, sträcka sig
- vïnhtse
- båt
- vïnhtse-gåetie, naevstie
- båthus
- vïntserdidh / vïntserde
- omedgörlig vara, vara omedgörlig
- vïrre
- blod (människans)
- vïrre
- människoblod
- vïspe
- visp
- vïssjedh / væssja IV
- orka, idas, bry sig om
- vïssjehtovvedh / vïssjehtåvva
- bli less, bli uttråkad, trött
- vïssjehtovvedh / vïssjehtåvva
- lessna, bli less, tappa lusten
- vïssjeles
- flitig, tålmodig
- vïtnedimmie
- gymnastik
- vïtnehtidh / vïtnehte
- töja (skinn)
- vïtnerostedh / vïtnerostoe
- sträckas ut
- vïtnjeluktie
- renmärkessnitt (snitt på var sida om örat, på sned)
- voedtege
- skoband
- voehpe
- svärfar
- voehpe-almetjh
- svärföräldrar
- voeje-tjelmie
- fettpärla (på vatten)
- voeje
- smör
- voeje-skaahpoe, voeje-aeskie
- smörask
- voeje-daellie
- smör-bytta
- voejedh / vuaja IV
- simma
- voejegåetedh / voejegåata
- simma (börja simma)
- voejehtahke, voejedahke
- simställe (för ren över älv, sund)
- voejehtidh / voejehte
- simma (få till att simma), låta simma
- voejehtjidh / voejehtje
- simma (hålla på och simma)
- voejeme-juelkieh pl.
- simfötter
- voejhkelidh / voejhkele
- pröva (att göra något)
- voejhkelimmie, pryövoe
- test, prov
- voejkene
- ande, övernaturligt väsen
- voejnesadtedh / voejnesadta
- ses igen, träffa varandra igen
- voejnesidh / voejnese
- ses (se, träffa varandra)
- voejngehtasse
- andedräkt, andedrag
- voejngehtidh / voejngehte
- pusta
- voejngestidh / voejngeste
- pusta ut, ta en vilopaus
- voejtedh / vuajta IV
- smöra (t.ex. en smörgås)
- voeksedidh / voeksede
- kräkas, spy
- voeksedidh / voeksede
- spy, kräkas
- voeksenassh
- kräkning, spya
- voeksenassh
- spya, kräkning
- voektenje
- nätställning
- voeledh / vuala IV
- tälja
- voelege
- öl
- voeleme-gaaroe, voeleme-gaara
- hyvelspån
- voelese, voelestahke
- renmärkessnitt (grund/ganska lång utskuren sidobit)
- voelkehtidh / voelkehte
- dra iväg med, bege sig med
- voelpe, vïene
- vän (kamrat)
- voemeles
- rymlig, vid (om kläder, skor)
- voene
- bygd
- voene
- fjord
- voenge
- närmiljö
- voenge
- räckvidd
- voengestahke, voengesth
- munkorg
- voenges jïjtjeståvroe
- lokalt självstyre
- voenjes attr.
- spak, tam (om fåglar och annat vilt)
- voenjes attr.
- tam, spak (om fåglar och annat vilt)
- voepedidh / voepede, tjaarahtalledh
- mardröm ha, ha mardröm, vara orolig i sömnen
- voepte-bietskiedæjja
- frisör
- voepte
- hår (människans)
- voepte-tjoelme
- hårknut
- voeredidh / voerede
- bli nykter
- voeredidh / voerede
- nyktra, nyktra till
- voereds
- nykter
- voeres-maaksoe, voeres-beetnegh, voeres-baalhka
- ålderspension
- voerese
- gamling
- voeresi-baalhka
- pension
- voerhtje
- april; kråka
- voerhtje
- kråka
- voerhtjen-muerjie, gaaranassen-muerjie, kreeke
- kråkbär
- voerkes
- klar, redig
- voernges dajve
- kärnområde
- voerpehke
- en som är tidigt vaken, morgonpigg (person)
- voerpehke
- kvick, rask
- voerpehke
- morgonpigg (person), en som vaknar tidigt
- voesse
- säck
- voessetje
- säck (liten säck)
- voessjedh / vuassja IV
- koka
- voessjeme-mierie
- kokpunkt
- voessjeme-muerjieh pl.
- kokt sylt (av bär)
- voessjeme-munnie
- kokt ägg
- voessjeme-mierie
- punkt (kokpunkt)
- voessjeme-muerjieh pl.
- sylt (kokt sylt)
- voessjemekrogke
- kokgrop
- voestegas, voestes
- första (den förste)
- voestegh
- först
- voestemes
- första
- voestes-iereste, aalkoevistie
- begynnelse (från begynnelsen)
- voestes aejkien
- första gången
- voestes daajroehtimmie, v. aajketje bïhkedimmie
- införande
- voestes åvtehke
- förste ordförare
- voete
- sätt, vana
- voete
- vana, sätt
- voetjelidh / voetjele
- skjuta en efter en
- voevte
- hålrum (t.ex. i träd)
- Voltaire
- Voltaire
- volveridh / volvere
- uppenbara sig i dröm, visa sig i dröm
- volverimmie
- uppenbarelse, syn
- vuahtedh, vuahtadahke, vuehtie
- snö (spårsnö)
- vuahtedh, vuahtadahke, vuehtie
- spårsnö
- vuajajidh / vuajije
- köra i väg
- vuajnah tjaangh !
- var så god och stig in !
- vuajnah tjihkedh !
- var så god och sitt !
- vuajnah vaeltieh !
- var så god och ta för er !
- vuajnajidh / vuajnije
- upptäcka, få syn på
- vuaksa
- oxe
- vuaksa
- tjur, oxe
- vualadahke
- lågland i terrängen, lägreliggande trakt
- vualanidh / vualene
- dala; komma lägre
- vualkoe
- avfärd, avresa
- vualkoe
- avresa, avfärd
- vuanove
- svärmor
- vuartasjadtedh / vuartasjadta
- se sig om, hålla på och se efter
- vuartasjidh / vuartesje
- betrakta, titta på
- vuartasjidh / vuartesje
- studera (med ögonen)
- vuartasjidh / vuartesje
- titta, iakta, betrakta
- vuartastalledh / vuartastalla
- vänta och vänta, stadigt vänta
- vuasta
- ost
- vuastalidh / vuastele
- göra motstånd
- vuastalidh / vuastele
- motstå, göra motstånd
- vuehtedh / vuahta I
- spåra (se efter spår)
- vuejedh / vuaja I
- köra
- vuejiehtidh / vuejehte
- köra, driva på (t.ex. renhjord)
- vuejiehtimmie krievvie
- renhjord (som varit under drivning)
- vuejiehtæjja
- pådrivande person (en som driver flocken bakifrån)
- vuejien
- körande
- vuejnedh / vuajna I, gïehtjedidh mejtie dåhkesje
- prova, testa
- vuejnedh / vuajna I
- se
- vuekie
- skick, sed
- vuekie
- sort, beskaffenhet
- vuekie
- tradition, bruk
- vuelelen
- nedanför
- vuelhtie
- nerifrån
- vuelie
- jojkmelodi
- vuelie-tsïemehke
- jojkmästare
- vuelie-raedtie
- nederkant (nedre kanten av något)
- vuelie-baenieh pl.
- nedertänder (tänder i underkäke)
- vuelie
- nedre
- vuelie-raedtie
- nedre kanten
- vuelie-baenie
- tand (i nedre tandraden)
- vuelie-baenieh pl.
- tänder (tänder i underkäke)
- vuelie-gïete
- underarm
- vuelie-rietjmie
- undertelnan (på fisknät)
- vueliebasse
- längre ner (-till)
- vueliedidh / vuelede, buvvedh I
- hugga ned, dräpa
- vueliedimmie
- nedsättning
- vueliedimmie åasa
- nedsatt pris
- vueliedirektööre
- underdirektör
- vuelielistie
- nedifrån, från nedanför
- vuelkeme
- resa, avresa
- vuelnie
- nere, där nere
- vuemie
- dalgång (vid dal med skog)
- vuemie
- skogdal (stor el. vid)
- vuenjele, voenjele
- ren (hona, på tredje året)
- vueperes
- ren (hane, på tredje året)
- vuepsie
- avstånd (mellan utsträckt tumme och pekfinger)
- vuepsie
- målsättning
- vuepsiebaante
- måttband
- vuepties
- vaken, vaksam, pigg, alert
- vueptiestidh / vuepteste
- uppdaga; bli varse
- vuerjies viermie
- nät (grovmaskigt nät)
- vuernie
- horn (på husdjur)
- vuerpie
- lott, andel (t.ex. vid lottdragning)
- vuerpie
- öde
- vuertedh / vuarta I
- vänta
- vuerteme-tjiehtjele
- väntrum
- vuesiehtidh / vuesehte
- presentera, visa
- vuesiehtidh / vuesehte
- visa, visa fram, uppvisa
- vuesiehtimmie
- exempel
- vuesiehtimmie
- referens
- vuesiehtimmie
- uppslag
- vuesiehtimmie-gærja
- uppslagsbok
- vuesiehtimmie
- uppträdande, föreställning, skådespel, teater
- vuesiehtimmie
- utställning
- vuesiehtimmien gaavhtan, v.g.
- till exempel, t.ex.
- vuestehke, gijhtsie-nïere, gijhtsie-nïerehke
- motståndare
- vuestie, vööste
- mot, imot
- vuestie-bïegke
- motvind
- vuetjedh / vuatja I
- skjuta
- vuetjije
- skytt
- vuevtsedh / vuavtsa I
- vrida, knäcka
- vuhtsen
- galopperande
- vyjhpesehtedh / vyjhpesahta
- uppehålla, försena
- vyjreme, vyjr-haemie
- skredområde (där ras el. skred har gått)
- vyrtehks
- verksam, välgörande (om medicin)
- vyrtehks
- välgörande, verksam (om medicin)
- vytneldahke
- skiss
- vytneldahkesne
- förarbetad (är förarbetad)
- vytnesjidh / vytnesje
- handarbeta, arbeta med händerna
- vytnesjidh / vytnesje
- slöjda, handarbeta
- vyölkedehtedh / vyölkedahta
- bleka, göra vit
- vyörtegs
- värdig, ärbar
- vyörtegs
- ärbar, värdig
- våajodh / vååje II
- sjunka, sjunka ned (t.ex. i en myr)
- våajoedehtedh / våajoedahta
- sänka, bringa att sjunka
- våajoedidh / våajode
- sänka, få till att sjunka
- våajoelidh / våajole
- sjunka hastigt
- våake, veakoe, veaka
- våg (väginstrument)
- våalohke
- praktfull, ståtlig
- våamsoehtidh / våamsohte
- avståndsmäta (med handen)
- våarhkoe
- arkiv
- våarhkoe
- förvaring, gömställe, skåp
- våarhkoe
- gömställe
- våarhkoe
- hårddisk
- våarhkoe
- lager
- våarhkoereektehts
- arkivrapport
- våarhkoesijjie
- lagerplats
- våarnodh / våårne II
- avlägga ed, bedyra
- våarnodh / våårne II
- svära ed, avlägga ed
- våarnodh / våårne II
- svärja, avlägga ed
- våaroe-tjallohke, våara-tjallohke
- plikttrogen
- våaroe, våare
- skift, tur (ex, turordning)
- våaroemistie
- baserad
- våaroes
- skygg, var (om fisk, fågel)
- våaroes, våaras
- var, skygg (om fågel, fisk)
- våarohke
- galning, sinnessvag människa
- våarpoehtidh / våarpohte
- varsel (ta varsel)
- våatjodh / vååtje II
- flyta upp (om fett)
- våatjoes-mierie, vuatjas-mierie
- skotthåll
- våavkasjidh / våavkesje
- ängslas, vara ängslig
- våhkoe-gietjie
- veckoslut
- våhkoebaalhka
- veckopeng
- våhkoeplaerie
- veckotidning
- våågne
- vagn
- vååjhtedh / vååjhtoe V
- åtlyda (direkt göra det som befalles)
- vååjmese, vååjmes
- märg (i träd)
- vååjne-mierie, vååjnese
- synkrets
- vååjnedh / vååjnoe V
- synas, visas, ses, se ut (som)
- våålese
- nedåt, neröver
- våålese
- utför, nedöver
- vååltestahke
- backe med utsikt
- våårege, dujmies-ligke
- varsamt
- våårhkedidh / våårhkede
- deponera
- våårte (bæjjese våårte)
- uppöver (uppöver mot fjället)
- vååvnehke
- stygg (om utseende)
- væhna
- vittne
- væhnadidh / væhnede
- vittna
- væhta
- tecken
- væhtanaajese
- snitt, teckensnitt
- væhtaraajroe
- teckenserie
- væhtesth
- visst
- væhtjadahke
- råkall vind
- væhtjadahke
- vind (råkall)
- væjjoe
- mönster, snitt
- væjjoe
- snitt, mönster
- væjkele, væjkeles
- duktig, förståndig
- væjrodh / vyjre II
- storma kraftigt
- væjroe
- skred (snö-, jord-)
- væjsehke-voete, væjsehke
- klokskap, visdom
- væjsehke-voete, væjsehke
- visdom, klokskap
- vælnjoeh, vælnjah
- lutande, sned
- vælnjoeh, vælnjah
- skev, sned
- vælnjoeh, vælnjah
- sned, lutande
- væptehke
- smart, slug
- værjoe
- kedja (till t.ex. fickur)
- værjoe
- pärlband
- værrhtoedimmie
- förändring, ändring
- værrhtoedimmie
- ändring, förändring
- værtoe
- orkan
- værtoe
- storm
- væssjoedehtedh / væssjoedahta, naskoehtidh
- reta, reta upp
- væssjojes
- ondskefull
- vætnarasse
- hantverkare
- vætnere
- segerherre (segrare)
- vætnere
- segrare
- vætnere
- vinnare, en som segrar
- vætnjah
- vridd, skev
- vætnoe
- slöjd, handarbete
- vöökes attr.
- stilig, fin (om kläder)
- vöönhtse
- höna
- vöönhtsen gåetie
- hönshus, -bur
- vöönhtsen tjovke
- kyckling
- vöönhtsh
- höns
- vöörhkedh / vöörhkie VI
- gömma, gömma bort, lägga till sidan
- vöörhkelidh / vöörhkele
- gömma bort i en hast
- vöörhkh goh
- lagra som
- Walese
- Wales
- Yorke
- York
- yöjtede, ööjtede
- på villospår, oriktigt
- Zeuse
- Zeus
- Zimbabwe
- Zimbabwe
- åabpa
- syster
- åabpedh / åabpa IV
- rädda, bärga
- åabpeme
- syster min (som tilltalad, omtalad)
- åabpetjh
- systrar (inbördes)
- åadtjestidh / åadtjeste
- kasta lasso, fånga in (en ren)
- åadtjodh / åådtje II, fihkedh / fihkie VI
- få, få något
- åahpanidh / åahpene
- bli känd med person / landskap / trakt
- åahpenadtedh / åahpenadta
- bli känd med flera / en efter en
- åahpodh / ååhpe II
- vittja, se till
- åajaldahkesne
- glömska (i glömska), tankspridd, disträ
- åajaldehtedh / åajaldahta, åajaldidh / åajelde
- glömma
- åajaldovvedh / åajaldåvva
- bli glömd, bortglömd
- åajas-laante
- fruktbar jord
- åajsodh / ååjse II, nahkasjidh / nahkesje
- orka, klara av
- åajsodh ååjse II, håajsodh II
- övervinna
- åajva, åajvoe
- bra, präktig
- åajva-guessie
- välkommen gäst, storfrämmande
- åajvah-bielie, åejvie-bielie
- huvudsidan / föräldrarnas plats i kåtan
- åajvaladtje
- ledare, hövding
- åajvijes, åejvijs, gåårkehke
- förståndig
- åajvoe, åajva
- präktig, bra
- åajvoeh, åajvah, åajvoeh-laakan
- utmärkt, förträffligt
- åajvoes attr.
- förträffligt (om mat); vackert (om väder)
- åaksesjidh / åaksesje
- kvista grenar
- åarajadtedh / åarajadta
- sova, gå till sängs för att sova (om flera)
- åarajidh / åarije
- lägga sig, gå och lägga sig (för att sova)
- åarajidh / åarije
- sova (lägga sig för att sova)
- åarjadahke, åarjel-bïegke
- sunnanvind
- åarjehke
- sörlänning
- Åarjel-Afrika
- Syd-Afrika
- Åarjel-Amerika
- Syd-Amerika
- Åarjel-Europa
- Syd-Europa
- Åarjel-Korea
- Syd-Korea
- åarjel-povle
- sydpolen
- åarjel-raedtiem
- sydsidan (på el. längs sydsidan)
- åarjel
- söder
- åarjene
- söder (i söder)
- åarjetje
- syd-
- åarjetje-bielie
- sydsidan
- åarkodh / åårke II
- hugga bort, röja undan
- åasa
- kostnad, pris
- åasa
- pris, kostnad
- åasavueliedimmie
- rabatt (avdrag i priset)
- åavhtodh / ååvhte II
- avyttra, ge bort, kvitta sig med
- åavroes, åavras attr.
- solvarm, het
- åavtoe
- ångbad
- ådtoe
- ärr
- åebrelen
- till övers
- åedtjie
- muskel (på människa och djur)
- åehpiedehtedh / åehpiedahta
- presentera, göra bekant med
- åehpies
- bekant, känd, välbekant
- åejjie-jurresne
- förvirrad (är förvirrad)
- åejjie
- huvud
- åejvie
- chef
- åejvie-tjaangeldahke
- huvudéntre
- åejvie-gaatene, åejvie-gaatoe
- huvudgata
- åejvie-gïele
- huvudspråk
- åejvie-staare
- huvudstad
- åejvie
- hövding
- åejviedïedte
- huvudansvar
- åejvieladtje, åajvaladtje
- myndighetsperson
- åeksie
- gren, kvist
- åeksie
- kvist, gren
- åelie-
- beskydd, skydd, värnande
- åelie
- förpliktelse
- åelie
- värn, beskydd
- åeliedidh / åelede, deadtalidh
- förplikta
- åeliedæjja
- försvarare
- åelkies
- höger
- åelkies bielie
- höger sida
- åelkieveaskoe
- axelväska
- åemehke
- avliden man el. kvinna
- åemehke
- död person (avliden människa)
- åemie
- avliden
- åenebe
- kortare
- åenehks, åenehke pred.
- kort (kortväxt)
- åenehks-guapa
- kortstrumpa
- åenemes
- kortast
- åeniedidh / åenede
- förkorta
- åeniedimmie, åenehtse
- förkortning
- åeredh / åara I
- sova
- åereme-tjiehtjele
- sovrum
- åereme-voesse
- sovsäck
- åeremes-vaarjoeh
- sängkläder
- åeremeviejsjie
- sömnvana
- åerie
- blodåder
- åerije
- sovande
- åerjielassje, åarjel-saemie
- sydsame
- åerpenh
- syskon
- åerpienadtjh, vealtjah
- syskon (inbördes)
- åeruve
- ekorre
- åesehts
- gratis, kostnadsfritt
- åesehts
- kostnadsfritt, gratis
- åesie
- andel, andels-; kvot
- åesie
- matbit, portion
- åesie
- portion
- åesies-klahke
- affärsbiträde; handelsanställd, expedit
- åesies-serteme
- affärstransaktion
- åesies-
- handel-, handels-
- åesies-nïere
- handelsagent
- åesies-latjkoe
- handelsavtal
- åesies-mïrrestalleme
- handelsbalans
- åesies-våaroemistie
- handelsbaserad
- åesies-skïhpe
- handelsfartyg
- åesies-saevege
- handelsflagga
- åesies-kåarje
- handelskorg
- åesies-prievieh
- handelskorrespondens
- åesies-ministere
- handelsminister
- åesies-politihke
- handelspolitik
- åesies-politihken mietie
- handelspolitisk
- åesies-sjïerereakta
- handelsprivilegium
- åesies-læstoe
- handelsregister
- åesies-fealadæjja
- handelsresande
- åesies-geajnoe
- handelsrutt, handelsväg
- åesies-reakta
- handelsrättighet; handelsrätt
- åesies-daepie
- handelssed, handelspraxis
- åesies-staare
- handelsstad
- åesies-sijjie
- handelsstation
- åesies-teknihke
- handelsteknik
- åesies-teknihken mietie
- handelsteknisk
- åesies-ööhpehtimmie
- handelsutbildning
- åesies-vaaroeh, åesies-vaarah
- handelsvaror
- åesies-dïeneste
- handelsöverskott
- åesies-maennie
- köpman, handlare
- åesies-gåetie
- varuhus, handelshus
- åesiestidh / åeseste
- handla, driva handel
- åesiestimmie
- handel
- åesiestimmiem stuvredh
- kontrollera handeln
- åesiestimmine gïehtelidh
- bedriva handel
- åesiestæjja
- grossist
- åesiestæjja
- handelsman, köpman
- åesiestæjja
- uppköpare, köpman
- åestedh / åasta I
- köpa
- åesteme
- köp
- åestije
- kund
- åhtehtsh
- insekter (av alla slag)
- åhtoe, åhta
- insekter (flygfän som plågar människor, djur)
- åhtsoes
- saknad (är saknad)
- åktsede
- nionde
- åktsehts
- niondedel
- Ålaante
- Åland
- ålja
- olja
- ålja-dajve
- oljefält
- ålja-industrije
- oljeindustri
- ålja-gaaltije
- oljekälla
- ålja-rööjre
- oljeledning
- ålkene, ålkone, alkene
- ute
- ålkode
- utifrån
- ålkoe-vætnoe
- utearbete
- ålkoe-bielie
- yttersida
- ålkoelisnie
- utanför, på utsidan
- ålkoerijhke, ålkoelaante
- utland
- ålkoerijhkehke
- utlänning
- ålkoerijhkehkedirektovraate
- utlänningsdirektorat
- ålkoerijhken åesiestimmie
- utrikeshandel
- ålkoerijhkese doekedh
- exportera
- ålkoerijhkeste åestedh
- importera
- ålkoesadtege
- antenn
- ålkoestidh / ålkoste
- förakta, stöta ifrån sig
- ålkoestidh / ålkoste
- stöta ifrån sig, förakta
- ålkolde
- utvändigt
- ålla-tråajjoe
- ulltröja
- ållermaehtedh / ållermaahta
- omtala, berätta
- ålloe, alla
- ull
- ålloe-laejkie
- ulltråd
- ålma, kaarre, gaarmanæjja
- man, karl
- ångkene, maana
- unge, barn
- ånnetji
- om en kort stund, lite
- årra
- ren (tjur)
- årrodh / orre II
- bo, vara, uppehålla sig
- årrodh / orre II
- uppehålla sig, vara, bo
- årrodh / orre II
- vara, bo, uppehålla sig
- årroje
- innevånare
- årrojh
- befolkning
- årrome-sijjie
- adress (bostad)
- årrome-sijjie
- bebyggelse
- årrome-gåetie
- boningshus
- årrome-sijjie
- bosättning
- årrome
- uppehåll
- årromedajve
- bosättningsområde
- årromesijjie, orresje
- boplats
- årromesijjie, orresje
- viste, boplats
- åssjalommes
- idé, tanke
- åssjalommes
- mening, tanke
- åssjalommes
- tanke, idé
- åssjele
- motiv
- åtnasovvedh / åtnasåvva
- brukas, bli brukad
- åtnoe, åtna
- bruk
- åtnoenomme
- användarnamn
- åtnoenomme
- brukarnamn
- åvhtan
- utantill
- Åvla
- Ola
- Åvla
- Olle
- åvte-staemnie
- båtstam (framstam i båt)
- åvte-, avte-
- fram-
- åvte-tjoevkese
- framlyse
- åvte-bielie
- framsida
- åvte-baenie
- framtand
- åvte
- före, framför
- åvte-gietjie
- förände (i början av)
- åvte-gåålese
- rem (framtill, vid klövjning)
- åvte-jovvehtahke
- rem (som hör till seltyget)
- åvte-mennie
- renhorn (framspira på horn)
- åvte-baenie
- tand (framtand)
- åvtege
- framför, på framsidan
- åvteguvvie
- förebild, idol
- åvtehke
- förman
- åvtelen
- framtill, framom, före
- åvtelisnie
- före, längre fram
- åvteli prep. och postp.
- förr
- åvtelnomme
- förnamn
- åvtene, åvtine
- före, framme, framför (någon, något)
- åvtes-gaamese, avtes-gaamese
- belling (från framfoten)
- åvtes-juelkie, åvtels-juelkie
- framfot
- åvteskuvmie
- förkläde
- åvtesne
- förr i tiden, tidigare
- åvteste postp.
- framifrån
- åvtetje
- förr i tiden, som var förr / tidigare
- åådtjedidh / åådtjede
- kasta lasso, fånga in med lasso (hålla på och ...)
- ååjmedidh / ååjmede
- förmå, kunna, mäkta
- ååjmedidh / ååjmede
- mäkta, orka med
- ååjsehtalledh / ååjsehtalla
- ge upp
- åålmege, aalmoge
- allmänhet, menighet
- åålmeh-daanhtsoe
- folkdans
- åålmeh-daanhtsoje
- folkdansare
- åålmehtjïerte, maadthalmetjh pl.
- stamfolk
- åånedidh / åånede
- ursäkta sig, be om förlåtelse
- ååpsen
- alltför
- ååredæjja
- ansikte
- åårganiste
- organist
- åårke
- ås, åsrygg
- åårke
- åsrygg
- åårmege
- barmhärtig
- æbpla
- äpple
- æjjalidh / æjjele
- mista förståndet, bli galen
- Österrijhke
- Österrike
- övtebe, evtebe (v.g. övteben våhkoen)
- tidigare, förra (t.ex. förra veckan)
- övtiedidh / övtede, evtiedidh
- utveckla
- ööhpehtidh / ööhpehte, preejhkedh VI
- predika
- ööhpehtimmie, kuvsje
- kurs (t.ex. språkkurs)
- ööhpehtimmie, learoe
- utbildning
- öölegidh / öölege
- ödelägga
- öörnedh / öörnie VI
- ordna
- öörnedh / öörnie VI
- organisera
- öörnege
- ordning, ordnande
- öörneme, öörnege
- arrangemang